DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Sista samtalet med Nils HornerFör första gången har en SR-medarbetare dödats i tjänsten och vi ägnar naturligtvis en stor del av veckans program åt mordet på Nils Horner och betydelsen av utrikesjournalistik även i världens farligaste hörn. I snitt dör två journalister i tjänsten varje vecka. I år har hittills 22 reportrar dött. Journalister som bevakar krig och konflikter har i allt större utsträckning blivit måltavlor. Agneta Ramberg rekryterade Nils Horner till Sverige Radio och fick också motta dödsbudet i ett fruktansvärt telefonsamtal. Är journalistiken värd risken?Mordet på Nils Horner har redan fått konsekvenser. Flera redaktioner har blåst av planerade resor till Kabul. Men vad får det för mer långsiktiga konsekvenser? Är det rimligt att fortsätta utsätta enskilda reportrar för de enorma risker som det innebär? Lars Truedson har pratat med några personer med stor erfarenhet av livsfarlig journalistik. Nils Horner var den ende som tog sig an damenNär mordet på Nils Horner blev känt fanns några personer som blev väldigt känslomässigt berörda men som vi inte hört så mycket från de är dagarna: de tolkar och "fixare" som Nils arbetade med runt om i Asien. Men en av dem hörde av sig till Sveriges Radio och hade en historia hon ville berätta, om hur Nils Horner var som reporter - och framförallt som människa. Reporter Lars Truedson. Fri bloggare eller köpt fruktdrycksförsäljare?I början av året lanserade fruktdryckföretaget Proviva en kampanj mot "hälsostress" med slogan "Det räcker" och knöt sedan till sig den populära skådespelerskan Mia Skäringer. Hon bloggar hos företaget - men skrev också en debattartikel med samma budskap i Aftonbladet. Underrubriken är Nu räcker det. Det har varit mycket debatt om hur mycket av det här som var avsiktligt. Men det blev definitivt bingo för Proviva. Aftonbladet berättade aldrig för sina läsare dock att Mia Skäringer var avlönad bloggerska på dryckföretaget Proviva. Och att citatet av Mia Skäringer som lyfts upp i layouten - Nu räcker det - är ganska likt sloganen Det räcker som används för Provivas kampanj mot hälsostress. Tonchi Percan har tittat närmare på den här historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

15 Mars 201434min

Aftonbladet vill testa gränsen mellan journalistik och annonser - Expressen varnarFler och fler medieföretag experimenterar med att sälja annonser i gränslandet mot det redaktionella innehållet. Jan Helin vill kunna experimentera mer med sponsrat material i livsstilsjournalistiken som hälsa och mode.Är den nya trenden räddningen för en blödande journalistikbransch eller säljer man ut journalistikens trovärdighet? I Sveriges radios monter på Mediedagarna ställde Martin Wicklin frågan till Jan Helin och Expressens Thomas Mattsson. Nazist gjorde rasistiska uttalanden i P1 - SR tog inte avståndStormen kring Soran Ismail-affären har långt ifrån lagt sig. Hur låter det när principen att ta avstånd och markera så fort rasismen visar sitt fula tryne i sändningarna verkligen sätts på prov? Det fick vi faktiskt ett exempel på i veckan. En nazist lade ut texten kring rasbiologi och konspirationsteorier om judisk makt - på bästa sändningstid i Sveriges Radios flaggskepp Studio Ett. Klarade Sveriges Radio balansgången? Den frågan ställde vår reporter Mattias Pleijel. Mittmedia kramar resurser ur papperstidningar - räddar det journalistiken eller hotar det den?Hur ska journalistiken finansieras i framtiden? Kring Sveriges midja pågår landets mest kompromisslösa försök att hitta en lösning på det problemet. Mittmediakoncernens VD Thomas Peterssohn har bestämt sig för att krama ut så mycket pengar som möjligt ur papperstidningarna genom besparingar och prishöjningar för att kunna satsa på webb och mobil. Nu tänker han ta ytterligare ett steg och trycka tidningarna på dagen, när det är billigare - men förstås till priset att tidningarna blir mindre aktuella när de landar i brevlådan. Blir han landsortstidningarnas frälsare - eller stressar han i onödan fram papperstidningens död som nyhetsförmedlare på en tredjedel av landets yta? Trippelnegation i Bildtintervju - vem förstod vad han menade?I tisdags sände SvT:s rapport ett inslag om Ukraina där utrikesminister Carl Bildt intervjuades. Han fick en rak fråga: befarar ni att Putin kan agera militärt? Men svaret var inte lika rakt. Tonchi Percan har försökt reda ut vad han egentligen sade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Mars 201434min

