Ängar som blommar av svamp – och havsnejonögon som knappt finns
I Ljunghems backar letar vi efter färgglada ängssvampar nu börjar ängsmarkernas andra blomning. Och läget är akut för urtidsdjuret havsnejonöga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här års börjar ängssvamparna dyka upp på slåtter- och betesmarker runt om i landet. Med sina ofta färggranna och iögonfallande fruktkroppar ger de liv åt ängsmarkerna när hösten knackar på. Totalt finns det 153 arter i Sverige som har gemensamt att de trivs på ogödslade och näringsfattiga ängsmarker. Den här lördagsmorgonen upplever vi det som ibland kallas för ängsmarkernas andra blomning vid Ljunghems backar mellan Mullsjö och Falköping. På de böljande backarna hålls gräset kort av betande mular, vilket skapar goda förutsättningar för ängssvampar. Tillsammans med Anders Hildingsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, och Jan Olsson, svampexpert, letar fältreporter Jonatan Martinsson vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor. Läget för det urtida fiskliknande djuret havsnejonöga har gått från akut till ännu sämre. Ett fåtal vuxna havsnejonögon har setts denna sommar och när Artdatabanken SLU nu letar efter larver hittar de inga. Att en art är på väg att försvinna är sorgligt i sig. Havsnejonögats komplicerade livscykel med ett liv både i sötvatten och ute i havet är också en alarmklocka för att dessa miljöer är rubbade. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall följde i veckan med ut för att leta havsnejonögonlarver i några vattendrag i Halland.Matilda hörde en humla först brumma, och sedan knapra. När hon tittade närmare såg hon att den inte stoppade ner huvudet i blomman utan kröp ner till fästet av blomman, och där alltså satt och knaprade. Vad höll den på med? Vi ber biologen Bo Söderström förklara.Alla har vi gjort det – råkat kliva på en snäcka så att skalet skadas. Är loppet kört för snäckan då? undrar Pia. Blötdjurskännaren Jonas Roth svarar.Och så här på sensommaren fylls luften av flygmyror. Naturmorgons lyssnare Gunilla Broström la märke till att nästan alla hade en liten fripassagerare som hoppade av när de landade. Entomologen Moa Pettersson förklarar vad beteendet handlar om.Veckans kråkvinkel av Lisa Henkow handlar om den omöjliga superpotatisen.Programledare är Mats Ottosson.
31 Aug 20241h 34min
Vandrande laxar och majestätiska kungsörnar
Just nu återkommer atlantlaxarna till sina födselälvar längs västkusten. Naturmorgons fältreporter spanar vid ett halländskt vattendrag. Vi ska också få följa med på två kungsörnsinventeringar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
24 Aug 20241h 34min
Taggsvampar och Trönninge ängars vadarparadis
Vi direktsänder från en taggsvampskog i Värmland och besöker Trönninge ängar i Halland där man fått tofsvipor och rödbenor att öka genom att skjuta räv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följer lavendeldoften i skogen i hopp om att hitta dofttaggsvamp. Här i Orskullen i Värmland gör den basiska berggrunden att många sällsynta arter trivs. Fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Emma Enfjäll i en av hennes favoritskogar för att utforska den gömda mångfalden, taggsvampar och korallfingersvamp. På Trönninge ängar i Halland har man tagit till en, för vissa, okonventionell metod för fågelskydd - rävjakt. På så vis har man lyckats vända trenden med minskande vadare i fågelparadiset. Alexander Bloemer, fågelskådare och jägare, berättar om hur både tofsvipa och rödbena nu ökar i antal.Hur låter det när en humla skakar av pollen från en blomma, eller kajmanbebisar kommunicerar inifrån äggen? I den nya Netflix-dokumentärserien “Secret world of Sound with David Attenborough” utforskas naturen ur ett ljudperspektiv. Vi ringer upp producenten Sharmila Choudhury för att prata om utmaningar, favoritnaturljud och ljudets betydelse i naturfilm.13-åringarna Anton Liljesson och August Adamsson som har ägnat sommarlovet åt att odla myrsamhällen som de förvarar hemma i pojkrummen för att kunna studera dem. Vad har de lärt sig och vad är det som är så fascinerande med myror?Har du hört talas om spetslångebarn? Förra veckan hade vi ett reportage om torskens utsatta situation i Östersjön. Detta fick lyssnaren Kjell Svensson från Uddevalla att börja fundera på om den okända fisken spetslångebarn har blivit vanligare i Östersjön, eftersom torsken äter spetslångebarn. Vi försöker svara på detta med hjälp av Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent Gävleborg, och tar reda på vad spetslångebarn egentligen är för konstig fisk. I veckans kråkvinkel ber Maria Westerberg sin kompis biologen hålla tyst när en flock fåglar lyfter och fyller himlen. Hon vill inte veta om det är starar eller kajor, hon vill sätta sina egna ord på upplevelsen. En repris från januari 2021.Programledare är Joacim Lindwall.
