Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars: ”Jag är trygg med att vi fortsätter driva verksamhet i USA”

Skellefteås kommunalråd om konkursen, kommunens satsningar på Northvolt och om varför han tycker att staten ska gå in med pengar för att rädda fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lorents Burman (S) är kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. Under det senaste decenniet har han jobbat för Northvolts etablering i kommunen. Veckans konkursbesked var ett hårt slag: ”Det är klart att det är ett mardrömsbesked. Det är 3 000 personer som jobbar direkt i fabriksanläggningen och för dem är det förstås en stor oro och förtvivlan vad det kommer att innebära.”, säger Lorents Burman. Enligt en rapport som Region Västerbotten beställt visar att en konkurs kan innebära fem procent minskade skatteintäkter de kommande åren. Lorents Burman hoppas att en eller flera nya ägare nu stiger fram och köper fabriken, så att verksamheten kan fortsätta. Han säger att det finns flera stora intressenter som vill ta över batteriproduktionen i Skellefteå. Men de förra ägarna lyckades ju inte få till produktionen i den skala som krävdes. Vad talar för att nya ägare skulle lyckas? ”Jag tror man kan dra många lärdomar under de här åren, åtta år senare finns det en mycket större kompetens i Europa och i Sverige hur den här typen av ny produktionsteknik ska gå till. Det är väl ofta så att när det sker sådana här stora skiftbyten i industripolitik, det är en ny hundraårig industriera som skapas nu i Europa, så har man lärt sig mycket.” För att nya ägare ska kunna driva vidare fabriken krävs att personalen stannar kvar i Skellefteå. Många har kommit från länder utanför EU, de måste lämna landet inom tre månader om de inte fått en ny anställning. Lorents Burman tycker att regeringen och staten, dels ska göra ett undantag på reglerna, och dels ska hjälpa till för att snabbt få nya ägare på plats:”Om den svenska regeringen är delaktig i samtalen med de här finansiärerna och de ny ägarkonstellationerna så stärker ju det också tron på att man ska våga satsa vidare på batterifabrik i uppe i Skellefteå för Sveriges skulle och Europas skull.”Staten måste också ge nya ekonomiska stöd och finansiella garantier, enligt Burman: ”Det kan vara direkta medel från regeringen”, säger Lorents Burman. Northvolt valde att etablera sig i Skellefteå eftersom Skellefteå var den kommun som erbjöd de bästa förutsättningarna för företaget; billig el från kommunägda kraftbolaget Skellefteå Kraft, elnät, industrimark och en utbyggd hamn. Under de senaste åren har kommunkoncernen investerat flera miljarder i elnät, elproduktion, bostäder och infrastruktur – investeringar som till del varit till nytta för Northvolt. Skellefteå Kraft gick också in med 100 miljoner kronor i Northvolt 2018. Men Lorents Burman menar att industritomten är det enda som kommunen investerat direkt i Northvolt.”Det var väl ungefär 150 miljoner med anslutningsvägar och sånt och vatten och avlopp. Men det är en ganska normal prisbild.”, säger Lorents Burman. Gäst: Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i SkellefteåProgramledare: Marcus NilssonKommentar: Pär Ivarsson, EkonomiekotTekniker: Tor SigvardsonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 14 mars 2025.