Hur bra skildrar medier vårt sekulära och mångreligiösa Sverige? Religion har sedan ett par decennier åter klivit in mitt på samhällsarenan - och därmed blivit allt mer relevant för medier att bevaka. Men hur klarar medierna det jobbet? Det diskuterar Mohammed Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, med Louise Welander, chef för Sveriges Radios samhällsredaktion som bland annat ansvarar för livsåskådningsfrågorna inom radion i programmet. Utgångspunkten för samtalet var två reportage om medier och religion i det samtidigt sekulära och mångreligiösa samhälle som Sverige i dag är. Sammanlänkad grupp dominerar bilden av islam i SverigeVi har funnit att det är till en grupp sammanlänkade organisationer kring Islamiska förbundet som svenska medier vänder sig när man vill ha även generella synpunkter från muslimer. Vår reporter Johan Cedersjö har genom en studie kartlagt vem som får representera muslimer i Sveriges medier.Du kan - från lördag morgon - läsa mer om studien här: Kristna får debattera - muslimer och judar får reageraFörra året kom en doktorsavhandling i Uppsala som undersökte vilka religiösa röster som kommer till tals i samhällsdebatten. Prästen och religionssociologen Marta Axner har undersökt debattartiklar i de stora tidningarna och kan konstatera att judar och muslimer får relativt lite utrymme - och när de väl får skriva handlar det nästan alltid om en viss typ av ämnen. Frilansjournalisten Lasse Edfast har tittat närmare på debattens religiösa förtecken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Mars 201434min

Uttalandet som försvann - vart tog trovärdigheten vägen?Tänk dig in i situationen. Du har betalat flera hundra miljoner för att visa OS. När själva kronjuvelen - hockeyn - börjar fattar du ett publicistiskt beslut som ställer hockeylaget i lite solkig dager. Vad gör du när hockeylaget då säger: tar du inte bort det där och ber om ursäkt så blir det inga fler studiointervjuer med oss? Det här är historien om uttalandet som publicerades och försvann. Reporter är Tonchi Percan. Gränsen flyttad för vad SvTs kommentatorer får göraOm sporten är vår tids stora folkliga drama så har kommentatorerna och experterna kanske den grekiska körens roll att skapa relief och ödesmättad stämning. Experterna är åtråvärda för kanalerna. För att kunna behålla sina bästa experter har public service luckrat upp sin praxis och tillåter sina experter att bokstavligt talat vara försäljare vid sidan om. Och TV-experterna är inte sena att använda sig av SvT:s varumärke när dem marknadsför och gör reklam för sina produkter. Medier berättar inte att kontroversiell forskning är branschfinansieradNu om lastbilar, betald forskning och mediernas roll i kampen mellan frihandel och protektionism. Utländska chaufförer som arbetar för svältlöner har skildrats i en lång rad reportage i medierna - en forskare vid Lunds universitet har räknat utländska lastbilar och kommit fram till att mörkertalet på de svenska vägarna är stort. Fack och arbetsgivare är rörande överens om hotet från de utländska åkarna. Men vem betalar för den här forskningen - och varför framgår det så sällan när medierna rapporterar? Mattias Pleijel har tittat närmare på det här. Kritik mot rapporteringen av opinionsmätningarValtemperaturen har tilltagit i våra medier och med det kommer en speciell sorts journalistik - opinionsmätningsrapporteringen. Jesper Strömbäck är professor vid Mittuniversitetet - han forskar om medier och politisk kommunikation - och han är kritisk mot den stora roll som opinionsundersökningarna kommit att spela i den politiska journalistiken. Det riskerar att öka misstron mot politikerna, varnar han. Alexandra Kerttu har talat med honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Feb 20149min

