Tolkarna inom rättsväsendet och bristen på granskning

Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om. Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år. När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot – Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

23 Aug 202029min

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom – oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas. Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in. Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: – Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? – Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss. Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. – Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen. Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: – Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria. Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet. Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen. – De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han. Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott. – Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson. Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning. Här är några exempel: – En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar. – En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg. – En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige. Fakta: Så många utvisas ej Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad. Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning. Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning. Fakta: Så tycker partiernaFråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas?a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott)6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna.b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas)2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet.c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna)0 av 8 riksdagspartier. Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)?a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen)5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna.b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott).1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna.c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen)2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. Reporter: Josephine Freje.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

16 Aug 202029min

Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Du måste betala imorgon eller så kommer du att dö. Det var orden som Sharif fick höra från personer han trodde var vänner. Han köpte narkotika av dem och lånade även pengar. När Sharif greps av polisen togs pengarna i beslag, och han blev så småningom hotad med vapen. Han, och även familjehemmet där han bodde, upplevde dödshotet som akut. – Vi upplevde att vi inte hade något val, säger Sharifs tidigare fostermamma Sara. Sharif, som inte hade fyllt 18 när han greps av polisen, fick insatser från socialtjänsten i sin kommun och även om Sara också hade kontakt med en avhopparorganisation räknades han förmodligen inte som en avhoppare i formell mening. Beroende på var i landet man bor definieras avhoppare lite olika, och möjligheten att få hjälp kan också skilja sig åt. En del kommuner, som de i storstadsregionerna, har uttalad avhopparverksamhet medan det på andra håll är oklart vems ansvaret är. Men när I lagens namn pratar med socialtjänster, polis och organisationer berättar många om att allt fler som verkar vilja lämna ett kriminellt liv. Siffror som I lagens namn fått fram från de tre storstadskommunerna visar att det i Stockholm och Malmö varit ett ökande inflöde sedan 2017. I Göteborg ligger det på ungefär samma nivå. Malmö stads konsultationsteam har hittills i år haft kontakt med 38 personer som vill hoppa av och där polisen gjort en hotbildsbedömning, för tre år sedan var det 50 personer på ett helt år. Stockholms stads enhet för hemlösa, som även jobbar med avhoppare, har hittills i år haft ett inflöde på tolv personer, att jämföra med elva personer hela förra året.Alla avhoppare fångas dock inte upp i dessa verksamheter, det finns exempelvis sociala insatsgrupper i flera kommuner som även de hjälper personer som vill lämna kriminalitet. Fotnot: Sharif och Sara heter egentligen något annat, och Sharifs röst är utbytt. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Reporter/producent: Evalisa Wallin. Avhoppare - statistik: Stockholms stad2020 12 (till och med 17 juni)2019 112018 2 2017 5Personer som kommer till enheten för hemlösa via polisens sektion för brottsoffer och personsäkerhet, de har en mycket hög hotbild och måste ofta flytta från Stockholm samt få skyddade personuppgifter. Malmö stad2020 - 38 (till och med slutet av juli)2019 - 702018 - 682017 - 50Personer som fått en hotbildsbedömning av polisen och som har kontakt med Malmö stads konsultationsteam. Göteborgs staddec 2019 - juli 2020 13 potentiella kontakter, 5 startade insatser2019 37 potentiella kontakter, 12 startade insatser2018 38 potentiella kontakter, 10 startade insatser2017 7 potentiella kontakter, 4 startade insatser

