DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Om rollen som neutral nyhetsreporter i en värld fylld till bredden av åsikter. Vi tecknar bilden av en vecka när hela världens ögon riktades mot Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bilden av Sverige – Om att rapportera, utan att debattera Efter president Trumps uttalande förra helgen har svenska regeringen och dess myndigheter försökt dementera och nyansera den hårt vinklade och negativa Sverigebild som kablades ut i Fox news. Nidbilden av ett Sverige där invandring från muslimska länder skapat kaos, otrygghet och skenande brottslighet. Men i veckan är det ju inte bara politiker och tjänstemän som i har ryckt ut till rikets försvar. Många svenska nyhetsredaktioner har varit ivriga i att bistå med eld-under-stöd. Arsenalen har bestått av faktakollar, översatta artiklar och medverkan i amerikanska TV-program. Självklart, verkligen självklart, ska journalistiken granska lögner och osanningar, det är ju ett grundläggande fundament. Men frågan vi ställer oss är hur väl den här nyhetsjournalistiken har lyckats hålla balansgången mellan rapportör och debattör. Har den, i sin iver efter sanning, istället kommit att spela rollen som en part i en politisk konflikt. Reporter: Therese Rosenvinge. Nyhetsreportrar under press, fallet Eskilstuna     Rollen som neutral nyhetsreporter i dagens polariserade offentlighet är viktig. Om vi inte klarar av att utan åsikter bära en sann och relevant berättelse till vår publik, förloras ju den så vitala grunden till en gemensam förståelse för vårt samhälle. Men det är inte enkelt. Och än svårare blir det idag av att politiska krafter gör allt i sin makt för att störa och påverka dom som dagligen kämpar med en neutral nyhetsrapportering. Förra veckan publicerade Eskilstuna-Kuriren en uppmärksammad granskning av en grupp som kallar sig Granskning Sverige. En grupp som satt i system att anonymt sprida misstro mot journalister genom bedrägliga telefonsamtal. Vad får det här för konsekvenser för dom som utsätts och hur påverkar det vilken journalistik som slutligen publiceras? Reporter: Jonna Westin. Om att hålla reporterhuvudet kallt i en samtid besatt av åsikterIdag finns det en ständig och högljudd diskussion om journalistik. Men den förs oftast av ledarskribenter eller debattörer. Personer som inte sällan utifrån sin politiska uppfattning vill påverka nyhetsrapporteringen i en viss riktning. Niklas Orrenius, prisbelönt reporter på Dagens Nyheter, tycker det är hög tid att nyhetsjournalister återerövrar det samtalet. Det behövs, för idag ser han en yrkesroll som allt för ofta svajar i sitt uppdrag. Reporter: Johan Cedersjö