Vill bota diagnos som knappast finnsÄr du Internetberoende? Ring Internetakuten. Så har några av rubrikernma låtit i veckan om den nyöppnade mottagningen. Ett företag som säger sig kunna hjälpa mobil - och internetslavar till ett friskt liv. Företaget har fått gott om reklam i medierna i veckan - från public service till TV4:s morgonsoffa och i ett antal stort uppslagna artiklar. Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Flera forskare har reagerat på den onyanserade rapporteringen. Reporter Karin Hållsten.Ska public service vara opartiskt i valtider?Nu till den historia som i veckan avsatt flest debattartiklar, högbrynta krönikor, ironiska tweets, ilskna facebookinlägg och rynkade pannor i chefskorridorer. Det handlar om Sveriges Radios regler om ökat fokus på opartiskhet när vi nu närmar oss årets två valrörelser. Och framförallt handlar det om beslutet att komikern och debattören Soran Ismail under den här förlängda valrörelsen inte kommer att vara med som vanligt i P3:s Morgonpasset på grund av sin höga profil när det gäller rasism, främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna. Principen om opartiskhet i public service har funnits länge men den här typen av beslut har nog aldrig tidigare väckt en sådan stor debatt. Så vad är det som har hänt? Lasse Truedson har försökt reda ut. Ommålad historia om ommålade målade stolarStatsministerkandidaten Stefan Löfven har haft en återkommande anekdot i sina tal det senaste året - om meningslösa uppgifter i arbetsmarknadsåtgärden Fas 3. Det handlar om stolar som målas om gång på gång.Men så för en vecka sedan anklagades han på Aftonbladets förstasida för att ha gått på en bluff. Fas3-bluffen stod det: Löfven lurad av falsk trubadur. Aftonbladet påstod att uppgiften om stolarna inte stämmer. Men det fanns ett problem med historien. Det märktes när Aftonbladet senare publicerade en märklig artikel som verkar ta tillbaka det som påstods i papperstidningen. Nu ligger båda artiklarna på aftonbladet.se - sida vid sida. Vad är det som egentligen gäller? Har några stolar målats om eller inte och i så fall i hur stor omfattning? Vad är rätt i historien? Alexandra Kerttu har tittat närmare på det här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

15 Feb 201434min

Sportjournalisters oberoende bland bolag och förbundI dag ska vi titta på hur det funkar i sportvärlden där inte bara idrottsutövarna utan även journalisterna fort blir varumärken i egen rätt och många aktörer vill dra nytta av publiciteten. Förbunden gör egna mediesatsningar och de slagkraftigaste journalisterna startar egna bolag. Vi ska idag titta på ett exempel. En beställningsfilm gjord av Fotbollförbundet - en hyllning av det egna arrangemanget fotbolls-EM som ska sändas i TV Sport om en månad. När Tonchi Percan tittade närmare visade det sig att det bakom filmen fanns ett miljonbolag med några av Sveriges mest legendariska sportjournalister. Pressat Stampen anklagas för utdelningskalasNu ska det handla om mediekoncernen Stampen som äger bland annat Göteborgsposten och som 2008 gjorde Centern till världens rikaste parti genom att punga ut med omkring 1,8 miljarder kronor för tio centertidningar.Branschtidningen Resumé har granskat Stampen och är inte nådig i sin dom. Samtidigt som Stampen går rejält back så anordnas utdelningskalas på tiotals miljoner till ägarna. Det här är något som enligt Resumé gjort att bankerna satt koncernen under förmyndarskap. Reporter Martin Wicklin. Gratistidningarna enda papperstidningarna som växerPapperstidningsmarknaden är som bekant i kris och i veckan presenterade Sifo sin så kallade Orvesto-statistik - siffror som handlar om hur många läsare tidningarna når. Och där var trenden mycket tydlig: de prenumererade morgontidningarna fortsatte sin kräftgång medan gratistidningarna höll sin nivå eller visade även ökningar. Varför har det blivit så - och vad betyder det för journalistiken? Lars Truedson pratar med Ingela Wadbring - professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet.Årets sexist - omedveten sliskighet eller sliskig strategi?Vi ska prata om sexism inom reklambranschen - i helgen delas priset Årets sexist ut av bloggaren Genusfotografen. Tanken är att de nominerade genom uthängningen ska skämmas ordentligt. Men hur effektiv är den här uthängningsstrategin när de som ställs vid skampålen inte alls verkar skämmas för sin unkna kvinnosyn? Den frågan ställde sig Mattias Pleijel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

