Språket5 Maj 2025

Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(500)

Så böjde Strindberg sina adjektiv

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vis...

29 Sep 202530min

Kaffe på maten och kronärtskockor – det stora matavsnittet

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att någo...

22 Sep 202529min

Därför är unga inte trevliga i mejl

Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärare rapporterar om att skolelever skriver p...

15 Sep 202529min

Burr eller puh – temperaturer i språket

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskar på tem...

8 Sep 202530min

Flertalet, miljard och tolv – så pratar vi om siffror

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så fort människor börjar odla eller bedri...

1 Sep 202530min

Historierna bakom svenska ortnamn

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsr...

25 Aug 202530min

Tillbaka från semestern – så pratar vi om den

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Somma...

18 Aug 202530min

Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst?

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit ...

11 Aug 202515min