DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Den saknade terroristbevakningenDen svenska terrorism-granskningen kom ju igång - lite yrvaket får man lov att säga - i slutet av förra året, efter självmordsbomben i centrala Stockholm 11 december. Knappast någon svensk redaktion hade byggt upp en djupare kunskap om våldsbenägna islamistiska miljöer. Något som visat sig få allvarliga följder för medierapporteringen.Bristen på en djupgående och kunnig bevakning av just det islamistiska terrorhotet blev tydlig när Thomas Heine - korrespondent på danska tidningen Jyllandsposten - nyligen skulle skriva vad som händer på terrorfronten i Sverige.I en artikel konstaterar han att han är tvungen att följa alternativa nyhetskällor på nätet, och att man på bloggar och andra sajter skriver mer initierat än nyhetsjournalisterna i ämnet.En av de bloggare han följer är Per Gudmundson, till vardags ledarskribent på Svenska dagbladet. Att den som är intresserad av att följa vad som händer på den våldsbenägna islamistscenen hänvisas till en blogg istället för till breda nyhetsmedier riskerar att få djupgående följder för våra medievanor, tror Thomas Heine.Varför har det blivit så här? Vad är det som gör att just den här rapporteringen är så svår - till skillnad från mediernas bevakning av andra samhällshotande grupperingar som t ex nynazister eller organiserad brottslighet? Och vad kan det få för konsekvenser? Världsmedierna missade Tunisien i veckorDet var den 17 december som en ung man, i protest mot den tunisiska regimen, satte eld på sig själv i staden Sidi Bouzid. Det drog igång en våg av protester, demonstrationerna växte snabbt och nådde huvudstaden Tunis på juldagen.Hundratals filmer från demonstrationerna lades ut på Youtube, och tunisiska bloggar vittnade om grovt polisvåld och dödsskjutningar. Men var befann sig de internationella medierna? Varför dröjde det veckor innan tidningarna började uppmärksamma det som kom att bli en av de senaste årens stora utrikespolitiska händelser: en revolution och en diktator som tvingas fly? Den frågan diskuterar vi med både traditionella journalister och twittrare - och personer aktiva både i sociala och traditionella medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Jan 201134min

Politikerna som hakade på drevetFörra veckan berättade vi om tidningen Sjukhusläkarens granskning av SVT:s Debatt, som visar att programmets anklagelser om rasism på Södertälje sjukhus var grovt överdrivna. Men inte bara journalisterna på Debatt gick ju i spinn kring den påstådda rasismen - politikerna tävlade också om att fördöma sjukhusavdelningen - trots att de inte visste något om bakgrunden till Debatts granskning. Det verkar vara svårt att tänka efter när mediedrevet går igång.Flashback i journalistikens finrumEtt av förra årets mest uppmärksammade gräv var Uppdrag gransknings reportage "Den andra våldtäkten", om hur en flicka fick hela det lilla samhället Bjästa emot sig när hon anmälde sin skolkamrat för våldtäkt. Reportaget har fått flera priser, men nu har en intressant diskussion startat om vad som är journalistik och inte - det visar det sig nämligen att deltagarna i en tråd på diskussionssajten Flashback grävt fram delvis samma uppgifter redan innan Uppdrag granskning. Många uppgifter bland annat om våldtäktsmannen låg ute på Flashback innan reportaget sändes, hopknåpade av ett otal medlemmar i tusentals inlägg. Nu har diskussionstråden om Bjästa föreslagits att få grävjournalistpriset Guldspaden./Korrigerad 2011-01-15 pga tidigare hårddragning. Påståendet att "hela researchen" låg ute var t ex felaktigt. Vi ber om ursäkt. Det gåtfulla allmänintressetPrinsessan Madeleines otrogne fästman, en misstänkt krigsförbrytare från Kosovo, en svensk kvinna och hennes otrogne man som råkar vara världens bästa golfare. Alla fanns de med i den utvalda skara som hängdes ut med namn och bild i medier förra året.Så gott som varje gång vi på Medierna har ställt en ansvarig utgivare mot väggen om en kontroversiell publicering, så är det ett ord som återkommer - allmänintresse. Men vad är det där för ett begrepp egentligen och hur skiljer sig allmänintresset från ett allmänt intresse?Totalt väderkaos Att väderprognoserna allt oftare blir journalistik och ges utrymme på nyhetsplats berättade vi om i somras. Då var det sommarvärmen som toppade löpen och som sålde tidningar. I vinter har trenden hållit i sig med rubriker på förstasidorna om snö i snitt var tredje dag. Men hur gick det till när ett snöfall blev en snösmocka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Jan 201134min