15 Mars 35min

Regeringens utredare Lars Trägårdh om syftet med en svensk kulturkanon, om kunskap och nationalism och om konflikterna som kantat utredningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Lars Trägårdh fick uppdraget att leda arbetet att ta fram en kulturkanon för ett drygt år sedan. Idén om en kulturkanon har varit omstridd från start, en del kritiker ser det som nationalistiskt uppfostringsprojekt. Trägårdh berömmer regeringens direktiv om att kulturkanon ska vara ett ”verktyg för bildning, gemenskap och inkludering”, något han menar att Sverige är i stort behov av just nu:”Under väldigt lång tid har vi underinvesterat just i idéer kring gemenskap. Vi har speciellt under senare tid varit mer benägna att betona sådant som modernism, internationalism, multikulturalism, och det har haft sina poänger, utan tvekan, men ibland måste man ha flera bollar i luften.”, säger Lars Trägårdh.Inte bara kulturella verkDen svenska kulturkanon kommer inte bara bestå av en lista med konstnärliga verk – även företeelser inom religion, ekonomi, lag och rätt, produkter och platser ska ingå. Totalt ska hundra verk och företeelser väljas ut – alla måste vara minst femtio år gamla. Tidigare i år utsåg kommittén tolv experter som just nu håller på att välja ut de hundra verken och företeelserna. Slutresultatet ska presenteras i augusti. Parallellt samlar kommittén in förslag från allmänheten till en ”folkets kulturkanon”.”Land ska med lag byggas”Lars Trägårdh vill inte föregå experternas arbete, men han har bland annat lyft fram Västgötalagarna, den äldsta av de svenska landskapslagarna från 1200-talet, som något som skulle kunna platsa i kanon för dess betydelse för det svenska samhället.”Det här är helt centralt för att förstå Sverige, land ska med lag byggas, idén om att vi är ett samhälle byggt på lagbunden ordning sedan väldigt lång tid tillbaka, så det här är som en slags urtexter som är väldigt viktiga för alla att ha kunskap om.” Lars Trägårdh har bott i USA under fyra decennier. Där finns en stor medvetenhet om och stolthet över konstitutionen och the Founding Fathers. Är det något liknande han vill uppbåda i Sverige?”Ja, till viss del. Jag är en stor anhängare av idén just om medborgaruniversalism, medvetna medborgare som känner sig delaktiga i samhället på de premisserna. Jag är inte för en etnisk nationalism men däremot är jag väldigt mycket för det som var väldigt tydligt i Sverige på 1930-talet, en form av medborgarnationalism, en demokratisk nationalism där man bygger idén om att man tillhör samma samhälle på idéer just om medborgarskap. Så jag tror att det här med medborgarskapsundervisning, som en gång var en av våra storheter, är något vi borde titta mer på även idag.”, säger Lars Trägårdh.Skolan central för att sprida kulturkanonEn fråga som upptar Lars Trägårdh just nu är hur kulturkanon ska göras tillgänglig för allmänheten så att den används brett. I utformandet av kulturkanon har han inspirerats av Nederländernas kanon. Där har de överlåtit ägandet till en stiftelse för att undvika politisering, skapat ett museum där kanon presenteras och en hemsida som gör kanon tillgänglig inte minst för skolorna. Och just skolan kommer att bli central för att sprida kulturkanon, säger Trägårdh. Men hur den ska användas i skolan är inte klart.”Vi har inte några illusioner om att vi kan gå in och säga att nu ska vi göra om hela svenska skolan enligt de här premisserna, men däremot kommer vi komma med en del funderingar som kan vara möjliga underlag. Men det ingår inte i vårt direktiv, vi har liksom ingen makt över detta.”, säger Lars Trägårdh.Gäst: Lars Trägårdh, regeringens utredare av en svensk kulturkanonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik FurtenbachTekniker: Maria StockhausProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 7 mars 2025.

8 Mars 35min

Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington.Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M).Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen?”Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.”, säger Jan Knutsson.”Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också.”Vari består den här osäkerheten?”Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.”, säger Jan Knutsson.Diskuterar fredsbevarande styrkorSedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart.”Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.”, säger Jan Knutsson.Gäst: Jan Knutsson, Sveriges NatoambassadörProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Jan AnderssonTekniker: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 28 februari 2025.

