Pensionsmyndighetens Daniel Barr: Pensionsgruppen har tjänat Sverige väl

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om förslaget att begränsa kornas rätt till grönbete, om skogens roll i klimatomställningen och om hur strömmingen ska räddas i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har mjölkkor rätt att gå ute på bete om sommaren, enligt beteskravet, eller betesrätten, som funnits sedan 1988. Nyligen föreslog regeringens utredare att den rätten ska begränsas för att förbättra svenska bönders konkurrenskraft. Bönder som har ladugårdar där korna går fritt inomhus ska själva kunna bestämma om korna ska släppas ut på bete eller inte, enligt förslaget.Regeringen har inte tagit ställning än, men landsbygdsminister Peter Kullgren har varit tydlig med att han vill begränsa beteskravet. I Ekots lördagsintervju säger han att han bara vill gå vidare med förslaget om det säkert skulle innebära att svenska mjölkbönder kan få ersättning för att ha korna ute, som bönder får i andra länder där det inte finns något beteskrav. ”Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen”, säger Peter Kullgren.Skogen och kolsänkanEnligt EU:s klimatpaket Fit for 55 ska behöver kolsänkan i svensk skog och mark öka med tio procent till 2030, men just nu minskar den istället. Flera myndighetsrapporter har föreslagit att man inför olika typer av incitament för skogsägare att begränsa avverkningen för att snabbt kunna öka kolsänkan. Men landsbygdsministern är inte öppen för några sådana förslag:”Det aktiva skogsbruket är det absolut bästa långsiktigt för klimatet, den växande skogen där vi använder träet.”, säger Peter Kullgren.Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsministerKommentar: Annika Digréus, miljöreporter på EkotProgramledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Heinz WenninIntervjun spelades in fredag den 27 september 2025.

28 Sep 202435min

Finansminister Elisabeth Svantesson om varför regeringen sänker skatten mest för höginkomsttagare och om hur Sverige ska klara EU:s klimatmål till 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan lämnade finansminister Elisabeth Svantesson över förslaget på nästa års statsbudget till riksdagen. Av 60 miljarder i reformutrymme läggs 28 miljarder på skattsänkningar.”Vi har lågkonjunktur och vi har bekämpat inflationen, då kan vi också öka trycket och vi kan se till att öka efterfrågan i ekonomin genom skattesänkningar. Men det handlar också om att stärka hushållens köpkraft”, säger Elisabeth Svantesson.Sveriges har just nu den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från under pandemin. Regeringen räknar med att deras skattesänkningar och arbetsmarknadsåtgärder ska leda till sex tusen fler sysselsatta. Kritiker menar att regeringen borde satsa mer för att få ner arbetslösheten. Elisabeth Svantesson säger att det viktigaste är att vända konjunkturen, satsa på utbildning och yrkesutbildning och jobba med stöd till den som stått länge utanför arbetsmarknaden.”Det handlar om språket, alldeles för många kvinnor som har invandrat till Sverige kan inte prata svenska. Det leder till att deras barn – många går inte på förskola – nästan inte kan prata svenska när de kommer till skolan. Allt det där, cementerat utanförskap, som vi nu tar tag i, det kommer inte gå snabbt men vi gör det väldigt fokuserat, med språket, med utbildning men också, rätt så snart, med en stor bidragsreform som gör att man måste vara aktiv och att det aldrig ska löna sig för en familj lika bra att vara hemma som att föräldrarna tar ett jobb.”, säger Elisabeth Svantesson.Långt kvar till EU:s klimatmålEnligt budgetens klimatredovisning kommer regeringens politik på området – som sänkt bensinskatt, sänkt flygskatt, förändrad reduktionsplikt och klimatklivet – att minska klimatutsläppen med 1,5-1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2025 och 2030. Samtidigt beräknas Sveriges utsläpp öka med 3-4 miljoner ton i år. Enligt regeringen kommer Sverige ändå att klara EU-målet om minskade utsläpp från bland annat inrikes transporter (ESR) till 2030.Men i klimatredovisningen står också att Sverige kan missa klimatmålet om ökat kolupptag i skog och mark (LULUCF-förordningen) med hela 19 miljoner ton koldioxid till 2030. Regeringen har inte kommit med förslag på hur kolupptaget i skog och mark ska öka så kraftigt som förordningen kräver.I budgeten finns pengar avsatta för att Sverige ska kunna köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder på sikt. Men enligt Elisabeth Svantesson har regeringen inte bestämt om man ska gå den vägen. Hon hänvisar till den parlamentariska Miljörådsberedningen som ska ta ställning till hur Sverige ska göra för att klara åtaganden i LULUCF-förordningen.”Det vi är enade om är att vi ska nå målen, vi har lite olika vägar mellan olika partierna hur vi gör det, men de ska nås”, säger Elisabeth Svantesson.Gäst: Elisabeth Svantesson (M), finansministerKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Katarina von ArdntProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joachim PerssonIntervjun spelades in fredag den 20 september