8 Feb 201434min

Ägaren skrev DNs safarirep - Sydsvenskan vägrade publiceraDagens Nyheter ville till veckan ha ett resereportage från en safaricamp i djurreservatet Masai Mara i Kenya. Istället för att skicka någon av de egna reportrarna till reservatet så lät man en av delägarna i campet själv skriva texten och även ta bilderna. Reportaget publicerades i söndagens DN Kultur - men på systertidningen Sydsvenskan, som delar resetexter med DN, gick texten aldrig i tryck. Reporter är Karin Hållsten. Journalistik som bil- och ZlatanreklamFå har väl undgått att Zlatan i veckan jagat kronhjort, myst med fru och barnen och badat isvak i en ny reklamfilm för Volvo. Allt till tonerna av Sveriges nationalsång i ny tappning. Den två minuter långa filmen har uppmärksammats i Frankrike och USA och den har dominerat fullständigt i de sociala medierna här hemma i Sverige. Det är reklam som populärkultur. Filmer som sprids och delas och som får många av oss att till och med utstå köpt reklam innan det där reklamklippet börjar som vi ville se. Reklam som innehåll. Filmen som lanserades hade premiär i lördags men föregicks av ett nio sidor långt exklusivt reportage i Dagens Industris DI Weekend som publicerades på fredagen. Vi tittar på hur reklam och journalistik i dag hänger ihop - och vem som gynnar vem. Reporter: Martin Wicklin.Unika juridiken som gör Lexbase lagligtWebbplatsen Lexbase har väckt starka reaktioner i veckan. Sajten är det senaste exemplet hur ny teknik har gjort sådant som alltid varit offentligt men lite krångligt att få tag på superenkelt att nå för vem som helst. Existensen av Lexbase sätter fingret på en speciell egenhet i den svenska lagstiftningen: nämligen att lagregler som ska skydda integritetskränkande uppgifter går att välja bort genom att man skaffar sig ett utgivningsbevis.Men att ha ett utgivningsbevis ger inte bara frihet. Det medför också ett juridiskt ansvar - inte minst kan man dömas för förtal och redan nu strömmar anmälningarna in till Justitiekanslern, JK. Lasse Truedson har rett ut varför det fungerar så här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

1 Feb 201434min

SvT ökar förortsbevakningen - men på bekostnad av landsbygden?Vi kan idag avslöja Sveriges televisions långtgående planer på att göra om sina regionala nyhetssändningar. Det handlar om sändningar över fler orter, fler redaktioner men också stora rationaliseringar. SVT har efter en omfattande granskning av sig själva kommit fram till att man vill stärka bevakningen av storstädernas förortsområden. Men det kommer enligt en intern utredning att finansieras på ett sätt som skapar stor oro inte minst i Sundsvall där man fruktar att Mittnytt kommer att avlövas om utsändningen flyttas till Umeå. Reportrar Mattias Pleijel, Martin Wicklin och Lars Truedson.Kina kontrollerar korrespondenterKina - världens folkrikaste land - styr journalistiken hårt med mer eller mindre sofistikerade metoder. Inte bara inhemska journalister drabbas utan även de utländska journalisterna får det allt tuffare.Korruptionsavslöjandena har i veckan krupit allt närmare partitoppen - brittiska The Guardian har undersökt vad som stoppats undan i skatteparadis, vilket lett till att sajten blockerats. Och när journalistiken blivit bättre, har visum till korrespondenter blivit ett vapen för att bli av med närgångna reportrar eller skrämma dem till självcensur. Reuters förlorade nyligen en av sina mest erfarna Kinakorrespondenter, som vägrades visum efter decennier i landet. Och nyhetsbyrån Bloomberg valde i höstas att inte publicera ett stort avslöjande om korruption - chefen motiverade det bland annat med fruktan för indragna visum för personalen. Befinner sig utländsk media i Kina under attack, och i så fall varför? Och vad får det för konsekvenser när utländska journalister tvingas arbeta under allt hårdare press.Björn Djurberg i Peking har talat med utslängda och kvarvarande korrespondenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jan 201434min