1 Mars 34min

Lars Tysklind om varför Miljömålsberedningen inte lyckades ge alla svar på hur Sveriges ska klara åtaganden om biologisk mångfald och kolinlagring i skog och mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Tysklind har suttit i riksdagen för Liberalerna, han var fram till förra veckan ordförande i Miljömålsberedningen.Efter två års arbete presenterade Miljömålsberedningen nyligen sina förslag. Enligt direktiven skulle beredningens ledamöter – från riksdagens alla partier – leverera förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s krav för skydd och restaurering av värdefull natur och till Lulucf-förordningen som innebär att svensk skog och mark ska lagra mer koldioxid.Men förslagen levererar inte alla svar. Miljömålsberedningen har bland annat kritiserats för att man inte föreslår att alla Sveriges naturskogar ska skyddas, vilket de ska enligt EU:s strategi för biologisk mångfald.”Vi nådde iallafall en bit”, säger Lars Tysklind. ”Det finns ju förslag på att skydda all återstående urskog och gammal skog och så finns det ju lite etappmål kring förvaltning av formellt skyddade områden och det är ju viktiga saker att lyfta fram”, säger Lars Tysklind.Tanken med parlamentariska kommittéer är att skapa brett politiskt stöd för frågor som kräver långsiktiga lösningar. Men det var bara tidöpartierna och C som till slut ställde sig bakom helheten i Miljömålsberedningens förslag. Ledamöterna från S, MP och V reserverade sig. Lars Tysklind, som var opolitisk ordförande, säger att han önskar att de hade nått en bredare enighet.”Det är naturligtvis en svaghet. Men här fanns det väldigt mycket konkreta målkonflikter så det kanske inte var väntat att man skulle kunna nå den enigheten.”, säger Lars Tysklind.Lars Tysklind säger att det var svårt att nå en lösning som alla partier kunde ställa sig bakom eftersom det fanns så många samhällsintressen att ta hänsyn till, intressen som beredningens ledamöter inte prioriterade lika.Optimistiskt skogsscenarioSverige har undertecknat Lulucf-förordningen som innebär att nettoupptaget av koldioxid i svenska skogar ska öka med en viss mängd till år 2030. Under flera år har trenden istället varit negativ, och svenska skogar lagrar allt mindre koldioxid.I våras kom Naturvårdsverkets underlag med scenerier för skogens tillväxt som pekade på att nettoupptaget kan behöva öka med 19 miljoner ton till 2030 för att Sverige ska klara Lulucf-åtagandet. Samma beräkningar fanns med i regeringens resultatredovisning som presenterades i september.Men Miljömålsberedningen utgick i sitt arbete från ett scenario där det skulle räcka med sju miljoner ton ökad kolinlagring. Även om alla förslagen i Miljömålsberedningen genomförs så kommer Sverige därför vara långt ifrån att klara åtaganden i Lulucf.”Vi tyckte att det var rimligt att välja att utgå från medeltillväxt eftersom det fanns faktorer som pekade åt båda hållen. Sen kan man säga att sju miljoner ton är naturligtvis mindre än 19, men det är ganska komplicerat att få ihop sju miljoner ton också.”, säger Lars Tysklind.De förslag som beredningen lagt fram för att öka kolinlagringen är bland annat att staten ska ersätta markägare ekonomiskt om de låter träden stå längre innan den avverkar, och för skogsgödsling och återvätning.Gäst: Lars Tysklind, fd ordförande i miljömålsberedningen Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mona Hambraeus, klimatredaktör EkotTekniker: Brady JuvierProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen den 21 februari 2025.

22 Feb 35min

Utrikesministern om Sveriges hållning när Donald Trump inleder fredsförhandlingar med Putin om Ukraina, hotar allierade och talar om att tömma Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju. Detta med anledning av beskedet från USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina, enligt utrikesministern.”Vi ska komma ihåg att här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske. Därför är det så viktigt att det blir en rättvis fred som också Ukraina står bakom”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade igår på ett möte i Bryssel med Ramsteingruppen – som består av de länder som ger militärt stöd till Ukraina – att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas tidigare gränser. USA anser inte heller att det är realistiskt att Ukraina blir medlem i Nato. Men Maria Malmer Stenergard säger att Nato hela tiden varit tydliga med att Ukrainas framtid är i försvarsalliansen.”Och sedan vet vi inte exakt när omständigheterna är rätt för att Ukraina ska kunna ta det steget, men jag tycker att det är viktigt att vi stakar ut den riktningen och det vill Sverige också hålla i”, säger Malmer Stenergard.Men Maria Malmer Stenergard kan inte idag säga om Sverige skulle godkänna ett fredsavtal som innebär att Ukraina inte får söka medlemskap i Nato eller EU:”Det är inte min sak att sätta röda linjer utan det är helt och fullt Ukrainas beslut hur de upplever att freden blir rättvis och rimlig framåt”, säger Stenergard.Sedan Trump tillträdde för mindre än en månad sedan har han bland annat sagt att han inte utesluter att gå in militärt i Grönland, i Panama och i Kanada – har det påverkat Sveriges relation till USA?”De är ju väldigt uppseendeväckande uttalanden och vi har ju också har varit tydlig från regeringens sida i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen, som de så fint heter, som egentligen handlar om att vi följer de internationella spelregler som vi har satt upp och där är ju en avgörande princip den territoriella integriteten”, säger Maria Malmer Stenergard.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Johan-Mathias Sommarström, global korrespondent EkotTekniker: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen den 13 februari 2025.