25 Feb 201734min

I 20 år han tjänat storkovan på att berätta sina spektakulära livshistorier i medier och på föreläsningsscenen. Men Manuel Knight berättar nu i senaste Filter om hur han hittat på. Vi frågar hur redaktionerna som släppt fram hans historia bör agera när den nu i efterhand visar sig inte stämma. Vi analyserar finansmannen Mats Qvibergs köp av Metro. Vidare om det omöjliga uppdraget, att rapportera om världens mest stränga diktatur. Veckans mord på den nordkoreanska diktatorns halvbror visade tydligt på svårigheterna. Och så avslutar vi en spaning kring den låsta mobilskärmen som en ny plattform för nyhetskonsumtion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mediefavorit erkänner lögner – varför kollade ingen mannens spektakulära historier?Manuel Knight har i många år föreläst om sin berättelse. En berättelse om hur han satt krigsfånge i Irak och hur han som specialförbandssoladat deltagit i tre krig. 2010 blev han årets talare och två år innan det, fick han det kanske finaste utrymmet i radio – Sommar i P1. Men det finns ett problem. Han har inte alls varit specialförbandssoldat. Han har inte alls deltagit i tre krig. Om det här berättar han själv i senaste numret av Filter. Vilka mekanismer gör att en sådan här historia kan valsa runt så många varv i medierna utan att någon ifrågasätter den? Och hur agerar nu de medier som släppt fram honom? Erik Petersson är reporter. Analys: Därför köpte Qviberg MetroVeckans stora mediebransch-nyhet var den att den kontroversiella affärsmannen Mats Qvibergs bolag köper tidningen Metro. En affär som har fått många att höja på ögonbrynen och många har i veckan spekulerat om motiven till det här köpet. Mediernas Lasse Truedson analyserar.  Svåra avvägningar i mediers Nordkorea-bevakningFå saker i vår värld är svårare för journalister än att rapportera korrekt om händelser i, eller med kopplingar till, Nordkorea. I veckan var det dags igen. En närmast bisarr historia om hur Kim Jong-uns halvbror blivit lönnmördad på en flygplats nådde redaktionerna. Och som så ofta förr, blev det en historia rapporterad på skakigt och tunt underlag, mestadels från anonyma källor. Så hur gör man då? Nordkorea behöver ju bevakas, landet spelar en inte oviktig roll i världspolitiken. Men när informationen som finns till buds kommer från källor med en egen agenda, och ofta till och med från svurna fiender landet, vad ska man då tro på? Och hur och vad ska man skriva? Johan Cedersjö är reporter. Mediefighten om den låsta mobilskärmenI den hårdnande konkurrensen om människors tid och intresse har platsen på våra låsta mobilskärmar blivit eftertraktad mark för nyhetsbolagen att erövra. Mediebolagens push-notiser och flashar har blivit ett sätt att ta mark och leverera nyheter.  I USA och Storbritannien pratar medieforskare om det här som “the battle for the lock screen” och “lock screen news”.Men frågan är om möjligheten att få det senaste bara genom att väcka telefonen gör oss mer eller mindre informerade i längden? Tar vi del av mer eller mindre journalistik till följd av de allt mer slipade push-notis-tjänsterna?Och vad händer med mediernas möjligheter att tjäna pengar på oss om vi i vår nyhetskonsumtion stannar på den låsta skärmen? Reporter: Hedda Berglund.

18 Feb 201734min

Bråket mellan Public Service och kommersiella medier om var gränsen ska gå för att mata de stora nätjättarna med licensfinansierat innehåll har blossat upp igen. Vi har synat flödena. Nya uppgifter om killen som påstår sig tagit ut 600 000 från en bankomat. Nyheten avfärdades snabbt som fake news, men är det verkligen så enkelt? Och så om hur det gick till när Kalla Fakta avslöjade misstänkt korruption i mångmiljonklassen. Vi har träffat reportern bakom avslöjandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så matar public service nätjättarna – kritiker vill se gränsDebatten om var gränsen ska gå för SVT och Sveriges Radios aktiviteter på nätet fortsätter att väcka känslor. I veckan gick två tunga parter, Tidningsutgivarna och Aftonbladet, ut på DN debatt och menade att SVT snedvrider konkurrensen genom sina aktiviteter på sociala medier.Det här är ju en diskussion som kommit i många former och skepnader, och den har ofta kretsat kring den stora principen, mer sällan kring fakta. Men nu har vi på Medierna sedan några veckor tillbaka undersökt flera av SVT och Sveriges Radios största sociala medier-konton för att se vad det är för material som faktiskt publiceras där. I vilken utsträckning används vår TV- och radiolicens för att mata värdefullt innehåll till amerikanska nätjättar. Och lever våra public service-bolag som dom lär? Reporter: Erik Petersson På sanningsjakt i bankomat-mysteriet  Nu till historien om 25-åringen i Malmö som hävdar att han från en bankomat tagit ut närmare 600 000 kronor i samband med Swedbanks betalningshaveri förra veckan.Den här historien har avfärdats som fejk. Och Aftonbladet och Sydsvenskan, som båda publicerat artiklar med killen, har fått hård kritik för att ha gått på en blåsning.I SVT:s morgonsoffa i torsdags var det tvärsäkra åsikter om hur dumt allt var.Men sanningen är att den här historien är långt ifrån enkel. Den är snarare ett utmärkt exempel på att det är så gott som omöjligt att som journalist få reda på sanningen, om kravet är sanning bortom allt tvivel. Reporter: Johan Cedersjö Bakom kulisserna på Kalla Fakta – så avslöjades korruptionshärvan Ett försvunnet spritförråd, en slottsbostad i strid mot regler, fusk och fiffel med upphandlingsregler och fakturor samt en generaldirektör som velat lägga locket på. Det var en häpnadsväckande historia om en stor misstänkt korruptionshärva inom Statens Fastighetsverk som TV4:s Kalla Fakta rullade upp häromveckan. Efter publiceringen gjordes flera anhållanden och totalt 6 personer har i  dagsläget delgivits misstanke om brott. Samtidigt som Justitiekanslern också utreder misstänkt brott mot förbudet att efterforska källor. Vi har i veckan besökt Kalla Faktas redaktion och pratat reportern bakom grävet – Per Hermanrud. Om svårigheterna att hitta källor, om dolda inspelningar, medietränade myndighetschefer och hundratals fakturor. Reporter: Therese Rosenvinge

