Rädda vår älskade banan – eller bygg en ny? (R)
Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril. I programmet hörs Jonathan Yuen, professor emeritus i växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, James Dale, professor vid Queenslands tekniska universitet, Jean-Pierre Horry, forskare vid CIRAD, ett centrum för lantbruksforskning i Frankrike, Louis Bäckström, Frukt- och gröntansvarig på en mataffär i Uppsala. Programmet är en repris från 4 november i år. ProgramledareSara Sällström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
31 Dec 201919min
Alternativa fakta – känslan vinner över sanningen (R)
Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 15 nov i år. ProgramledareStefan Norberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
30 Dec 201919min
Stjärnskådning vid solförmörkelse gav Einstein rätt (R)
Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin. 1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programmet är en repris från den 29 maj 2019. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
29 Dec 201919min
Så liknar katternas läten det mänskliga talet (R)
Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler. Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication. Programmet är en repris från den 18 oktober 2019. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Länkar till kattstudier: https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_states https://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_project https://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Cats https://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows
26 Dec 201919min
Åskådareffekten – att se men inget göra (R)
Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Erika Lunding, "Sebastian", ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. Programmet är en repris från 20 september i år. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
25 Dec 201919min
Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen (R)
Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet. I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
24 Dec 201919min
Månen – människorna som tog oss dit (R)
En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wernher von Braun, Katherine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazityskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Katherine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter:Olof Peterson Producent och programledare:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
23 Dec 201919min
Så trodde man 2019 skulle bli – för 50 år sen
1969 skriver Ingenjörs-vetenskapsakademiens direktör Sven Brohult en framtidsprognos om hur den tekniska och vetenskapliga världen kommer att se ut om 50 år. Nu är 2019 snart slut, och vi har facit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 1969 var framtiden inne, säger idéhistorikern Sverker Sörlin. Den var svindlande och lockande. Vi känner igen oss, vi förstå vad de trodde på. Ändå är det inte vi. Inte nu. Sverker Sörlin har skrivit ett svar till Sven Brohults framtidsprognos från sextiotalet. Han har frågat sig: Hur väl kan man lyckas med en prognos 50 år framåt i tiden? Vad säger den om den tid den skrevs i? Och vad kan vi lära oss av den? ProgramledareFrida Long ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
22 Dec 201919min