13 Feb 34min

Ryssland fortsätter sitt krig i Ukraina och på Östersjöns botten misstänks sabotage mot viktig infrastruktur. Samtidigt visar USA ett minskat intresse för Europas säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Jonson (M) är försvarsminister i en säkerhetspolitiskt allvarlig tid.Vid sidan av krig i Europa flyttar USA, med Donald Trump som president, sitt fokus från Europa till andra regioner. Försvarsminister Pål Jonson anser därför att Sverige måste göra sig av med sitt beroende och bygga upp den egna försvarsförmågan. ”Vi måste använda de här åren som kommer för att snabbupprusta, både i Sverige och övriga länder”, säger Pål Jonson. Det handlar enligt försvarsministern om att tillgängliggöra markstridsförband, bli bättre på att kunna flytta militära resurser över gränserna och att se till att det finns nödvändiga reservdelar till hands.Gemensamma upphandlingarFlera länder vill nu att EU ska ta gemensamma lån för att finansiera inköp av bland annat ammunition, men Sverige är kritiskt till det upplägget. Försvarsminister Pål Jonson är mer intresserad av ett förslag som Polen presenterat som bygger på att länder går ihop och gör gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel. ”Då kan man få en större upphandlingsserie så att man kan pressa priserna och därigenom få försvarsindustrin att investera och öka sin produktionsförmåga. Det behöver vi i Europa”, säger försvarsministern.Upprustningen kräver att EU-länderna höjer de nationella försvarsbudgetarna till över 2 procent av BNP. Sveriges försvarsbudget ligger idag på 2,4 procent men försvarsministern vill inte ge en exakt siffra på hur mycket han anser att budgeten borde växa. ”2 % av BNP är ett golv, inte ett tak”, säger Pål Jonson.Misstänkta kabelsabotage i ÖstersjönUnder de senaste månaderna har ett tiotal misstänkta attacker mot kablar på Östersjöns botten uppmärksammats. Hittills har det inte kunnat fastställas att det handlar om sabotage, men försvarsministern lyfter ändå vikten av ett bättre samarbete för att skydda olika typer av kritisk infrastruktur. Försvarsministern beskriver Östersjön som ett speciellt operationsområde, med ett genomsnittsdjup på 55 meter och väldigt mycket trafik. Han ser också hur Rysslands intresse för området ökat. ”Vi ser också att Rysslands behov utav Östersjön har ökat eftersom det är svårare för dom att använda till exempel Svarta Havet. Det måste vi vara medvetna om och ytterligare intensifiera det internationella samarbetet framöver.”Gäst: Pål Jonson (M), försvarsministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, Ekots politikreporter med inriktning på försvarsfrågor Tekniker: Christer TjernellProducent: Stina FischerIntervjun spelades in fredag den 6 februari 2025.