9 Aug 202029min

Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om du ofta får höra att verkligheten inte ser ut som i tv-serierna så ligger ibland verkligheten före fiktionen. Så var det 2003 när svenska forskare var tidiga med det som kallas postmortal bilddiagnostik – eller virtuell obduktion – på brottsoffer. Skaparna till den amerikanska serien CSI ville då komma till Linköping på studiebesök inför framtida avsnitt. De ville se hur döda kroppar scannas i en datortomograf, en så kallad CT, som gör att rättsläkarna kan zooma in och närgranska hur en kula eller en kniv rört sig i kroppen. På så sätt kan man snabbare upptäcka sådant som har betydelse för polisutredningen. Detta kan också vara till hjälp i återskapandet av en tredimensionell brottsplats, för att i efterhand kunna visa hur ett mord gått till. I dagsläget görs CT-scanningarna främst i Linköping utanför Rättsmedicinalverkets ordinarie verksamhet. Men nu har rättsmedicin köpt egen utrustning som kommer att hamna i Solna. Reporter: Jennifer Rochette.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

2 Aug 202029min

En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år". Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom. Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering. – Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som bodde i lokaler som inte var anständiga, säger Pia Bergman på Skatteverket. Någon delade samma mat som djuren som de skulle sköta om. – När jag fick se dessa rädda och väldigt utnyttjade människor så kände jag det här är det är inte värdigt någon av oss. Enligt Pia Bergman har Skatteverket försökt att påtala problemet med sekretessen under många år. I dag räcker det inte med enskilda iakttagelser för att få lämna uppgifterna vidare till exempelvis polisen. Observationerna måste göras vid minst två tillfällen, eller röra ett större antal människor. En av regeringen tillsatt utredning pågår och väntas vara klar senare i år. Reporter: Johannes Jakobsson.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

26 Juli 202029min

Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda – inomhus eller ute i naturen. I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag. Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund. Reporter: Jennifer Rochette.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

19 Juli 202029min

Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag kommer ihåg ett meddelande där han sa att jag skulle få ett skott i pannan och att alla mina nära och kära också skulle dö, berättar Anna. Statistik som I lagens namn tagit del av gällande kontaktförbud visar att olika åklagarkammare beviljar ansökningar i olika utsträckning. Under 2019 beviljar City åklagarkammare i Stockholm och Södra Skånes åklagarkammare två av tio ansökningar. Umeå, Falun och Borås beviljade dubbelt så många. Flest var det i Växjö, som beviljade hälften av alla ansökningar. Anna ansökte om kontaktförbud mot mannen som förföljde henne två gånger men fick nej. Men den tredje ansökan blev beviljad. Då hade det gått över ett år sedan hon gjorde sin första polisanmälan. Och Anna är övertygad om att utfallet beror på vilken åklagare som får ansökan på sitt bord. – Det är en utmaning för de utsatta att bli trodda och att få förståelse för sin situation som utsatt för stalkning, säger Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet. I många många ärenden så har det inte varit ett våldsbrott och då blir det svårt ibland att få kontaktförbud. Fotnot: Anna är ett fingerat namn. Reporter: Jennifer Rochette.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

12 Juli 202029min

En man blir lovad anonymitet i utredningen om ett grovt brott. Men när åtalet väcks kallas han att vittna, ljuger och döms själv för mened. Han har blivit hotad och flera år senare fortsätter hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rami är en av drygt 200 personer som sedan 2015 dömts för mened. Han berättar hur han blev vittne till ett grovt brott och på grund av det fick motta hot. När han kontaktade polisen var det för att få hjälp att hantera hoten samtidigt som Rami inte ville göra någon polisanmälan. Han trodde att det skulle förvärra situationen. Den polis han träffade ska, enligt Rami, ha lovat honom anonymitet. Men när det blev rättegång om det grova brottet kallades Rami att vittna. Han vågade inte berätta och blev själv åtalad och dömd för mened. Samtidigt har hoten och även utpressning mot honom fortsatt. Men för Ramis del är förtroendet för polisen brutet. – En polisman ska ju vara någonting man ska lita på men hos mig finns ingenting som heter lita på en polis, säger han. Fotnot: Rami heter egentligen något annat. Reporter: Hannah Engberg.Reporter/producent: Evalisa Wallin.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

5 Juli 202029min