Från anonymisering till ”proppen ur” - historien om mediers vändning om Johan Forssell

Rasismanklagelser mot sjukhus i nytt ljusIntensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus hamnade i rubrikernas centrum i januari 2009. Det var i SVT programmet Debatt som bomben briserade. Avdelningen anklagades för att ha en rasistisk kultur och en stämning som påminde om Ku Klux Klan - möten, patienter med utländsk bakgrund kränktes och sjukhusledningen var passiv. Istället för att göra något åt rasismen som "avslöjades" i Debatt så började man jaga källor och ifrågasätta den undersköterska som trätt fram och berättat. Verksamhetschefen fick lämna sin tjänst och sedan blev det tyst.Men nu, två år senare, har tidningen Sjukhusläkaren granskat fallet och tidningen ger en helt ny bild av det som hände: bilden av ett mediedrev som löpte amok. De utredningar som har gjorts visar att det inte finns fog för att tala om en "rasistisk kultur" eller att patienter har drabbats- även om det framkommit att rasistiska kommentarer har fällts i fikarummen. JK har dessutom friat sjukhuscheferna och ger till och med beröm för hur man hanterade situationen efteråt.Vi har besökt Intensivvårdsavdelningen så här två år efter stormen och pratat med Debatts Axel Gordh Humlesjö, undersköterskan som larmade, Peter Magnusson och tidningen Sjukhusläkarens chefredaktör Christer Bark. Onaturlig naturfilmHur går det till bakom kulisserna i en filmgenre som lever på att sälja drömmen om det vilda? Naturfilmer på teve och bio tar oss med till fantastiska världar som få av oss någonsin kommer att besöka i verkligheten. I en vild och otämjd natur står vi öga mot öga med de stora rovdjuren eller följer insekter in i deras sängkammare. Men hur mycket av det här är egentligen sant? Den amerikanska naturfilmaren Chris Palmer som själv producerat mer än 300 timmar naturfilm, fick nog av vad han kallar ett fuskande i naturfilmsbranschen och skrev en bok där han avslöjar hur det egentligen går till i en bransch/ filmgenre som lever på att sälja drömmen om det vilda. Mediernas reporter Marcus Hansson tog reda på hur mycket som är fusk i naturfilmens magiska värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Jan 201134min

På juldagen sänder Medierna ett slags samtalad årskrönika över medieåret 2010 - med tre gäster som på olika sätt funnits med i mediernas fokus. Det var ett stort nyhetsår, med både förutsägbara händelser som princessbröllop och mer brutalt överraskande som självmordsbombare. Sverige kom i internationellt fokus inte minst genom Wikileaksgrundaren Julian Assanges besök här i landet. Och så var det val, den största inrikespolitiska händelsen vart fjärde år, ett val där medierna satte sig själva i fokus under valkampanjen på ett ovanligt vis, med mediegranskningar på kvällstidningarnas löpsedlar och anklagelser för partiskhet. I årssamtalet deltar tre gäster med olika perspektiv på medieåret: Karin Pettersson är politisk chefredaktör på Aftonbladet men har hela sin karriär gått fram och tillbaka mellan politik och journalistik. Hon hade varit både i finansdepartementet och på Finanstidningen innan hon var med och grundade tidningen Fokus. Och under valåret var hon Socialdemokraternas kommunikationschef. Thomas Mattson är chefredaktör för Expressen, en tidning som under valrörelsen anklagades även av medieforskare med siffror på saken för att ha tagit ställning mot socialdemokraterna på nyhetsplats. Och som hade världsnyheten om sexbrottsanklagelsen mot Wikileaks Julian Assange först av alla. Johanna Koljonen är kulturjournalist i olika medier - inte minst i programmet P3 Kultur i grannkanalen. Hon inledde året med att bli kändis genom vinsten i På spåret och avslutar det med att #prataomdet på Twitter och i alla andra medier dessutom. Dessutom är hon överårig förstagångsväljare och Årets gamer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Dec 201034min

