Perfektionism får dig att prestera sämre

I inlägg beskrivs hur medlemmar försökt att få andra länders regeringar att agera mot Sverige under pandemin. Ekot och Vetenskapsradion har fått inblick i en dold Facebookgrupps aktiviteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenska nationen beskrivs som hjärntvättad och ansvariga för coronastrategin som förövare och medierna som mutade. Sverige har rasat ner i en moralisk, etisk och vetenskaplig avgrund. Sådana påståenden sprids i en kampanj i sociala medier. Experter inom informationspåverkan anser att tonen och metoderna är oroväckande. Beatrice Janzonbeatrice.janzon@sverigesradio.se Ulrika Björksténulrika.bjorksten@sverigesradio.se

9 Feb 202119min

I Sverige prioriterades inte smittspårningen i pandemins början. Men nu när nya virusvarianter kan bli ett hot mot vaccineringen har spårningen kommit i fokus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att bryta smittkedjor och förhindra att coronainfekterade personer smittar ännu fler är – tillsammans med testning – ett grundvapen mot pandemin. Men i Sverige kom smittspårning i gång först i höstas och regionerna har sedan dess byggt upp särskilda team som ska hålla virusspridningen nere. I Region Uppsala finns ett nära samarbete med forskningen, för att antalet coronafall med hjälp av smittspårning och testning ska minimeras. De spårar för att upptäcka nya mönster i smittspridningen som kan tyda på fall av nya virusvarianter, som till exempel den engelska varianten. Om de skulle spridas för mycket skulle de kunna hota det nuvarande vaccinationsprogrammet. Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och en av grundarna till Crush Covid-projektet. Mats Martinell, läkare, folkhälsoforskare och medicinskt ansvarig för smittspårning och provtagning i Region Uppsala, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten. ReporterMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Feb 202119min

Biosphere 2 är den osannolika historien om hur en visionär och kreativ teatergrupp på 90-talet bygger en världsunik forskningsanläggning för att testa hur självförsörjande rymdkolonier kan utformas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén var enkel: att skapa en lufttät byggnad i vars inre en grupp människor ska kunna överleva endast med hjälp av ekosystemen inne i byggnaden. Ett slutet kretslopp som förser människorna med luft, mat och vatten. En oljemiljardär som stod teatergruppen nära stod för pengarna. 1991 var den rekordstora anläggningen färdig. I dess inre fanns en regnskog, ett korallrev, en savann och små lägenheter med plats för de åtta människor som nu skulle tillbringa två år inne i en annan värld. Redan från början fanns det gott om kritiska röster som anklagade projektet för ovetenskaplighet. Men idag används anläggningen för att göra tester på hur vår biosfär påverkas av den globala uppvärmningen. I programmet hörs: Mark Nelson, biosfärian och forskare, John Adams, vice chef för Biosphere 2 idag, Jens Hauslage, forskare inom livsuppehållande system på tyska rymdstyrelsen DLR. * Programmet är en repris från 14 december 2020. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Feb 202119min

Under pandemins andra våg har det duggat rapporter om nya covidutbrott på Sveriges äldreboenden trots att virusets attacker mot våra äldre under första vågen upprörde hela landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan vid pandemins första våg pekade man på det bristande skyddet av våra äldsta och svagaste, men coronautbrotten och covid-döden har fortsatt att hemsöka Sveriges äldreboenden även under andra vågen – trots den relativa paus i pandemin som rådde under sensommaren och tidiga hösten. Hittills under andra vågen, från oktober och fram till 25 januari, har Socialstyrelsen registrerat närmare 4 500 personer som avlidit i covid-19, varav nästan hälften, drygt 48 procent, bodde på äldreboenden.I programmet hörs: Anna Hallin, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Partille kommun, Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Irene Nilsson Carlsson, folkhälsoråd Socialstyrelsen. ReporterMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Jan 202119min

T-cellsimmunitet blev en stor nyhet sommaren 2020. Vissa hävdade att t-celler, i frånvaro av antikroppar, skulle bidra till flockimmunitet mot Covid-19. Det var en felaktig slutsats, menar forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren och hösten 2020 talades det om t-celler och covid-19 i nyhetsmedier världen över. Bland annat pekade forskare på att t-celler från gamla förkylningar, orsakade av äldre coronavirus, möjligen kan ge ett skydd vid covid-19. Korsimmunitet kallas det. Dessa t-celler kan göra så att sjukdomen inte blir så svår. Forskningen om covid-19 och t-cellerna blev dock övertolkad och vantolkad, menar professorn Alessandro Sette, vars forskning i ämnet publicerades i flera vetenskapliga tidskrifter under 2020. Det talades om att t-celler ensamma kanske skulle bidra till flockimmunitet, men det är en slutsats som inte har stöd i forskningen, säger han. I Vetenskapsradion På Djupet hör du om hur korsimmunitet kan fungera vid covid-19. Och om hur forskningen, enligt forskarna själva, feltolkades och utnyttjades i politiska syften. I programmet hörs Alessandro Sette, professor i immunologi vid La Jolla Institute for Immunology, Annika Karlsson, forskare i virologi vid Karolinska institutet i Huddinge, Marcus Buggert, forskare i immunologi vid Karolinska institutet i Huddinge, Kevin Ng, doktorand i immunologi vid The Francis Crick Institute i Storbritannien, Björn Olsen, läkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. ReporterLisen Forsberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Jan 202119min

En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år. De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas. I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar. Medverkande i programmet är Alette Sederholm och Gustaf Hermelin från föreningen HedOx - föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt från Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt vd på Vattenfall eldistribution, professor Maria Feychting vid Karolinska institutet, samt energiminister Anders Ygeman. ReporterMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Jan 202119min

Fiskar i haven blir förvirrade när vattnet försuras under klimatförändringen det var larmrubriker från forskningen för tio år sen. Men när experimenten görs om beter sig fisken normalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studien om förvirrade fiskar har försökt replikeras av forskare på SLU, men de har inte kunnat få samma resultat - något som lett till en kontrovers på området. Forskningsresultat som inte kan upprepas av andra är ett problem inom många vetenskapliga områden. Men det finns också exempel på forskningsresultat som helt enkelt inte tål granskning. Som att det skulle finnas specifika gener som gör oss riskbenägna, eller till och med våldsamma. Det sa vetenskapen för några år sen, men nu vet vi att det inte är så. Om man inte är strikt objektiv i sina undersökningar är det lätt hänt att man som forskare hittar just det som man hoppas hitta. Men vad kan man göra åt saken? Större öppenhet och transparens är ett av recepten för att behålla vetenskapens trovärdighet, säger flera forskare. * Programmet har fått en rättelse för att särskilja svårigheten att replikera studien på de förvirrade fiskarna - från granskningen av forskningen på kandidatgener, som visat sig inte stämma. Vad gäller beteendeförändring av fiskar vid försurat hav, pågår fortfarande diskussionen. I programmet hörs: Josefin Sundin, forskare SLU Aqua Lovön, Gustav Nilsonne, forskare kognitiv neurologi Karolinska Institutet Stockholm, Anna Dreber, professor nationalekonomi Handelshögskolan Stockholm, Parick Sullivan, professor genetik Karolinska Institutet Stockholm och University of North Carolina, Stuart Ritchie, psykolog King's College London. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Jan 202119min

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen: vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. ReporterTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Jan 202119min