Flertalet, miljard och tolv – så pratar vi om siffror

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs. – När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?Det definierar förortssvenskaMen det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiskaLinda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel? Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?Lär dig mer om förortssvenska och ortiskaLäs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

2 Dec 202429min

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.Dyslexi på olika språkAntalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.Dyslexi har inte med dumhet att göra– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterDet kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?Varför stavas inte april med två L?Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterLäs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

25 Nov 202430min

Rackabajsare, sumprunkare, sjangdobel och pillemarisk är några av svenskans konstiga ord. Vad har de gemensamt och varför uppfattar vi dem som konstiga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om konstiga ordVarifrån kommer ordet “rackabajsare” ifrån och hur används det?Vad betyder ordet “sjangdobel” och var kommer det ifrån?Varifrån kommer modejang/modichang? Hur används det och hur ska det stavas?Varifrån kommer ordet “pillemarisk” och vad betyder det?Varför heter det “ingefära” på svenska?Varifrån kommer ordet ”kastrull”, från kasta och rulla?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

18 Nov 202429min

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiskaVad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologiSe när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

11 Nov 202430min

Slangorden lajban, fräsig och skiva var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Men det finns också exempel på slang som överlevt flera generationer och som man kan höra än idag.Språkfrågor om gammal slang och ungdomsspråkUnder 50-talet var ordet lattjo ett modeord för kul och rolig. Sen blev det lajban. Var kommer orden lattjo och lajban ifrån?Lyssnaren Jannes föräldrar var gamla och gammalmodiga och brukade använda ordet fräsig när de skulle beskriva något positivt. Vad är bakgrunden till ordet fräsig?En skiva var en liten fest i hemmamiljö, medan skutt var en stor fest på lokal. Men finns det någon som använder de orden fortfarande?Lyssnaren Henrik undrar varför ordet baxa, som han använde som ung, uppfattas som ett nytt ord idag.Varifrån kommer uttrycket ”Yes box” och vad betyder det?Dagens stockholmare pratar inte som man gjorde i gamla pilsnerfilmer. Vad har hänt med stockholmskan?Lär dig mer om gammal slang och ungdomsspråkLäs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

4 Nov 202429min

Vad betyder slay, skibidi, no cap och demure? Förstå vad generation alfa och generation z säger och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar deras språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist, reporter och programledare på Juniornyheterna som gör nyheter för generation alfa.Generation Alfa växer upp som så kallade ”digital natives” med internet och sociala medier som en självklar del av livet. Det gör att de snabbt plockar upp nya slanguttryck och engelska ord.Gamla ord används på nytt av generation alfa och generation z– ”Slay” är ett ord som har en lång historia som slang. På 1920-talet sa man ”You slay me” för att någon var rolig.”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Ord som wack, cringe och flexa används mycket av generation alfa, men de har snott dem från generation z, säger Gustav Stjernkvist.Populära slanguttryck och fraser från generation alfa och generation z som du får svar på i avsnittet.SkibidiSlayDemureMain character energySigmaAlphaNo capGen z wrote the scriptWackFlexaOhioLitRizzGrischSpråkfrågor om ungdomsslang och ungdomsspråkHur hade biskop Johan Dalman, som gjort en video där han använder generation alfas språk, låtit om han hade gjort samma sak för hundra år sedan?Varför säger unga personer ”Hade jag fått låna din handväska till Berlin” och ”Hade du kunnat köra mig till Arlanda på torsdag”, är det en ny språktrend?Lär dig mer om generation alfa och generation z och ungdomsslangSe videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.Läs mer om olika generationer i artikeln Generationer genom historien: från den förlorade till Alfa från Nationalencyklopedin (mars 2024).Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).Läs artikel What Are The ‘When Gen-Z Writes The Marketing Script’ Memes About? från Forbes, (från september 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson (generation X), docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Gustav Stjernkvist (generation Z), programledare och reporter på Juniornyheterna. Programledare: Emmy Rasper (generation Y.)

28 Okt 202430min

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.När namn blir ord – eponymerEponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.Språkfrågor om namn, förnamn och eponymerNamnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn? Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?Lär dig mer om namn och förnamnUtforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

21 Okt 202430min

Från 60-talets enkla yeah, yeah, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.Låttexter från svenska artister på engelskaSvenska artister har sedan 60-talet skrivit låttexter både på svenska och engelska. Lars Lilliestam har studerat hur språkvalet påverkar innehållet i sångtexterna.– När svenska artister sjunger på engelska blir det mycket I, me, we och you. Alltså ganska neutrala texter, som inte utspelar sig på någon bestämd plats, säger han.När artisterna skriver på svenska blir texterna mer detaljerade och innehåller oftare referenser till platser och namn.– Håkan Hellströms texter till exempel, de är ju ditspikade på olika gator och spårvagnslinjer.Artisten och författaren Annika Norlin skriver låttexter på både engelska och svenska.– Att skriva på engelska och svenska är som att använda två olika instrument, säger artisten Annika Norlin.Språkfrågor om låttexter och musikVarifrån kommer ordet slagdänga?Markus Krunegård sjunger meningen ”Kommer härifrån, kommer aldrig härifrån”, hur går det att förstå den språkliga konstruktionen?Varför används ”yeah” så ofta i sångtexter?Mer om låttexter och språket i musikenLäs boken Vad gör vi människor med musik – och varför? av Lars Lilliestam, Ejeby förlag, (från 2024).Hitta Lars Lilliestams publiceringar via Göteborgs universitet.Lyssna på Annika Norlins musik.Läs Ny studie: Låttexter har blivit mer enformiga, arga och personliga, artikel från Dagens Nyheter, (från april 2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Annika Norlin, artist och författare. Programledare: Emmy Rasper.

14 Okt 202429min