”Jag blev kallad kossa” – om ätstörningar, våld och barnidrott som liknar trafficking
Kaliber2 Maj 2022

”Jag blev kallad kossa” – om ätstörningar, våld och barnidrott som liknar trafficking

Hot om våld, ätstörningar och ungdomar som köps ut ur klubbar. Kaliber om Sportbladets granskning av hockeygymnasier, och SVT Sports granskning av rytmisk gymnastik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Väldigt stressigt”

Sportbladet har i över två år, sedan Barnkonventionen blev lag, granskat ungdomsishockey i serien "Utgallrad". I dagens Kaliber tar vi upp deras senaste granskning av hockeygymnasier, och om hur föräldrar kan tvingas bli återbetalningsskyldiga om ungdomar vill byta hockeygymnasium, eller hoppa av. Något som den klubb som svarar Sportbladet säger endast sker om det handlar om byten.


Sportbladets reporter Patrik Brenning berättar mer om sin granskning, hur avtalen kring hockeygymnasierna fungerar, och bland annat avtal om återbetalningskrav.

”Ju ondare det gör, desto bättre är det”

Inom rytmisk gymnastik har det kommit vittnesmål om vikthets som lett till ätstörningar, hot om våld och smärtsam stretching i en granskning som SVT Sport har gjort under våren. En av dem som berättar är tidigare gymnasten Clara Göthberg.

– Jag har blivit kallad för ´kossa´. Jag har blivit kallad för ´elefant´. Jag har fått höra att jag inte ska dricka vatten på träningen för att jag blir för tung och klumpig. Jag har fått höra att jag ska bli slagen om jag inte skärper mig. Och jag har fått höra att ju ondare det gör, desto bättre är det. Jag har skämts. Jag har skakat i panik och jag har haft prestationsångest upp över öronen.”

Gymnastikförbundet säger bland annat såhär om vittnesmålen:

– Ja, jag blir ju naturligtvis bestört. Det här är ju ingenting som vi varken vill se inom gymnastiken, eller idrotten i stort. Idrotten för mig ska ju vara en plats för trygghet och glädje. Men naturligtvis så är tränare, precis som många andra, en del av en kultur, man ärver något, ett sätt att göra saker, "så här har vi alltid gjort". Och där kan ju vara en utmaning att bryta de mönstren.

En annan sak som tas upp i SVT Sports granskning är så kallad tvångsstretching. Något som både förbundet och Anna-Karin Wikström, en legitimerad fysioterapeut som ingår i det medicinska teamet inom Svenska gymnastikförbundet säger såhär om:

– Jag tycker att det är förfärligt. Växande kroppar är inte gjorda för att stretcha i ytterlägen på det här sättet, med någon extra vikt på. Det är mer okej när de sitter i egna positioner och stretchar på eget bevåg. Men inte när det är någon till person som är med och trycker på. Man håller inte för det. Att pressa på i ett sådant ytterläge. Alla går ju såklart inte sönder, men det finns ju risk varje gång man gör det att man faktiskt går sönder.”

Något som gymnastikförbundets generalsekreterare Pelle Malmborg håller med om:

– Med våld alltså, med hjälp av våld, komma till ytterläge, det är ju aldrig rätt. Självklart inte.

Gymnastikförbundet har efter granskningen tillsammans med flera andra länder kommit med ett förslag till internationella gymnastikförbundet om att inte tillåta minderåriga personer att tävla på landslagsnivå i seniormästerskap. Idag är gränsen för att tävla i ett seniormästerskap 16 år, med de vill se en höjning till 18 år.

Gymnastikförbundet jobbar också med att involvera gymnaster, ledare och föreningsstyrelser inom den rytmiska gymnastiken där de genom utbildning och föreningsträffar utgår från gymnasternas berättelser. Det är fortsättningen på ett arbete som pågått under en längre tid kopplat till träningsmetoder, ledarskap, synen på de aktiva och strukturer inom svensk gymnastik, enligt gymnastikförbundet.

Riksidrottsförbundet om granskningarna: ”Misslyckats med att skydda just de här barnen”

Malin Träff, sakansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet, säger bland annat såhär om granskningarna:

– Först så skulle jag säga att det är smärtsamt att höra om de här unga som far illa. Och sedan är det ju så att även, eller kanske särskilt, när unga far illa inom idrotten så kommer det också med tankar på vårt ansvar, vi vuxna som ansvarar för de här verksamheterna, och känslan av att ha misslyckats med att skydda just de här barnen då.

