Baddräktskungen och fotbollshjältarna från Ljungskile

Det är ett av nittonhundratalets mest uppmärksammade svenska brott. Och samtidigt en familjetragedi. P4 Dokumentär har träffat Monica von Sydow och öppnat dörren in till ett sedan länge förbjudet samtalsämne: Morden den 7 mars 1932. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjalmar von Sydow är som chef för Svenska Arbetsgivarföreningen en av Sveriges mäktigaste män i början av förra seklet. Men i paradvåningen på Norr Mälarstrand 24, är tillvaron i den högre överklassmiljön komplicerad. Relationen till sonen Fredrik von Sydow, en skandalernas man ökänd för sina vilda upptåg, blir alltmer ansträngd. Den största skandalen av dem alla sker 1929 när Fredrik, trots sin pappas uttryckliga förmaningar, som 20-åring får en dotter, Monica, tillsammans med en fröken Ingun Sundén-Cullberg. Monica, som föds i hemlighet i Italien, hämtas hem till Sverige två år senare och skandalen i de riktigt fina salongerna är ett faktum.– Fredrik dyrkade egentligen sin pappa, men det var väl Ingun som blev vattendelaren, säger Monica von Sydow, i dag 83 år gammal. Vad exakt som leder fram till händelserna på Norr Mälarstrand 24, den 7 mars 1932, är än i dag höljt i dunkel. Klart är dock att lunchen, som Ingun, Fredrik och hans pappa Hjalmar ska avnjuta tillsammans, slutar i en katastrof. När det unga paret von Sydow på eftermiddagen samma dag flyr i riktning mot Uppsala, står det klart att Hjalmar von Sydow, husets kokerska Karolina Herou och hembiträdet Ebba Hamn, brutalt har mördats. Väl framme i Uppsala beställer paret in en sista måltid på restaurang Gillet, bestående av ostron och champagne.Kvar lämnas Monica, blott 3 år gammal, med tusen frågor utan svar. – Mina föräldrar var förbjudet samtalsämne i släkten von Sydow. Man fick aldrig nämna deras namn. Direkt efter morden sa man åt mig att de hade flyttat till Paris, men det dröjde inte länge innan jag förstod att det var en lögn, att de aldrig skulle komma tillbaka. Hör Monica von Sydows egna ord om ett liv tyngt av arvet från sina föräldrar. En gripande berättelse om en uppväxt i tystnad och förlåtelse som dröjde i 75 år. En P4-dokumentär av David Rune. david.rune@sverigesradio.se

13 Maj 201235min

P4 Dokumentär 20120506 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Maj 201233min

Att byta yrke eller att plugga in gymnasiet fanns inte på kartan för Jonas Andersson under hans 24 år som montör på ett möbelföretag i småländska Älmhult.Men, så kommer det tunga beskedet från cheferna att Jonas och hans arbetskamrater måste lämna sina jobb. De får sparken. (Söndagens sändning utgick tyvärr på grund av förlängningen i matchen mellan Brynäs och Skellefteå. Vi ber om ursäkt för det inträffade.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är först nu som tankarna på hur skör tryggheten är slår honom, en månad innan han ska gå ut i arbetslöshet. Vad händer inuti en människa som inte längre behövs på sitt jobb? När framtiden inte längre är lika självklar?Följ med 41-årige Jonas tiden efter varslet – från att han packar ihop sin arbetsplats till sista kvällen med gänget på den lokala pizzerian. Först efter det gör sig verkligheten påmind på allvar. En P4-Dokumentär av Malin Ulfhager på SR Kronoberg. ___________________________________________________________________________ En P4-Dokumentär av Malin Ulfhager på SR Kronoberg

6 Maj 201233min

Som ung punkare och nyutkommen flata stod Camilla Alexandersson på barrikaden och kämpade för allas lika rättigheter. Men de fotriktiga skorna gömde hon i garderoben och berättade inte för någon om de många sjukhusbesöken.-I ett samhälle där friskhet är norm är det svårare att komma ut som reumatiker än som homosexuell, säger Camilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Camilla Alexandersson var tonåring fick hon diagnosen JRA (Juvenil Reumatoid Artirit). Men istället för att berätta för andra om sin sjukdom, pushade hon sig hårt för att leva som alla andra.Fortfarande som vuxen drar Camilla sig för att berätta om sin reumatism. Sporter och fysiska utmaningar upptar en stor del av hennes liv - och här vill hon vara med på samma villkor som alla andra. Men ibland säger kroppen ifrån. - Vissa mornar när jag åker till jobbet kan smärtan i lederna kännas outhärdlig och jag skulle behöva sitta på bussen. Men omgivningen ser en frisk, ung människa, och jag vet att det sticker i ögonen om jag sätter mig på handikapplatsen. Då biter jag hellre ihop och står kvar Varför är det så svårt att "komma ut" som sjuk?I denna P4-dokumentär funderar Camilla över hur rädslan för att berätta påverkat hennes syn på sig själv och hennes relationer till andra.Och vad händer när man börjar tänja på sina egna gränser och faktiskt börjar berätta? Följ med under några veckor i Camillas liv när hon grubblar över sin sjukdomsidentitet. Och varför hon fortfarande tycker att det är svårt att "komma ut som reumatiker".P4 Dokumentären ”Att komma ut som reumatiker är gjord av Hanna Larsson på SR Sjuhärad. hanna.larsson@sr.se

