Flertalet, miljard och tolv – så pratar vi om siffror

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Stockholmska – en stroppig dialekt– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.Stockholmskan håller på att förändrasDet klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.Språkfrågor om stockholmskaHur och när uppkom stockholmska?Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?Håller ”reven” på att försvinna? Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?Mer om stockholmskaLäs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

17 Mars 30min

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.Därför åker värmlänningar upp till StockholmLär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.Språkfrågor om upp och nerÄr det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?Mer om upp och ner i språketSvara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

10 Mars 30min

De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.Vad menas med grammatik?Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.Språkfrågor om grammatik och satsläraVad är en bisats? Hur kan man känna igen den?Vad är en satsdel?Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?Vad är ellips inom grammatiken?Vad är ett predikatsled?Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satsläraLäs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

3 Mars 29min

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.Omständig – en klassisk hyperkorrektionEtt exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.Språkfrågor om hyperkorrektionVarför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?Lär dig mer om hyperkorrektionLäs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

24 Feb 30min

Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.Vad säger du när någon hostar? Mejla spraket@sverigesradio.seSpråkfrågor om kroppsliga besvärVarför säger man bakfull?Var kommer ordet liktorn ifrån?Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?Varför har svenska språket så många ord för att fisa?Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

17 Feb 30min

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?””Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?””Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?””Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?””Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?””Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?””Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”Lär dig mer om gamla ord och uttryckSök i Ortnamnsregistret hos ISOF.Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre DalarnaSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

10 Feb 30min

I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. – Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska. Ökat intresse för de samiska språken i Sverige– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord. – Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot. Språkfrågor om samiskaHur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?Hur utvecklas samiska språk över tid? Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?Finns det samiskt slangspråk?Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?Lär dig mer om samiskaLäs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.

3 Feb 30min

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbeteFörr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Grön omställning, grönmålning och greenwashing– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Viktigt att hålla koll på terminologin – Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.Språkfrågor om miljö och hållbarhetVad är etymologin bakom ordet återvinning?Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhetHär hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

27 Jan 29min