Tullupproret som startade den amerikanska revolutionen

Tullupproret som startade den amerikanska revolutionen

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.


Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).


När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.


Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.


När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.


Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.


Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.


Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.


Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.


Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(682)

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Maj 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Maj 201847min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
rattsfallen
aftonbladet-krim
p3-dokumentar
en-mork-historia
badfluence
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
svenska-fall
killradet
p1-dokumentar
fallen-som-forfoljer
flashback-forever
kod-katastrof
hor-har
mardromsgasten
vad-blir-det-for-mord
olyckan-inifran
rysarpodden