Upp- och nervänd övervakningsdebattEfter terrorbomben i Stockholm har Säpo grillats av journalisterna med frågor om att de inte kände till självmordsbombaren. Taimour Abdulwahab hade ju skrivit om sina radikala åsikter på nätet, bland annat på Facebook, så varför hade inte Säpo koll? Journalistkårens tidigare så kritiska hållning mot övervakningssamhället tycks vara som bortblåst, och paradoxalt nog har Säpo fått framstå som den främste försvararen av medborgarnas integritet. Medierna ställer frågan vad den här svängningen kan få för konsekvenser och om det rimligt att journalistkåren så snabbt byter perspektiv. Utskälld krönikaEn annan debatt som fick nytt liv i veckan var den om muslimer och deras relation till radikala extremister som begår terrordåd i religionens namn. Ofta har det handlat om att problematisera fördomar, men det finns också exempel på motsatsen. Ulf Nilson, mångårig medarbetare på Expressen, löpte fördomslinan hela vägen ut när han i en krönika målade upp ett kulturkrig mellan svenskar och muslimer, och slog fast att "pursvenskarna" med sin låga fertilitet hotas av muslimernas barnafödande. Vad menar han egentligen - och hur tänkte Expressen? Dyra medievanor i gratiskulturenTrots den så omtalade gratistrenden när det gäller journalistik lägger vi allt mer pengar på vår mediekonsumtion. För medan vi tidigare betalade för journalistik, musik eller filmer, köper vi idag prylar och abonnemang som ger oss tillgång till floden av gratisinnehåll. Så visst är vi beredda att betala för medier - frågan är var pengarna hamnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Dec 201034min

WikiLeaks, som kanske aldrig varit så mäktigt och fruktat som nu, brottas med allvarliga inre problem. I Medierna berättar vi att ledningen för WikiLeaks idag inte har full kontroll över det läckta, ännu opublicerade materialet. En av världens mest ökända anti-semiter är nu inblandad i arbetet med att sprida WikiLeaks senaste läcka. Dessutom förklarar vi varför ddos-attackerna varit bra för WikiLeaks, men det finns andra, större, hot. Vi berättar också om den blomstrande hyperokaljornalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Dec 201034min

AWikiLeaks, som kanske aldrig varit så mäktigt och fruktat som nu, brottas med allvarliga inre problem. I Medierna berättar vi att ledningen för WikiLeaks idag inte har full kontroll över det läckta, ännu opublicerade materialet. En av världens mest ökända anti-semiter är nu inblandad i arbetet med att sprida WikiLeaks senaste läcka. Dessutom förklarar vi varför ddos-attackerna varit bra för WikiLeaks, men det finns andra, större, hot. Vi berättar också om den blomstrande hyperokaljornalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Dec 201034min

Han styr veckans alla svenska wiki-scoopWikileaks har med sina tidigare megaläckor om Irak och Afghanistan lagt ut allt material samtidigt. Och fått kritik för att publicera ogranskade dokument. Men det har dessutom funnits ett annat problem: alla avslöjanden har trängts med varandra och dessutom med debatten om själva läckan under några få dagar innan medieintresset hamnat någon annanstans. Så mediegenomslaget för varje enskild historia har förminskats.Med diplomatrapporterna provar Wikileaks en annan strategi: man lägger bara ut de diplomatdokument som något medieföretag baserat en historia på. Vilket också betyder att bara utvalda medier får chansen att jaga nyheter i jätteläckan. I Sverige är det frilansjournalisten Johannes Wahlström som fått Wikileaks förtroende att välja ut vilka medier som ska få scoopen. Tidningskonkurrensens svanesångI Umeå går en epok av tidningskonkurrens mot sin ände. De två lokaltidningarna, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad, ska börja samarbeta om sitt nyhetsmaterial. Ett tecken i tiden på en tidningsmarknad som förändrats dramatiskt det senaste decenniet. Verklig konkurrens mellan olika tidningsägare finns idag bara kvar på fyra orter utanför storstäderna. Och på de orter där ett och samma företag driver båda tidningarna blir det allt vanligare med olika slags redaktionella sammanslagningar. I Umeå vill tidningsledningen gå ett steg längre och samordna själva nyhetsarbetet. Är det dags att vinka adjö till tidningskonkurrensen på landsorten, och är det i så fall något att fälla tårar över?Ipadhysterin löser inte betalproblemSå släpptes den till slut, Apples surfplatta, iPad. Surfplattan, en slags dator utan tangentbord, har redan utnämnts till årets julklapp. Den har också fått mediehusen skrika av glädje och att tävla om att hinna först med sina egna applikationer. Expressen toppade hela sin webbplats med nyheten om den egna appen och petade därmed ned nyheten om Nordkoreas granatattack mot Sydkorea.Aftonbladets Jan Helin tog i från tårna och skrev ett mastodontinlägg på den egna bloggen, där han storslaget jämförde iPadens intåg med Aftonbladets födelse på 1800-talet. Frågan är om iPaden kan göra det möjligt att ta betalt för journalistik igen? Det saknas inte skeptiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Dec 201034min