Rasismanklagelser mot sjukhus i nytt ljusIntensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus hamnade i rubrikernas centrum i januari 2009. Det var i SVT programmet Debatt som bomben briserade. Avdelningen anklagades för att ha en rasistisk kultur och en stämning som påminde om Ku Klux Klan - möten, patienter med utländsk bakgrund kränktes och sjukhusledningen var passiv. Istället för att göra något åt rasismen som "avslöjades" i Debatt så började man jaga källor och ifrågasätta den undersköterska som trätt fram och berättat. Verksamhetschefen fick lämna sin tjänst och sedan blev det tyst.Men nu, två år senare, har tidningen Sjukhusläkaren granskat fallet och tidningen ger en helt ny bild av det som hände: bilden av ett mediedrev som löpte amok. De utredningar som har gjorts visar att det inte finns fog för att tala om en "rasistisk kultur" eller att patienter har drabbats- även om det framkommit att rasistiska kommentarer har fällts i fikarummen. JK har dessutom friat sjukhuscheferna och ger till och med beröm för hur man hanterade situationen efteråt.Vi har besökt Intensivvårdsavdelningen så här två år efter stormen och pratat med Debatts Axel Gordh Humlesjö, undersköterskan som larmade, Peter Magnusson och tidningen Sjukhusläkarens chefredaktör Christer Bark. Onaturlig naturfilmHur går det till bakom kulisserna i en filmgenre som lever på att sälja drömmen om det vilda? Naturfilmer på teve och bio tar oss med till fantastiska världar som få av oss någonsin kommer att besöka i verkligheten. I en vild och otämjd natur står vi öga mot öga med de stora rovdjuren eller följer insekter in i deras sängkammare. Men hur mycket av det här är egentligen sant? Den amerikanska naturfilmaren Chris Palmer som själv producerat mer än 300 timmar naturfilm, fick nog av vad han kallar ett fuskande i naturfilmsbranschen och skrev en bok där han avslöjar hur det egentligen går till i en bransch/ filmgenre som lever på att sälja drömmen om det vilda. Mediernas reporter Marcus Hansson tog reda på hur mycket som är fusk i naturfilmens magiska värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Jan 201134min

På juldagen sänder Medierna ett slags samtalad årskrönika över medieåret 2010 - med tre gäster som på olika sätt funnits med i mediernas fokus. Det var ett stort nyhetsår, med både förutsägbara händelser som princessbröllop och mer brutalt överraskande som självmordsbombare. Sverige kom i internationellt fokus inte minst genom Wikileaksgrundaren Julian Assanges besök här i landet. Och så var det val, den största inrikespolitiska händelsen vart fjärde år, ett val där medierna satte sig själva i fokus under valkampanjen på ett ovanligt vis, med mediegranskningar på kvällstidningarnas löpsedlar och anklagelser för partiskhet. I årssamtalet deltar tre gäster med olika perspektiv på medieåret: Karin Pettersson är politisk chefredaktör på Aftonbladet men har hela sin karriär gått fram och tillbaka mellan politik och journalistik. Hon hade varit både i finansdepartementet och på Finanstidningen innan hon var med och grundade tidningen Fokus. Och under valåret var hon Socialdemokraternas kommunikationschef. Thomas Mattson är chefredaktör för Expressen, en tidning som under valrörelsen anklagades även av medieforskare med siffror på saken för att ha tagit ställning mot socialdemokraterna på nyhetsplats. Och som hade världsnyheten om sexbrottsanklagelsen mot Wikileaks Julian Assange först av alla. Johanna Koljonen är kulturjournalist i olika medier - inte minst i programmet P3 Kultur i grannkanalen. Hon inledde året med att bli kändis genom vinsten i På spåret och avslutar det med att #prataomdet på Twitter och i alla andra medier dessutom. Dessutom är hon överårig förstagångsväljare och Årets gamer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Dec 201034min