17 Aug 20241h 34min
Trollskogens trollsländor och torsklarver till Gävlebukten
Utsläppta torsklarver kan ge torsken en ny chans i Östersjön hoppas forskarna, och vi besöker Trollskogen på Ölands nordspets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där land möter hav, på Ölands norra udde, finns trollskogen. Här har tallarna nästan slagit knut på sig själv i sina försök att överleva i den pinande vinden. Här vaktar myrlejonen på sitt byte, här kan man hitta den sällsynta skärrande gräshoppan med ett läte som en vattenspridare. Och nu, i augusti är det trollsländornas tid, då man kan se de fyrvingade rovdjuren jaga över strandängarna. Fältreportern Lena Petterson försöker fånga allt och lite till med Helena Lager, länsstyrelsen i Kalmar och Marie Larsson, föreståndare för naturum Trollskogen.Nykläckta torsklarver släpps ut i Gävlebukten i ett försök att rädda kvar torsken i Östersjön. Förr var här ett rikligt torskfiske, men inte längre. Kan utsättning av de ömtåliga larverna få torsken tillbaka och reparera ekosystemet? Reporter Joacim Lindwall var med när projektledare Johanna Fröjd och vd Konrad Stralka på Baltic Waters, yrkesfiskaren Thomas Karlsson och Niklas Niemi på länsstyrelsen Gävleborg, släppte ut torsklarver.Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden berättar om Jacobssons organ och snokägg. I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på om det finns en särskild grupp människor som inte kan låta bli att alltid söka efter fina stenar, lustiga snäckskal eller små fossil.Programledare är Karin Gyllenklev.
10 Aug 20241h 34min
Fjärilsfrossa dag och natt
Vi spanar fjärilar utanför Ystad och hör om frivilliga dagfjärilsräknare som håller koll landet runt, och möter barnfamiljen som har nattfjärilar som sin sommarglädje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Nybrofältet utanför Ystad i Skåne skådar vi dagfjärilarnas fladdrande färgprakt tillsammans med biologen Harriet Arnberg som är biolog på Lunds universitet och arbetar med Svensk dagfjärilsövervakning. Länge var det osäkert hur det går för Sveriges omkring 110 arter dagfjärilar. Svensk dagfjärilsövervakning drog igång 2010 med ambitionen att försöka ge ett svar på den frågan. Frivilliga fjärilsvänner i hela landet hjälper till att hålla koll på hur det står till med våra fjärilar och olika arters upp- och nedgång. Vi hör hur inventeringen går till och hur trenderna för olika fjärilar sett ut de senaste åren. Dessutom får vi träffa några av dagfjärilarna som flyger just nu, när fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Nybrofältet. På de öppna och soliga markerna med rik flora trivs många olika arter som påfågelöga, amiral och tistelfjäril. Med lite tur kan vi också få uppleva rariteter som hedpärlemorfjäril och svartfläckig blåvinge. Harriet Arnberg svarar också på några av lyssnarnas fjärilsfrågor.Nattfjärilar ser vi kanske mer sällan, men när man vet hur man ska locka fram dom öppnar sig en ny värld av skönhet. Sheelan Barazanji har alltid fascinerats av insekter och fångar nattfjärilar tillsammans med barnen. Det är skönt med en fjäril i ansiktet tycker femåriga Maia Bengtsson. Reporter Jenny Berntson Djurvall var med och vittjade fällan en tidig morgon.Vi ber också entomolog Julia Stigenberg om en topplista över coola fjärilar som inte är dagfjärilar.Något kom simmande in mot land i Stendörrens naturreservat utanför Nyköping. En vattenfladddermus! Tobias Kjellqvist berättar om upplevelsen som han fångade på film – och fladdermusexpert Marie Nedinge berättar om att fladdermöss gärna jagar och dricker i vattenytan men helst inte vill falla i. Och hur man ska göra för att undvika att en vattentunna blir en dödsfälla för fladdermöss.I veckans kråkvinkel tar Lena Pettersson oss med till sitt semestersmultronställe: en alldeles vanlig kommunal badplats.Programledare är Karin Gyllenklev.