11 Feb 201734min

Om vardagsstress i DN. Tidningen får tung forskarkritik. Och så om Berlin-redaktionen som Facebook valt ut för att rensa falska nyheter. Sist, om det godtyckliga blurrandet när SVT sänder Skam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stressande rapportering i DN Långvarig stress kan bokstavligen krympa din hjärna. Ja, det fick Dagens Nyheters läsare veta när tidningen i januari drog igång en stor satsning om stress. Den farliga stressen beskrivs som stress över jobb- och livspusslet. Över en vardag som består av möten, deadlines, förskolehämtningar och oro för räntehöjningar.Journalistik – och inte minst sådan som handlar om vetenskap och forskning – går ju ut på att göra komplicerad information begriplig och tillgänglig för en bred allmänhet. Att förenkla är en central del av jobbet. Men journalistiken ska förstås fortfarande ge en sann och rättvisande bild, som går att belägga.Therese Rosenvinge har i veckan pratat med flera stressforskare som tycker att Dagens Nyheter i det här fallet förenklat så att det både blir fel och skapar onödig oro. Berlin-redaktion ska jaga falska nyheter åt FacebookÖverallt pratas det just nu om falska nyheter och om vad som går att göra åt det.Efter det amerikanska valet har en stor del av debatten handlat om huruvida påhittade historier om presidentkandidaterna påverkade valutgången eller inte. Särskilt Facebook har fått hård kritik efter att det uppmärksammats att mängder av såna falska nyheter spridits just där.Men från att inte vilja ta ansvar för innehåll alls, har nätjätten nu börjat agera.Nya algoritmer ska gynna "det sanna" och inför det kommande valet i Tyskland ska Facebook ta hjälp av en tysk journalistbyrå för att identifiera falska nyheter.Men hur ska det gå till? Och vad händer när hela Fake News-diskussionen kapas av politiska krafter?Vi skickade vår reporter Jonna Westin till den tyska redaktion som ska hålla Facebook i handen i jakten på falska nyheter.   Skamlöst blurrande i SVTNorska tv-serien Skam har gjort fullständig succé såväl i Norge som i Sverige. Dess nakna skildring av kärlekskrank tonårsångest i Oslo, har gått hem hos såväl gammal som ung.  Men till skillnad från de norska tittarna har vi i Sverige fått se en till viss del annorlunda serie. SVT har valt att sudda ut en del av de varumärken som syns.Det här är en gammal diskussion, men i fallet Skam sätter den en spännande fråga på sin spets. Seriens skapare har lagt stor möda på att hitta rätt varumärken för seriens karaktärer. Det är ett uttänkt grepp för att skapa den autentiska miljö som serien hyllats för.Så vad förlorar de svenska tittarna när SVT Skam-blurrar? Och om blurrandet ändå ska ske, varför görs det inte konsekvent? Reporter: Hedda Berglund

