Nu kartläggs fladdermössens flyttvägar för att undvika krockar med vindkraft

Tonen skärps från politiker och myndigheter, som i pandemins andra våg uppmanar oss att inte obstruera och slarva. Men det här är motsatsen till rätt sätt att kommunicera, enligt beteendevetare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikers och myndigheters frustration när kriskommunikationens budskap inte når hela vägen fram, är lätt att förstå. Men för att få fler att ändra beteende i pandemin behövs snarare mer empati än pekpinnar, säger beteendevetaren Nurit Nobel på Handelshögskolan i Stockholm. Vi människor är inte särskilt rationella, och vi har sociala drivkrafter under ytan som är svåra att resonera med. Men i en kris litar vi mer på experter än annars. I programmet hörs: Nurit Nobel, beteendevetare och doktorand i ekonomisk psykologi Handelshögskolan Stockholm, Lars-Olof Johansson, professor i psykologi Göteborgs universitet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

23 Nov 202020min

Den svenska pandemistrategin lägger mycket ansvar på individen. Men hur ska kriskommunikationen bäst få alla att lyssna och följa budskapen? Och är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att nå en hel befolkning med kriskommunikation som fungerar kan låta som ett omöjligt uppdrag, och statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterar att en ”nollvision” inte är möjlig. Sveriges regering tillsammans med Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter satsar på raka och tydliga budskap för att nå fram. Men mycket förblir öppet för tolkning och budskapen kan uppfattas som motstridiga, menar kriskommunikationsforskaren Orla Vigsö, som funderar på om det rentav är dags för lite skräckpropaganda. Han berättar också om effekterna av att aldrig erkänna ett misstag, att det kan nagga på tilliten för myndigheterna. I programmet hörs: Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef Folkhälsomyndigheten, Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten, Henrik Johansson, VD kommunikationsbyrån Succé i Göteborg. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Nov 202020min

Bilden av Nordpolen har ständigt förändrats. Från historiska idéer om himmel och helvete, till dagens planetära alarmklocka. Isen har funnits där i hundratusentals år, men håller nu på att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Istäcket över Arktis har halverats sedan mätningarna startade i slutet på 70-talet och i år är isen på väg mot rekordlåga nivåer. Arktis har hittills fungerat som jordens kylskåp. Smältningen påverkar hela vår planet. För tusentals år sen var Nordpolen en gudomlig och upphöjd plats för människan. En ledstjärna, förknippad med himlavalvets fasta punkt – Polstjärnan. Vilken roll spelar Arktis idag - i kampen mot klimatförändringarna? Följ med på en resa till Nordpolen, genom historien och in i framtiden. Med: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Michael Bravo, vetenskapshistoriker vid Cambridge universitetet i England, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Johan Rockström, professor i jordsystemsforskning, vid universitetet i Potsdam i Tyskland. ReporterNiklas Zachrisson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Nov 202019min

Pauline Snoeijs Leijonmalm är först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Vad hon får på kroken kan bli avgörande för det framtida skyddet av det nya, isfria Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm har fått i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien. Kunskapen om eventuella fiskbestånd där kan bli avgörande för om de arktiska ekosystemen behöver skyddas mer från kommersiellt fiske, nu när isen håller på att försvinna på grund av klimatförändringen. Pauline har spelat in tankar och scener från arbetet under hela forskningsäventyret. Följ med till Nordpolen i jakten på den första fisken i centrala Arktis. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet. ReporterNiklas ZachrissonProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

13 Nov 202019min

Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. ReporterGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Nov 202019min

Snabbt, beslutsamt, hårt. Och genom att vara tidigt ute. Med de orden beskriver Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern landets framgångsrika strategi att utrota coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya Zeelands strategi att stampa ut coronaviruset har visat sig framgångsrik. Hur fungerar metoden, och hur ser den inhemska kritiken ut? Efter en lång och närmast total nedstängning av samhället är myndigheterna i Nya Zeeland nu så pass säkra på att viruset är borta att alla restriktioner tagits bort. Men med ett viktigt undantag: alla som kommer in i landet sätts i två veckors obligatorisk karantän. Svenska Ronja Gustavsson har uppskattat den hårda och tydliga linjen och känner sig trygg med att landet har viruset under kontroll. Victoria Hope som är medicinsk chef på det nationella forskningscentrat ESR förklarar hur gensekvensering av vartenda fall av covid-19 har gett smittspårningen ett kraftfullt verktyg. Men det finns också kritiska röster. Epidemiologen Simon Thornley på universitetet i Auckland driver sajten ”Plan B” där han och andra forskare pekar på de stora ekonomiska kostnader som de hårda åtgärderna fört med sig. I programmet medverkar: Ronja Gustavsson, regionsrepresentant för Nya Zeeland för föreningen Svenskar i Världen, Victoria Hope, medicinsk chef på Institute of Environmental Science and Research, Simon Thornley, epidemiolog på universitetet i Auckland och grundare av ”Plan B”, Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

6 Nov 202019min

Polisen i Angered prisas för sitt arbete mot gängen. Metoden man använt kallas fokuserad avskräckning, och har utvecklats i Boston, USA. Samtidigt saknas svensk forskning på fungerande metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gängkriminaliteten har hamnat i centrum av svensk politik. Politikerna bjuder över varandra i kampen om att verka hårdast och trycket på Polisen är stort, med rop på nyare verktyg och strängare straff för varje partiledardebatt. Samtidigt vet vi faktiskt inte speciellt mycket om vad som faktiskt fungerar mot gängbrottsligheten. I en partiledardebatt i SVT i oktober 2020 skyller Socialdemokraterna och Moderaterna på varandra för att de inte är snabba nog att införa tillräckligt hårda lagar och tekniska verktyg. Några veckor senare får polisen i Angered, Göteborg pris för sitt arbete mot gängkriminaliteten och polischefen där betonar långsiktighet och mjuka metoder för att polisen ska bli en integrerad del av samhället. Det finns ett par polisiära metoder som forskningen visat fungerar i kampen mot den organiserade brottsligheten, men samtidigt är det väldigt mycket av det polisen gör som saknar analys, uppföljning och forskning. I programmet medverkar Ulf Merlander, polisområdeschef i nordöstra Göteborg, Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till boken Familjen, Karin Svenber, enhetschef Brottsförebyggande rådet, Morgan Johansson, justitieminister, Johan Forssell, kriminalpolitisk talesperson för Moderaterna, Mikael Damberg, inrikesminister. ReporterLasse Edfastlasse.edfast@sverigesradio.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2 Nov 202019min

Efter att en 15-årig kille skjutits ihjäl i Malmö november 2019 har både allmänheten, politikerna och polisen fått nog. Skjutningarna och sprängningarna måste få ett slut. Men hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara två dagar efter mordet på 15-åringen kom svaret: Operation Rimfrost, den första nationella insatsen av sitt slag. Alla polisens resurser skulle ställas till förfogande. Operation Rimfrost skulle minska skjutningarna och sprängningarna i landet. Hela Sverige slöt upp bakom polisen som nu skulle slå till hårt och skoningslöst. Men hur jobbade egentligen polisen? Och vad vet vi om vilka polisiära metoder som fungerar i kampen mot organiserad brottslighet? När polisen i Malmö ska sätta igång finns två problem: det har knappt funnits någon tid för förberedelser och ingen vet egentligen med säkerhet hur man angriper den här sortens organiserad brottslighet. I programmet hörs Stefan Sintéus, polismästare och kommenderingschef i Malmö, Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings Universitet, Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenskan. ReporterLasse Edfastlasse.edfast@sverigesradio.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Okt 202019min