3 Aug 20241h 34min
Tio år efter skogsbranden i Västmanland – en berättelse i svart, rosa och grönt
31 juli 2014 bröt den stora branden i Västmanland ut. Vad har hänt i naturen där sedan dess? Vi sänder direkt från naturreservatet Hälleskogsbrännan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagarna är det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.Vi möter Sören Larsson som följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.Vi träffar också Ylva Norén från länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson, professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.Och så blir det en avstickare till Rävbacken i Uppland där biologen Emil Nilsson återskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!I veckans kråkvinkel plockar Helena Söderlundh blåbär och känner vemodet rulla in.Programledare är Mats Ottosson.
27 Juli 20241h 34min
Härjedalens myskoxar – och ljusare framtid för ön Vithalls flora
Vi möter myskoxar i Härjedalen och undersöker vilken status detta arktiska urtidsdjur har i Sverige idag. Och besöker ön Vithall i Lurö skärgård i Vänern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.Vår fältreporter Ingrid Engsted Edfast finns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringkvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindh på Naturvårdsverket och Lina Jelk från Vildriket och projektet Myskoxe 2030.Och så ger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdaren Martin Sandmark.Vem är det som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersen reda ut vad det är vi hör.Och så hör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpert Anders Wirdheim om saken.I veckans kråkvinkel får Lisa Henkow frågan från doktorn: Har du varit i skogen???Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
20 Juli 20241h 34min
Insekter och andra trivs i Tinnerö eklandskap
Precis nära stadens brus finns ekar, blommor och små sjöar. Hela programmet sänds från Tinnerö eklandskap i Linköping där artrikedomen är alldeles ovanligt hög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I utkanten av Linköping brer det ut sig – Tinnerö eklandskap. Det som var betat kulturlandskap på 1800-talet blev militärt övningsområde på 1900-talet för att nu, på 2000-talet, vara ett drygt 600 hektar stort kommunalt naturreservat. Härifrån sänder vi Naturmorgon lördag 13 juli.Det varierade landskapet som både beteslandskap och militärövningar skapat har gjort Tinnerö till ett ovanligt artrikt område. Och sedan det blev naturreservat 2006 har en rad åtgärder gjorts, allt från att återskapa sjöar till att lägga ut sandhögar eller släppa fram ängsblommorna. Entomolog Tobias Ivarsson kan efter återkommande insektsinventeringar konstatera att det har lett till en artexplosion, framför allt av det som kallas gaddsteklar: bin, getingar, rovsteklar, guldsteklar, vägsteklar, myror med flera. Under morgonen letar Tobias Ivarsson efter några av dem kring Tinnerö gård, mitt i reservatet. Inuti blåklockorna kan vi med lite tur hitta blåklocksbin, och inte långt därifrån prickgökbiet. Det parasiterar nämligen på just blåklocksbin! Båda arter har ökat de senaste åren tack vare fler blommor och fler boplatser. Och här finns numera 27 arter av guldsteklar. Fler än någon annanstans i Sverige, om man jämför områden av samma storlek. Vi får också veta varför just guldsteklar är en bra indikator på att det finns många andra gaddsteklar.Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping, har i decennier arbetat med Tinnerö eklandskap och kommer att berätta om hur man tänkt för att både bevara de naturvärden som redan fanns på plats, och för att skapa nya genom offensiva insatser med grävskopor, schaktmaskiner och motorsågar. Anders var med redan när Naturmorgon sände från Tinnerö eklandskap senast, för precis tjugo år sedan.Föreningen Linköpings ekopark har guidat i Tinnerö redan innan det blev naturreservat, och nu driver de upp ängsblommor från frö som sedan planteras ut i området, berättar ordförande Björn Ström. Vi pratar också med Karolina Janiec som arbetar med naturvård runt Tinnerö gård.Programledare är Mats Ottosson och fältreporter är Helena Söderlundh.
13 Juli 20241h 34min