I de fall, till exempel i internationella sammanhang, där barn ses som handelsvaror, säger Malin Träff att:

– Pengar, makt och framgång är otroligt starka drivkrafter för många. Så är det även inom idrotten och runt idrotten. I de allra grövsta fallen så skulle man nästan kunna kalla det för trafficking till och med…och vi behöver motverka det på alla sätt som vi kan, såklart.

Avsnitt(590)

Realityn bakom kameran

Realityn bakom kameran

De är frivilligt instängda i hus och ständigt iakttagna av kameror. Deltagare i reality-serier vittnar om övergrepp och tystnadskultur. Kaliber lyfter P3 Nyheters granskning "Realityn bakom kameran." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Maj 202129min

REPRIS: Männen som fortsätter slå

REPRIS: Männen som fortsätter slå

Vi hör om det på nyheterna nästan varje dag, män som misshandlar kvinnor de har eller har haft en relation med. Ibland händer det värsta tänkbara och kvinnan som misshandlas dör. Samtidigt pratas det en nollvision för mäns våld mot kvinnor. Men hur effektiva är de behandlingar mot våld i nära relation som finns och vad kan man göra åt de män som inte slutar slå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kaliber sänder en repris med anledning av den uppblossade debatten kring kvinnovåld. Programmet från december 2019 handlar om en mördare som fortsatte misshandla och kriminalvårdens behandling som inte hållit måttet. Reporter Sofia Boo. Kriminalvårdens nya behandlingsprogram PREDOV, som vi hör om i programmet, började användas i januari 2021. Emmas pappa Johan, som medverkar i programmet, gick nyligen bort efter en kortare tids sjukdom. Behöver du eller någon du känner hjälp och stöd när det gäller våld i nära relation kan du bland annat ringa Nationella kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.

17 Maj 202130min

Förgiftade av PFAS – det juridiska efterspelet

Förgiftade av PFAS – det juridiska efterspelet

5000 kallingebor drack förorenat dricksvatten i årtionden. Hör om domen från Blekinge tingsrätt som kan komma att ändra hur svensk rätt ser på personskada. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 13 april i år kom en mycket uppmärksammad dom. Den handlar om dricksvatten för 5000 kallingebor som förorenats av kemikalierna PFAS. Blekinge tingsrätt slår alltså fast att de 165 personerna i PFAS-föreningen ska få skadestånd för att PFAS-kemikalierna som förorenat deras dricksvatten i årtionden innebär en hälsofara och en personskada som handlar om ökade hälsorisker och fysiska förändringar och försämringar av kroppen. – Det är tusen känslor liksom som bara den minuten när domen kommer att fatta bara ja, vi vann liksom, du vet det. Det är så skönt, jag är så lättad. Det var så viktigt, Hermans Afzelius, ordförande, PFAS-föreningen. – Är det så att en risk för framtida skada eller en risk för framtida sjukdom ska anses vara en personskada så behöver ju rättssamhällets samtliga instanser titta på den frågan i sådana fall, säger Mathias Kågell-Landgren, kommunjurist Ronneby. Kaliber idag om en dom som kan komma att ändra hur svensk rätt ser på personskada. – Det som är nytt med den här domen är att tingsrätten väldigt tydligt har konstaterat att förändringar i en kropp kan anses som en personskada även innan de förändringarna har lett till några negativa effekter. Det vill säga att bara att ha den här risken i sig, säger Mårten Schultz, professor vid Stockholms universitet i civilrätt med specialisering inom skadeståndsrätt. Kaliber i har i två tidigare program granskat PFAS-föroreningarna och historierna bakom dem, både i Sverige och USA. Ett av programmet Den svenska PFAS-skandalen handlade om att varningsklockorna ringde flera år innan PFAS-föroreningarna hittades i dricksvattnet. Hos svenska myndigheter. Lyssna på dem och på uppföljningen här. Den svenska PFAS-skandalen https://sverigesradio.se/avsnitt/1392508 PFAS – kemiföretagen visste https://sverigesradio.se/avsnitt/1442099

10 Maj 202132min

Larmen från de statliga ungdomshemmen

Larmen från de statliga ungdomshemmen

Kaliber om ökat hot och våld på statliga ungdomshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Maj 202129min