4 Feb 201734min

Om opartisk utrikesjournalistik i public service. Hur klarar sig Sveriges Radio och SVT, när bevakningen gäller politiska händelser utomlands där politikens mittpunkt flyttas? Och så om artikeln som gjorde gällande att datorspelande lett till tvångsvård. En hård vinkel som stämmer dåligt överens med verkligheten. Reportage från New York om hur USA:s presskår ska bevaka president Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur klarar Public Service opartiskheten i utrikesbevakningen?Att rapportera opartiskt och ha ett neutralt förhållningssätt, det är ett av de grundläggande kraven som i lag ställs på Public Service. Men idag reses ofta frågan om hur bra SVT och Sveriges Radio klarar av att upprätthålla den här opartiskheten, inte minst när det gäller sin utlandsbevakning. Många länder har ju, eller är på väg att få, en politisk åsiktsmittpunkt som ligger långt bort ifrån den svenska.Frågan har inte minst aktualiserats i samband med Brexit och Donald Trump. Och kommer med all säkerhet även att vara aktuell i samband med de kommande valen i Tyskland och Frankrike. Den senaste veckan har framförallt SVT fått hård kritik efter ett par uppmärksammade intervjuer med Trumpväljare. Vår reporter Jonna Westin har i veckan träffat radio- och tv-chefer och pratat om opartisk utlandsbevakning.   Kritiserad tidningsslutsats om datorspelande barnAtt ett barn tvångsomhändertas av Socialtjänsten, det brukar inte bedömas som så unikt att det blir till en nyhet. Men det finns vissa fall som utgör undantag. Fall där det finns ett speciellt beteende som ger en färdig krok och vinkel att hänga upp en nyhet på. Fallen som handlar om dom barn som spelar för mycket datorspel. Från Linköping spreds nyligen en sådan här historia. Om en pojke som enligt rubriken omhändertogs för att han spelade för mycket datorspel. Problemet är bara att rubriken liksom hela artikeln är så hårt vinklad, att den knappt med skohorn passar in i verkligheten. Självrannsakan hos amerikanska journalister inför Trumps fyra år“Medier borde skämmas, hålla käften och lyssna. Dom är ett oppostionsparti.” Ja, så sa i torsdags Steve Bannon, grundaren av den högerpopulistiska sajten Breitbart och numera en av Donald Trumps högt uppsatta rådgivare i Vita huset.Det har nu gått en vecka sen president Donald Trump satte sig tillrätta i det Ovala rummet. Och rapporteringen om vad han har sagt, gjort och beslutat, den har fullständigt dominerat våra nyhetsflöden.Men parallellt har i USA också en annan diskussion tagit fart. En diskussion om hur redaktioner måste hitta nya strategier för framtiden. Nya tillvägagångssätt för att kunna bevaka en president som säger att han ligger i krig med media och utan att blinka avfärdar etablerade medier som fake news.Den fråga som många ställer sig, är om inte journalisterna borde rikta blickarna mot sig själva, i stället för mot podiet och det så välkända Twitterkontot. Frilansjournalisten Åsa Secher rapporterar från Donald Trumps  hemstad New York.

28 Jan 201734min

Opinionsjournalistik och fakta. Vi nagelfar en artikel om ett Sverige på väg att förlisa. Vidare om att staten nu börjar granska fri press. Krönika av Jack Werner och om hästsektens Jerring-kupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Faktafejd i opinionstexter  Opinionstexter, krönikor och ledare, skiljer ju sig från redaktionellt nyhetsmaterial då dom är till för att föra fram åsikter, inte fakta. Ledarskribenten till skillnad från nyhetsreportern berättar inte vad som har hänt, utan hur vi ska tolka det som har hänt.Men idag hittar man ofta referenser till faktauppgifter även i opinionstexter. I en välspridd ledarartikel från Svenska Dagbladet, listades nyligen så många som 13 illavarslande påståenden om hur Sverige befinner sig i kris. Texten har rubriken "Det osänkbara landet" och den kläs med en bild av Titanic för att illustrera hur vårt land är på väg mot skeppsbrott.På nyhetsmaterial har vi högt ställda krav på att faktauppgifter är redovisade på ett relevant och sakligt sätt. Men hur är det då, när faktauppgifter används i opinionstexter där dom ju ska stödja en tes. Hur mycket får man man vrida och vända för att få verkligheten att passa sina argument?Reporter: Erik Petersson Granskningsnämnden jagar kommersiell pressVem granskar egentligen medier? Ja, vi såklart som gör det här programmet, men sen finns det ju ett antal instanser till. Enkelt uppdelat kan vi säga att Granskningsnämnden håller koll på radio och TV och Allmänhetens pressombudsman kontrollerar så att den kommersiella pressen följer dom pressetiska reglerna.Men den här uppdelningen, den är numera i gungning. För Granskningsnämnden, som ju är statlig, har nyligen börjat fälla även dagstidningar.Dagens Nyheter, som exempel, åkte nyligen på pisk från nämnden för att ett webb-TV-inslag innehöll ett otillbörligt gynnande av ett kommersiellt intresse.Att det blivit så här, det handlar om en invecklad juridisk historia. Och flera har i veckan påtalat sitt missnöje med att staten nu utökar sin kontrollverksamhet.Reporter: Johan Cedersjö Jack Werner: Forskare och journalister - hjälps åt!Få har väl missat det snart en månad långa bråket om avsaknaden av forskningscred i SVT-dokumentären Kvinnorna på Fröken Frimans tid. I veckan fick frågan nytt syre, efter att ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, gav sig in i debatten och sade att SVT borde ha refererat bättre.Det här har fått vår krönikör Jack Werner att fundera över det ömsesidiga beroendet mellan journalister och forskare. Och han har ett förslag på något som kanske kan vara en gemensam konstruktiv väg framåt.Hästfolket slår tillbaka ”Svenska folket” har ställts mot ”hästfolket” när journalister, krönikörer och tyckare förfasat sig över att ryttaren och OS-silvermedaljören Peder Fredricson med stor röstmarginal i veckan tog hem Radiosportens Jerringpris.”Skräll” eller till och med ”skuperskräll” flashades det från landets sportredaktioner. Ja, med undantag då för Göteborgs-Posten som var så trigger happy att dom flashade att golfaren, och förhandsfavoriten Henrik Stenson, hade vunnit.Men samtidigt, i en annan filterbubbla, var det här resultatet inte särskilt oväntat. För bland ”hästfolket” och i ridsportens egna medier är Peder Fredricson en stor hjälte, och det hade laddats ordentligt inför måndagens gala.Det här fick vår hästintresserade, men ej jerringröstande, producent Therese Rosenvinge att fråga sig om veckans alla skräll- och kupprubriker kanske snarare är ett uttryck för hur radarn hos dom stora sportredaktionerna än en gång missar vad som är stort inom en av landets mest populära sporter.Reporter: Therese Rosenvinge