8 Feb 35min

LO:s ordförande om risken för strejk i avtalsrörelsen, om den interna splittringen kring arbetstidsförkortning och om relationen till Socialdemokraterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Lindholm var ordförande för fackförbundet Byggnads innan han valdes till LO-ordförande på kongressen i maj 2024.LO och Socialdemokraterna har en facklig-politisk samverkan. LO:s ordförande sitter i partiets verkställande utskott och LO ger varje år sex miljoner kronor till partiet, och ännu mer i valrörelser. Inför valet 2022 lade LO 50 miljoner kronor på valkampanj och på utbildningar som kom partiet till del.Förra veckan gav regeringen ett nytt uppdrag till insynskommittén som utreder hur transparensen av partiers finansiering kan stärkas. Kommittén ska nu också utreda om arbetsmarknadsorganisationer ska behöva ha medlemmarnas godkännande för att kunna ge pengar till partier. Johan Lindholm tycker att förslaget är ”hål i huvudet”:”Det är fria fackföreningars rätt i grundlag att ta hand om sina medel och se till att att de är till gagn för våra medlemmar. Det är ingen regeringsfråga.”, säger Johan LindholmMen Johan Lindholm har själv öppnat för att LO ska se över direktbidragen till Socialdemokraterna. Sex av tio LO-medlemmar röstar på andra partier är Socialdemokraterna och många vill inte att deras medlemspengar ska gå till S.”Det finns ett missnöje hos vissa medlemmar, väldigt många oorganiserade eller tidigare organiserade eller framtida medlemmar, och det är ju klart att där är en sten som jag lyfte på lite grann och var vi landar där, det kan man diskutera.”, säger Johan Lindholm.Kortare arbetstid - men hur?Frågan om hur en eventuell arbetstidsförkortning ska genomföras splittrar LO-förbunden. Istället för att driva kravet om kortare arbetstid gemensamt i den nu pågående avtalsrörelsen så utreder LO frågan internt och ska bli klara först i maj.Än är det inte klart hur mycket kortare arbetstid de ska driva, hur man ska göra med de avtal som redan förhandlat fram kortare arbetstid, och hur frågan sedan ska drivas – genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning. Johan Lindholm säger att det kan bli så att utredningen landar i flera olika förslag.”Förhoppningsvis ligger ett förslag på bordet, men det hamnar kanske på ett, två, tre eller fyra förslag, jag vet inte. Men den är viktig för landets arbetare.”, säger Johan Lindholm.Ovanligt stor lönerörelseJust nu pågår en avtalsrörelse som omfattar 3,4 miljoner svenskar. I den driver LO inte några gemensamma krav på arbetstidsförkortning. Ett av LO-samordningens förhandlingsbud 4,2 procents löneökning, det näst högsta budet under 2000-talet. Enligt arbetsgivarsidan är det på tok för högt givet de ekonomiska förutsättningarna. Johan Lindholm utesluter inte strejk för att få som de vill:”Om det inte kommer reallöneökningar i vår, då är det inte långt borta till att det hamnar i konflikt, det vill säga strejk.”.Gäst: Johan Lindholm, ordförande LO Programledare: Parisa HöglundKommentar: Anders Jelmin, Ekots arbetsmarknadsreporterTekniker: Alma SegeholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 31 januari 2025.

1 Feb 34min

Migrationsministern om varför han vill skärpa kraven för medborgarskap. Regeringen vill att personer med ohederligt levnadssätt ska kunna utvisas, men vad betyder hederligt levnadssätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Före detta biståndsminister Johan Forssell (M) blev migrationsminister vid regeringsombildningen i september. Han blev därmed ansvarig för ett av de viktigaste politikområdena i Tidöavtalet. En rad lagar ska skärpas på migrationsområdet och Sverige som tidigare haft en generös migrationspolitik kommer att lägga sig på EU-rättens miniminivå.Förra veckan presenterade regeringens utredare sitt förslag om skärpta krav för att bli medborgare. Bland annat ska det krävas längre tid i Sverige, mer kunskaper i svenska och svenska samhället och att man kan försörja sig själv. Men Johan Forssell tycker att försörjningskravet ska vara högre än vad utredaren föreslår.”Jag tycker inte det går tillräckligt långt om man ska bli svensk medborgare, det finaste man kan bli i vårt land”, säger Johan Forssell.Vad betyder hederligt levnadssätt?Just nu utreds olika lagändringar som ska göra det svårare för invandrare att få och behålla uppehållstillstånd i Sverige. Bland annat ska det krävas att en person har ett ”hederligt levnadssätt”. Det handlar inte bara om att följa lagen, saker som strider mot hederligt levnadssätt skulle enligt utredningens direktiv kunna vara att ha skulder eller missbruk, samröre med extremistiska organisationer eller att man yttrar saker som ”allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden”. Exempel som på sådana yttranden kan vara att hylla terror eller delta i LVU-kampanjen. Men varför ska den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet begränsas för personer med uppehållstillstånd?”Men här handlar det ju inte om yttrandefrihet, när man till exempel påstår att Sverige skulle kidnappa barn eller hela den här LVU-kampanjen, det handlar det ju om ett väldigt aktivt och systematiskt arbete för att sprida helt felaktiga föreställningar om Sverige. Det är inte yttrandefrihet. Det är inte en saklig diskussion utan det är ett medvetet sätt att just sprida fullständigt felaktigt narrativ och det skadar Sverige och jag tycker inte att de personerna ska vara i vårt land”, säger Johan Forssell.Gäst: Johan Forssell (M), migrationsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja LagercrantzRÄTTELSE: I intervjun säger migrationsminister Johan Forssell att utredningen om skärpta krav för medborgarskap föreslår ett försörjningskrav på 7000 kr i månaden. Korrekt belopp är som lägst 6186 kr per månad. Rättelsen är gjord den 13 februari 2025. Intervjun spelades in fredag den 24 januari 2025.

25 Jan 35min