Dömd utan att förstå del 2: Straffen

Dömd utan att förstå del 2: Straffen

De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 2/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sofie, som egentligen heter något annat, har begått brott och låsts in på obestämd tid. Men Sofie är inte vilken brottsling som helst, hon har en intellektuell funktionsnedsättning och bedöms vara på ett barns mentala nivå. Det här är del två i vår granskning av hur det går till när personer med intellektuell funktionsnedsättning döms för brott. Om hur de straffas, och om lagändringarna som aldrig blev av. Det svenska rättssystemet skiljer sig åt från nästan alla andra länders eftersom man på 1960-talet tog bort begreppet tillräknelighet. Det innebär att personer inte undantas från ansvar för brott för att de inte haft förmåga att förstå vad de gjort, på grund av till exempel en psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Tova Bennet är doktor i straffrätt vid Lunds universitet och forskar på psykisk störning och ansvarsförmåga. – I svensk rätt fokuserar man mer på vilken påföljd personen ska dömas till. Men din psykiska sjukdom eller funktionsnedsättning är inte i sig ett hinder för att döma dig för brottet. Om Sverige, likt de flesta andra länder, haft tillräknelighet i lagstiftningen så hade en liten grupp personer inte kunnat dömas för brott. En person som inte anses tillräknelig, kan alltså i de flesta andra rättssystem gå fri från straff. I stället får de någon typ av vård. Tanken med rättspsykiatrin är att den ska behandla den psykiska sjukdom som gärningspersonen har, och att personen när den blivit tillräckligt frisk ska släppas ut i samhället igen. Problemet är bara att vissa psykiska diagnoser aldrig går över eller förbättras. Däribland intellektuell funktionsnedsättning. Sofie i vår granskning är en ovanlig gärningsperson, men hon är inte unik. De senaste åren har personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning varje år gått igenom rättegång och dömts för brott. Många av dem dömdes till rättspsykiatrisk vård där de tvångsvårdas på obestämd tid. De har begått riktiga brott, mot riktiga brottsoffer som lidit fysisk och psykisk skada. Samtidigt har stora utredningar föreslagit att personer som inte anses kunna förstå eller anpassa sitt handlande inte ska dömas för brott. Systemet har blivit kvar. Reporter: Ida Nordén Producent: Johan Sundström Slutmix: Robert Egnelius Programledare: Annika H Eriksson

26 Apr 202129min

Dömd utan att förstå del 1: Rättegångarna

Dömd utan att förstå del 1: Rättegångarna

De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 1/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sofie, som egentligen heter något annat, har autism och en intellektuell funktionsnedsättning, och behovet av dagligt stöd kvarstår även efter att hon blivit vuxen. I Sverige har ungefär en procent av befolkningen en intellektuell funktionsnedsättning. Diagnosen brukar bedömas utifrån tre steg: lindrig, måttlig eller svår, där måttlig motsvarar ett barn i sex- till åttaårsålderns nivå, och svår motsvarar ett barn i tre- till femårsålderns mentala nivå.Personer med dessa funktionedsättningar har rätt till stöd och hjälp i Sverige. Det kan handla om att man får bo i en gruppbostad och får hjälp av personal att klara av sin vardag. Sverige har en närmast unik lagstiftning som inte undantar personer som har svårare psykisk störning från ansvar för brott. Att man i svensk lag på 1960-talet tog bort tillräknelighet kallar Tova Bennet, doktor i straffrätt vid Lunds universitet, för "en historisk olyckshändelse". Men det finns särskilda regler som kan undanta vissa personer från en rättegång. Det finns fler fall med rättsprocesser mot personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning. Vi går igenom domar där personer med den här diagnosen förekommer. Det är alltså personer som generellt kan sägas ha en mental kapacitet motsvarande ett barn i förskole- eller lågstadieåldern ställs inför rätta och döms för brott - som de i flera fall inte förstår att de begått.Vår granskning fortsätter i del två – då om de med intellektuell funktionsnedsättning som dömts och avtjänar straff. Reporter: Ida Nordén Producent: Johan Sundström Slutmix: Bengt Pettersson Programledare: Annika H Eriksson

19 Apr 202129min

Assistanshärvan – misstänkta bedrägerier för miljoner

Assistanshärvan – misstänkta bedrägerier för miljoner

Kaliber granskar en härva med ett bolag som misstänks ha lurat till sig många miljoner i assistansersättning och hur personerna bakom företaget misstänks ha utnyttjat arbetskraftsinvandrare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Apr 202132min

Godhetsindustrin

Godhetsindustrin

Arbete mot mobbning och sökning efter försvunna personer: Kaliber och P4 Väst om telemarketingkoncernen bakom flera stora kampanjer - och hur de tjänar pengar på folks goda vilja att hjälpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Apr 202129min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
killradet
creepypodden-med-jack-werner
rattsfallen
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
flashback-forever
radiosporten-dokumentar
hor-har
p1-dokumentar
aftonbladet-daily
rss-verkligheten
rss-sanning-konsekvens
vad-blir-det-for-mord