Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Sep 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(1000)

Vetenskapsdiplomati som en väg mot avspänning

Vetenskapsdiplomati som en väg mot avspänning

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänni...

9 Juli 202519min

Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott

Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsni...

8 Juli 202519min

Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och ett Nobelpris i medicin

Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och ett Nobelpris i medicin

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönades med Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gånge...

7 Juli 202519min

Forskning pågår för att stoppa åldrandet - men det ses inte som en sjukdom

Forskning pågår för att stoppa åldrandet - men det ses inte som en sjukdom

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket p...

4 Juli 202519min

Från minsta kryp till hela skogen - bevarandebiolog vill ruska om oss

Från minsta kryp till hela skogen - bevarandebiolog vill ruska om oss

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris ...

3 Juli 202519min

70 år inom astronomin – Bengt Gustafsson om de största förändringarna

70 år inom astronomin – Bengt Gustafsson om de största förändringarna

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en rep...

2 Juli 202519min

Frysrummet fullt med djurprov – här kan föroreningar följas genom åren

Frysrummet fullt med djurprov – här kan föroreningar följas genom åren

400 000 prover från djur förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Provbanken fyllde 60 år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris f...

1 Juli 202519min

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner....

30 Juni 202519min

Populärt inom Vetenskap

pojkmottagningen
svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
4health-med-anna-sparre
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-vetenskapsradion
halsorevolutionen
medicinvetarna
bildningspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
rss-spraket
hacka-livet
vetenskapsradion