21 Sep 202434min

Lawen Redar som tagit fram förslag på ny S-politik vill bygga fler bostäder och riva nedgångna hus i utsatta områden och införa språkkrav och obligatorisk förskola för alla treåringar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Socialdemokraterna pågår vad man kallar ”det största reformarbetet på decennier”, som ska leda till ny politik, bland annat ska ett nytt partiprogram tas fram.Riksdagsledamoten Lawen Redar är partiets kulturpolitiska talesperson och leder den arbetsgrupp som tagit fram förslag för att minska segregationen i Sverige.De 86 förslagen handlar bland annat om att kontrollera asylprocessen, avskaffa utsatta områden, stärka svenska språket och införa vinstförbud i skolan.För att minska boendesegregationen vill hon bygga fler hyresrätter i välbärgade områden, rusta upp och bygga fler typer av bostäder i utsatta områden, och genomföra ”strategiska rivningar”.”Det är samma process som man genomfört i Danmark, ingen familj har hamnat i bostadslöshet, man får ett alternativt, bättre boende.”, säger Lawen Redar.Obligatorisk förskola från tre årStort fokus ligger på att stärka svenska språket bland barn till utrikes födda. Arbetsgruppen föreslår 30 timmars obligatorisk förskola i veckan från tre år för barn i utsatta områden och 15 timmars obligatorisk förskola från tre år för övriga barn i Sverige. Omsorgspersonal, tex förskolelärare, ska genomgå språktest och de som har för låg nivå ska få svenskundervisning på arbetstid. ”Politiken har ett ansvar för att vi har förskolor idag där det svenska språket näst intill har försvunnit.”, säger Lawen Redar.Kräver skattehöjningarMånga av förslagen är kostsamma och Lawen Redar har sagt att de förutsätter en annan skattepolitik och hon har nämnt en ny fastighetsskatt för att finansiera reformerna.”Det har varit en annan arbetsgrupp som har tittat på skattepolitiken, men ja, reformförslagen innehåller siffror och det är inskickat till partistyrelsen”, säger Lawen Redar.Gäster: Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson, SocialdemokraternaKommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Mikael KulleProducent: Maja LagercrantzTekniker: Stina FagebergIntervjun spelades in på eftermiddagen den 12 september

14 Sep 202435min

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) om slöjförbud, arbetsplatsolyckor och växande löneskillnaderna mellan könen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av Paulina Brandbergs (L) mest prioriterade frågor är kampen mot hedersförtryck. Hon vill att det ska bli förbjudet att tvinga någon att ha på sig religiös klädsel, som slöja. Att utreda det är en av punkterna i det uppdaterade Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.Men förslaget har väckt kritik, bland annat för att det redan är förbjudet enligt brotten olaga tvång och hedersförtryck. Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg säger i Ekots lördagsintervju att lagstiftningen behöver utredas eftersom tvånget kan vara subtilt och svårt att bevisa, och hon tycker att slöja är en sexualiserande symbol.”Min personliga syn är ju att varje gång ett litet barn bär slöja, framför allt när det handlar om riktigt små barn och framförallt när det dessutom är föräldrar som kombinerar det med att sätta press på personalen om att barnet inte får leka med pojkar på rasten, varje gång det sker så tycker jag det borde vara skäl för orosanmälan hos socialtjänsten, så att socialtjänsten verkligen kan gripa in. Så redan med dagens lagstiftning hade jag önskat att vi hade ingripit mer.”, säger Paulina Brandberg, som är jurist och arbetade som åklagare innan hon blev statsråd för två år sedan.Delar av Liberalerna vill se ett slöjförbud för barn i förskola och skola. Paulina Brandberg säger att hon har förståelse för den ståndpunkten men att det skulle innebära svåra avgränsningsproblem.25 döda i arbetsplatsolyckorFörra året dog 63 personer på svenska arbetsplatser, det högsta antalet på över ett decennium. Hittills i år har 25 personer omkommit på arbetet. ”Det är ju en stor katastrof varje gång någon går till jobbet och sedan inte kommer hem. Det är något som vi från politikens sida på alla sätt ska se hur vi kan vara delaktiga i att få ner siffrorna.”, säger Paulina Brandberg.Många av dödsolyckorna sker på byggarbetsplatser med många underentreprenörer. När regeringen tillträdde fanns ett färdigt utredningsförslag om att uppdragsgivare skulle få ett större ansvar för arbetsmiljön även hos underleverantörer, egenföretagare och plattformsarbetare. Men trots att två år gått har regeringen inte tagit några initiativ i den riktningen.Gäster: Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministerKommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på EkotProgramledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Victor UbeiraIntervjun spelades fredag den 6 september.