Håller löften om frivilligt meddelarskydd?Det bristfälliga meddelarskyddet i privat men skattefinansierad verksamhet har vi tagit upp tidigare i Medierna. När en verksamhet flyttas från offentlig till privat utförare försvinner meddelarskyddet och man får bristande insyn och granskning i verksamheten. Regeringen vill inte se en utvidgning av meddelarskyddet till att gälla även kommersiella bolag. Men nu ser det ändå ut att börja röra på sig i frågan. De ideella organisationer som bedriver vård i privat regi men utan vinstintresse jobbar på att ta fram regler som ska ge deras anställda samma meddelarskydd som de offentligt anställda. Och de kommersiella vårdbolagen talar sig gärna varma för meddelarfriheten. Vi har granskat vad som är på gång och vad dessa försäkringar är värda. Statistiken om tandläkarnas anmälningar håller inteI veckan spreds en nyhet som fick stort utrymme och som handlade om en undersökning från BO. Den påstods visa att de flesta av landets tandläkare låter bli att anmäla missförhållanden till socialtjänsten när de ser barn fara illa. Men när man pratade om att 9 av 10 tandläkare sett problem och bara 2 av 10 anmält så glömmer man att säga att 8 av 10 överhuvudtaget inte svarat på frågan - vilket ju gör alla de andra sifferuppgifterna meningslösa. Hur kommer det sig att journalisterna gång på gång missar att granska statistiska nyheter som rymmer felaktigheter? Gåvor ger stabil grund för journalistikOch så ska det handla om gåvofinansiering som ett sätt att finansiera journalistik när annonsmarknaden krisar. På internet är det populärt och i veckan fick svenska Flattr.com pris för sin tjänst som gör det möjligt att enkelt ge pengar till exempelvis bloggar man gillar. Men det finns några som har använt den här affärsmodellen i snart 40 år - att först ge bort gratis och sedan be om pengar. Och det är amerikansk public radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Nov 201034min

Kungens vän gör programmet om kungafamiljens årProgrammet Året med kungafamiljen är ett populärt inslag i Sveriges Televisions nyårstablå - och det lär inte vara mindre populärt i år, när kungahuset varit i mediefokus månad efter månad. Men nu kan vi berätta att man just detta år valt att sätta in en ny projektledare för programmet - den rutinerade Meta Bergqvist. Men det är inte ett okontroversiellt val - Meta Bergqvist nämns redan i förordet till den omdiskuterade kungaboken som en ungdomsvän till kungen och hon gör ingen hemlighet av att hon än idag är god vän till kungafamiljen.Medierna ställer frågan om det går att göra bra TV om en av sina vänner - och tittar på skillnaderna mellan nyhetsprogrammen, där minsta misstanke om jäv leder till åtgärd och resten av TV-programmen, där helt andra regler tycks råda.Satirikern och hans presidentTvå decennier efter apartheids fall sätts pressfriheten återigen på undantag av Sydafrikas politiker. Den senaste tiden har regeringens ingrepp mot medierna avlöst varandra. En ny sekretesslag, med stora möjligheter till mörkläggning, och en politiskt styrd mediedomstol är exempel på förslag som stött på häftig opposition. En som fått känna på maktens nya medieintolerans personligen är satirtecknaren Jonathan Shapiro, alias Zapiro. President Jacob Zuma kräver honom på flera miljoner i skadestånd för förtal. Kanske är Jonathan Shapiro den som bäst skildrat ANC-partiets uppgång och fall, från nationalhjältar till korrumperade makthavare. Medierna träffade honom i ett samtal om lättretade makthavare och pressfrihet.Folkets röst - inbjuden med armbågenFör tio år sedan sändes det första Ring P1, programmet som släppte in folkets röst i journalistikens finrum. Då uppfattades det som radikalt att låta vanligt folk yttra sig direkt i radion, men idag är det snarare regel än undantag för medierna att bjuda in läsare, lyssnare och tittare att kommentera. Med stora ord om läsarmedverkan och yttrandefrihet öppnar man kommentarsfält och manar till interaktivitet. Men mediernas förhållande till folkets röst är komplicerat - för den är ju inte alltid så bekväm att höra. Hur fri debatt ska främjas utan att spåra ur är ett dilemma som olika redaktioner brottas med på olika sätt. Therese Jacobson har pratat med försiktiga webchefer, frispråkiga programledare och en envis Ring p1- inringare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Nov 201034min