Upp- och nervänd övervakningsdebattEfter terrorbomben i Stockholm har Säpo grillats av journalisterna med frågor om att de inte kände till självmordsbombaren. Taimour Abdulwahab hade ju skrivit om sina radikala åsikter på nätet, bland annat på Facebook, så varför hade inte Säpo koll? Journalistkårens tidigare så kritiska hållning mot övervakningssamhället tycks vara som bortblåst, och paradoxalt nog har Säpo fått framstå som den främste försvararen av medborgarnas integritet. Medierna ställer frågan vad den här svängningen kan få för konsekvenser och om det rimligt att journalistkåren så snabbt byter perspektiv. Utskälld krönikaEn annan debatt som fick nytt liv i veckan var den om muslimer och deras relation till radikala extremister som begår terrordåd i religionens namn. Ofta har det handlat om att problematisera fördomar, men det finns också exempel på motsatsen. Ulf Nilson, mångårig medarbetare på Expressen, löpte fördomslinan hela vägen ut när han i en krönika målade upp ett kulturkrig mellan svenskar och muslimer, och slog fast att "pursvenskarna" med sin låga fertilitet hotas av muslimernas barnafödande. Vad menar han egentligen - och hur tänkte Expressen? Dyra medievanor i gratiskulturenTrots den så omtalade gratistrenden när det gäller journalistik lägger vi allt mer pengar på vår mediekonsumtion. För medan vi tidigare betalade för journalistik, musik eller filmer, köper vi idag prylar och abonnemang som ger oss tillgång till floden av gratisinnehåll. Så visst är vi beredda att betala för medier - frågan är var pengarna hamnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Dec 201034min

WikiLeaks, som kanske aldrig varit så mäktigt och fruktat som nu, brottas med allvarliga inre problem. I Medierna berättar vi att ledningen för WikiLeaks idag inte har full kontroll över det läckta, ännu opublicerade materialet. En av världens mest ökända anti-semiter är nu inblandad i arbetet med att sprida WikiLeaks senaste läcka. Dessutom förklarar vi varför ddos-attackerna varit bra för WikiLeaks, men det finns andra, större, hot. Vi berättar också om den blomstrande hyperokaljornalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Dec 201034min

AWikiLeaks, som kanske aldrig varit så mäktigt och fruktat som nu, brottas med allvarliga inre problem. I Medierna berättar vi att ledningen för WikiLeaks idag inte har full kontroll över det läckta, ännu opublicerade materialet. En av världens mest ökända anti-semiter är nu inblandad i arbetet med att sprida WikiLeaks senaste läcka. Dessutom förklarar vi varför ddos-attackerna varit bra för WikiLeaks, men det finns andra, större, hot. Vi berättar också om den blomstrande hyperokaljornalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Dec 201034min

Han styr veckans alla svenska wiki-scoopWikileaks har med sina tidigare megaläckor om Irak och Afghanistan lagt ut allt material samtidigt. Och fått kritik för att publicera ogranskade dokument. Men det har dessutom funnits ett annat problem: alla avslöjanden har trängts med varandra och dessutom med debatten om själva läckan under några få dagar innan medieintresset hamnat någon annanstans. Så mediegenomslaget för varje enskild historia har förminskats.Med diplomatrapporterna provar Wikileaks en annan strategi: man lägger bara ut de diplomatdokument som något medieföretag baserat en historia på. Vilket också betyder att bara utvalda medier får chansen att jaga nyheter i jätteläckan. I Sverige är det frilansjournalisten Johannes Wahlström som fått Wikileaks förtroende att välja ut vilka medier som ska få scoopen. Tidningskonkurrensens svanesångI Umeå går en epok av tidningskonkurrens mot sin ände. De två lokaltidningarna, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad, ska börja samarbeta om sitt nyhetsmaterial. Ett tecken i tiden på en tidningsmarknad som förändrats dramatiskt det senaste decenniet. Verklig konkurrens mellan olika tidningsägare finns idag bara kvar på fyra orter utanför storstäderna. Och på de orter där ett och samma företag driver båda tidningarna blir det allt vanligare med olika slags redaktionella sammanslagningar. I Umeå vill tidningsledningen gå ett steg längre och samordna själva nyhetsarbetet. Är det dags att vinka adjö till tidningskonkurrensen på landsorten, och är det i så fall något att fälla tårar över?Ipadhysterin löser inte betalproblemSå släpptes den till slut, Apples surfplatta, iPad. Surfplattan, en slags dator utan tangentbord, har redan utnämnts till årets julklapp. Den har också fått mediehusen skrika av glädje och att tävla om att hinna först med sina egna applikationer. Expressen toppade hela sin webbplats med nyheten om den egna appen och petade därmed ned nyheten om Nordkoreas granatattack mot Sydkorea.Aftonbladets Jan Helin tog i från tårna och skrev ett mastodontinlägg på den egna bloggen, där han storslaget jämförde iPadens intåg med Aftonbladets födelse på 1800-talet. Frågan är om iPaden kan göra det möjligt att ta betalt för journalistik igen? Det saknas inte skeptiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Dec 201034min