29 Apr 201237min

Plötsligt stod han bara där, blottaren. Det hände när Malin var 22 år och jobbade som brevbärare. Bilden av blottaren är ofta löjeväckande En tragisk men ofarlig figur som man kanske gör bäst att helt enkelt skratta åt eller strunta i.Men hur påverkas man egentligen av att bli utsatt för en blottare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malin Hermansson, 22 år, jobbar som brevbärare och är ute på sin vanliga postrunda. Hon springer nerför trappan till en källarvåning då en dörr öppnas. Hon fortsätter att dela ut brev men upptäcker efter tag att mannen inte har några byxor på sig. Malin förstår först inte riktigt vad som händer, hon tycker inte att mannen är hotfull men upplever honom ändå som obehaglig. - Jag tänkte bara att det här är fel, det här är fel, det här är fel. Jag måste härifrån.Efteråt vet hon inte om hon ska göra en polisanmälan eller ej. Tiden efteråt är jobbig. Malin byter postrunda men är kvar i området. Hon är på helspänn och orolig för att träffa mannen igen. - Jag var skakig och orolig. När dörrar smällde i trapphus och det kom någon gick pulsen upp. Tänk om det är han? Dokumentären är gjord av Liselotte Olsson på SR Blekinge. Liselotte.olsson@sr.se

22 Apr 201238min

Under 24 års tid har Jonas Andersson knatat vägen till och från sitt jobb som montör på en fabrik som tillverkar köksskåp i Småland. Men dagen då den tryggheten kommer att försvinna närmar sig, för Jonas har blivit varslad. På väggen i fabriken hänger en stor wellpappskiva där de anställda har ritat upp dagarna som är kvar till det att hela produktionen stänger ner för gott. För varje dag som går sätter de ett kryss. Högst upp på kartongen har någon skrivit The Final Countdown. Tillsammans med hans arbetskamrater, som har gått samma öde till mötes, firar de sista dagen på jobbet med gemensam baconfrukost, en stänkare och middag på den lokala pizzerian i Älmhult. På måndagen väntar verkligheten och arbetslösheten. -- Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Apr 201233min

Varje torsdag kväll träffas ett gäng kvinnor i Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoendes lokaler i Malmö för att fika, prata, sticka, titta på film eller kanske ägna sig åt skönhetsvård. Många har missbrukarbakgrund och tar underhållmediciner som till exempel Metadon. Men på torsdagskvällarna umgås man. De här kvällarna har blivit som en fristad för kvinnorna, där de bygger upp en tillit till varandra och en gemenskap som de flesta av dem annars saknar i sina liv. En av dem är Maryana, som kommer varje vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För henne har det betytt mycket att umgås med de andra kvinnorna och hennes självförtroende har stärkts av att hon har fått vänner och känner äkta gemenskap för första gången i sitt liv. Maryana var 15 år när hon rymde från Norge för att undvika en ny familjehemsplacering. Hon liftade till Malmö och tiggde ihop pengar för att kunna ta sig över till Köpenhamn och Christiania. Det är mer än trettio år sedan, nu bor hon i Malmö, i sin älskade lägenhet, efter långa perioder som hemlös och är drogfri sedan några år tillbaka. I den här P4-dokumentären möter du henne och de andra kvinnorna på Qvinnoqulan, som de kallar sin träffpunkt och får ta del av deras gemenskap, deras samtal och tankar om livet. - Det känns så varmt och äkta och det kan jag inte komma ihåg att jag någonsin känt, för att det är på riktigt, alltså vi bryr oss om varandra på riktigt, säger Maryana. Gunilla Kracht har gjort över 18 radiodokumentärer och under ett års tid har hon då och då besökt Qvinnoqulan och tagit del av gemenskapen mellan kvinnorna där.

8 Apr 201239min

Jag visste inte att klass kunde vara så påtaglig och smärtsam innan jag fick insyn i den andra sidan. Som ung intalade jag mig att klass tillhörde det förflutna. Att min mamma och de andra arbetarna som studerade och gjorde klassresan under det svenska folkhemmets tid var de första och sista. Men nu. Skillnader jag valt att blunda för framstår så brutalt. Ämnet klass kan vara så känsligt. Svettigt. Oavsett sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan som barn under 1980-talet väcktes Eija Hetekivi Olssons ilska mot klassamhällets sneda villkor. I den här dokumentären följer vi med henne till miljonprogramsförorten Gårdsten utanför Göteborg, där hon växte upp. Vi möter också Emma von Essen och hennes pappa Richard von Essen, som bägge som barn ville dölja det adliga efternamnet och familjens historia, då det förde mig sig oönskade förväntningar och förutfattade meningar. Emma von Essen berättar också om en skuld hon känner - över att tillhöra de privilegierade. Till sist möter vi också min mamma, Inger Hedman. Född rätt in i fattig arbetarklass under 1930-talet och omgiven av ett uttalat klassamhälle. Men där en stark känsla av att ha ett eget värde skyddat. Jag heter Jonna Berglund och har arbetat vid Sveriges Radio i snart 14 år, men varvar nu mitt arbete med studier till trädgårdsmästare. Det här programmet om klass är min fjärde P4 dokumentär. De tre tidigare är Begäret, (2010), Vad är det med träden? (2009) och Jag har inte tid att dö! (2008).

1 Jan 201244min