Klimatet i svensk politik del 2: så förklarar vänsterns ideologier vägvalen

Sommaren 2024 klubbade EU igenom en förordning om att 20 procent av alla land- och havsområden ska restaureras nu är det dags! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fler multnande trädstammar där insekter och svampar kan frodas, våtmarker åt grodor och fåglar, och blommigare ängar.Förberedelserna för att införa EU:s nya naturrestaureringslag har påbörjats i Sverige, och det är några av målen som ska uppnås.Men vad innebär arbetet med att restaurera natur i praktiken?Och hur kommer det att påverka oss och våra omgivningar?Joacim Lindwall och Sara Sällström åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland, för här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras.Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i ÖstergötlandProgramledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwallsr.seSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

11 Maj 19min

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Maj 19min

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

8 Maj 19min

Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240610.Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.Reporter: Jonatan JärbelProducent och programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

7 Maj 19min

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza. Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

6 Maj 19min

Hur mat beskrivs inom så kallad klimatfiktion hjälper oss att förstå vilka konsekvenser den globala uppvärmningen kan få i vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatfiktion kallas en litteraturgenre där de pågående klimatförändringarna spelar en central roll. Här utforskas vad som händer i en värld där ett förändrat klimat har ställt allt på ända. I ett forskningsprojekt har litteraturvetaren Johan Höglund undersökt hur maten beskrivs i en sådan värld. Han beskriver texterna han läst som spännande, provocerande och utmanande.Reporter: Sara SällströmProducent: Lars Broström

5 Maj 19min

Här byggs Östersjöregionens största fiskforskningslaboratorium med sikte på att förbättra läget för torsken och sillen i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb.Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för.Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 Maj 19min

Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20220906.”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.Senast det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta andra avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.Reporter: Mats Carlsson LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

1 Maj 19min