7 Sep 202435min

Regeringen har valt att höja den tidigare så hårt kritiserade reduktionsplikten. Men räcker det för att klara klimatmålen? Och vad finns det för risker med att satsa skattepengar kärnkraft? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ebba Busch är energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna.Sverige kan klara EU:s klimatmål för vägtransporter utan att höja bensinpriset. Det meddelande regeringen tidigare i veckan när de presenterade den nya reduktionsplikten på tio procent som ska kombineras med sänkt bensinskatt. Många experter undrade hur en så låg inblandning av biobränslen kunde räcka för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Varför berättade inte energiministern hur utsläppskalkylerna ser ut?”Dyrt att inte bygga kärnkraft”En utredning föreslog nyligen tre steg av stöd och subventioner till ny kärnkraft. Men varför ska skattebetalarna ta så stora ekonomiska risker? Och finns det risk att utbyggnaden av andra kraftslags stannar av när regeringens satsar så mycket på kärnkraft?Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister och partiledare för KristdemokraternaKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Alma SegeholmRÄTTELSE: I den här intervjun säger Ebba Busch att Sverige i år beräknas betala åtta miljarder kronor för att nedreglera och balansera ut vindkraft. Korrekt är att pengarna går till att bland annat balansera och hantera incidenter inom alla kraftslag. Rättelsen är gjord den 20 september 2024.Intervjun spelades in den 30 augusti 2024.

31 Aug 202435min

Hur ska Centerpartiet förnya sin politik? Med vilka ska partiet samarbeta efter nästa val? Och vill centerledaren Muharrem Demirok ha ny kärnkraft eller inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Muharrem Demirok har varit partiledare för Centerpartiet i ett och ett halvt år. I veckan presenterade han reformgrupper som ska ta fram nya politiska förslag inför valet 2026. Men handlar det om att ompröva politiken i grunden eller om att ompaketera politiken? Och med vilka partier vill han samarbeta efter valet 2026?Ny kärnkraft eller inte?Centerpartiet anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och Demirok säger att han inte tror att marknaden kommer att kunna bära kostnaden för ny kärnkraft utan stora statliga subventioner. Men han förkastar förslaget om statlig finansiering av ny kärnkraft som nyligen presenterades i en statlig utredning. Om man ska ge statligt stöd till kärnkraft måste stödet även omfatta andra fossilfria kraftslag, säger han.”Vi är beredda att göra väldigt mycket för att få en fossilfri elproduktion, men den måste vara teknikneutral och det innebär ju då att man inte slår undan mattan för det ena eller det andra energislaget. Och ja, då är vi beredda att ta det, men den diskussionen måste föras i den här typen av energisamtal, precis som vi gjorde med försvarsberedningen”, säger Muharrem Demirok.Gäster: Muharrem Demirok, partiledare CenterpartietKommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Martin SeipelRÄTTELSE: I en tidigare version av programmet säger programledaren felaktigt att nästa veckas gäst, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, är Vänsterpartiets partiledare. Intervjun spelades in fredag den 23 augusti 2024.

24 Aug 202434min

De rödgröna ökade och högersidan backade i EU-valet i Sverige, tvärt emot i resten av Europa. Vem röstade hur och varför? Statsvetarna Henrik Ekengren Oscarsson och Jenny Madestam analyserar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och leder Valforskningsprogrammet som genomför vallokalsundersökningarna tillsammans med SVT. Vid årets vallokalsundersökning svarade över 11 000 väljare på frågor om hur de röstat, hur de röstat tidigare och vilka frågor som de är viktigast för dem. Jenny Madestam är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om politiskt ledarskap.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert

13 Juni 202434min

Dagen före valet till Europaparlamentet bjuder Ekots lördagsintervju in till valspecial med EU-experter. Hur bör du tänka innan du lägger din röst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäster: Magnus Blomgren, statsvetare Umeå UniversitetAnnika Wäppling Korzinek, chef för EU kommissionen i StockholmTeresa Küchler, EU-korrespondent för SvDLinda Berg, statsvetare Göteborgs UniversitetProgramledare: Katarina von ArndtTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Stina Fischer och Martina Lindwall

8 Juni 202434min