21 Jan 201734min

Högt tonläge i rapporteringen om ryska informationskriget. Vi kollar julens matlarm från landets äldreboenden. Och så om företagen som utan vetskap stöttat politiskt budskap i annons. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Propagandabråk och Rysslandsalarmism Försvars- och säkerhetsfrågan är på allas läppar just nu. Och mest av allt, handlar det om Ryssland. Om upprustning, om propaganda och så om Sveriges utsatthet.I veckan har framförallt två säkerhetspolitiska nyheter fått stor spridning. En om hundratusentals påstådda IT-attacker, och en om hur rysk desinformation tar allt större plats i vårt offentliga samtal.Att förfalskade dokument, falska nyheter och desinformation blivit ett problem, det är inte en åsikt, det är fakta.Men samtidigt har flera personer nu i veckan riktat kritik mot att all argumentation mot militarisering och upprustning stämplas som Kreml-vänlig propaganda. Och att den oberoende journalistiken trängts undan av ett infekterat tyckande.  Reportrar: Therese Rosenvinge och Johan Cedersjö Inte bara korv i KrokomJul- och nyårshelgerna är nyligen passerade och dom flesta av oss är fortfarande mätta efter all mat under helgerna. Men några som i alla fall i pressen haft det magrare, det är våra äldre.För likt återkommande högtider så finns det ju återkommande nyheter. Kring just jul och nyår handlar det ofta om den usla maten på våra äldreboenden. I år fick till exempel nyheten om att det på nyår serverades korv med bröd i Krokom vingar över hela Sverige. Men har tidningarna berättat hela historien eller finns ytterligare pusselbitar som förändrar bilden?Reporter: Erik PeterssonOvetande företag i kampanj på eftertraktad annonsplatsI måndags fanns i Dagens Nyheter en stor och påkostad annons om att Alliansen borde fälla den nuvarande regeringen, detta med hjälp av Sverigedemokraternas stöd. Annonsen, som kom från tankesmedjan Den nya välfärden, var utformad som ett brett småföretagarupprop med inte mindre än 150 bolag som stod bakom kravet.Men i veckan kunde tidningen Folkbladet i Västerbotten berätta att flera av företagarna inte hade en aning om att deras bolag användes i det här politiska utspelet. Företagare som nu känner sig besvikna och upprörda.Vilka rutiner har egentligen Dagens Nyheter när det gäller att kontrollera sina annonser?Reporter: Siri von Malmborg

14 Jan 201734min

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

7 Jan 201734min