Ingvar Carlsson – från stinsdrömmar till ofrivillig statsminister

Hon skriver för att bli fri, och känner sig som en "usel människa" när hon inte når sitt eget språk. Men finns det någon gräns för hur mycket Agneta Pleijel kan utlämna sig själv och andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes liv kan delas in i två akter. En första akt där Agneta Pleijel, dramatiker och dåvarande kulturchef på Aftonbladet, mest fanns till för andra. Anpassade sig efter omgivningens krav, accepterade kvinnans lott.Och en andra akt, där hon vågar ta plats och göra det hon själv allra helst vill. Som hon uttrycker det: Skriva. Vara fri. Få orgasmer.Sedan debuten med diktsamlingen "Änglar, dvärgar" 1981 har hon skrivit ett dussintal böcker, vunnit många priser och utmärkelser. I höst kommer den tredje och sista delen i en självbiografisk romansvit, boken "Sniglar och Snö". Idag är hon 83 år, men har den där andra akten verkligen inträtt än? När blir man egentligen klar?"Hon sa: Jag duger inte ens till att föda pojkar"Hon växte upp i ett hem med två föräldrar som talade olika språk. Pappa var matematiker, lugn och trygg; mamma konstnärssjäl, lynnig och känslostyrd. Sedan dess har klyftor mellan människor gäckat Agneta, relationer som skakar och brister. Som ung förstod hon att modern bar på drömmar som aldrig infriats, och att skulden för det delvis fallit på henne som dotter.Hör Agneta Pleijel i Söndagsintervjun om att skriva för att förstå, om att sluta vara andra till lags, och om vad som får henne att hela tiden sätta en spegel mot sig själv och sina närstående.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

19 Maj 202353min

Jonas Wahlström tycks alltid ha en orm i väskan. Går det överhuvudtaget att skilja honom från djuren? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han var ett sladdbarn i storstan som hellre sprang i djurparken än gick i skolan. Och där blev han kvar hela livet, efter grundandet av det egna Skansenakvariet 1978. Var det tillfälligheternas lycka, eller har vägen alltid varit utstakad för den självständige pojken med det kolossala djurintresset?I decennier har Jonas varit en folkkär djurexpert med en självklar underhållningsådra och vänligt grepp om både publik och programledare. Själv menar han att han inte har sökt rampljuset, men välkomnat varje tillfälle att lyfta fram djuren."Förr eller senare kommer någon att vilja sänka dig"Han är ständigt aktuell, ibland kontroversiell och på senare tid allt mer granskad och ifrågasatt. Han tycks alltid landa på fötterna, men i spåren av krokodilattacken 2019 och kungskobrarymningen 2022 har Skansenakvariets grundare fått anledning att skapa en egen strategi för att hantera medier. På sätt och vis känner han att vinden har vänt vad gäller hans popularitet hos journalister. Men han är ändå fast besluten att fortsätta vara lika tillgänglig som alltid.Hör Jonas Wahlström i Söndagsintervjun om en unik uppväxt, vägen till hans livsverk och hur han hanterat de senare årens dramatik på akvariet.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Anna JohannessenKontakt: sondagsintervjun@sr.se

12 Maj 202349min

Han har släppt en skiva om året i 30 år, och är nästan tiofaldigt utgiven poet. Men Luleåsonen Mattias Alkberg ser sig fortfarande som en underdog. Varför då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Grammisgalan 2010 nominerade indierockbandet The Bear Quartet i kategorin Årets manliga pop fick de ett ilsket brev tillbaka, signerat frontmannen Mattias Alkberg, som tackade nej till nomineringen."Vi vill inte ha med Er att göra. Vi tycker att en ursäkt vore på sin plats. Säg förlåt. Vänligen, The Bear Quartet".Och så har det ofta varit med Mattias Alkberg. Iallafall den offentliga bilden. Han anpassar sig inte, ställer sig aldrig in. Han gör som han vill och står gärna vid sidan av, retas och skapar dålig stämning. Men är det verkligen hela bilden?"Jag kan inte gå runt och tänka att jag betyder något"I över 30 år har han ständigt producerat ny musik, som soloartist eller med bandet Mattias Alkberg BD. Men trots att kritiker älskar honom har den stora kommersiella succén uteblivit, och pengar är ett ständigt huvudbry. Ett faktum som, visar det sig, döljer både smärta – och skam.Självkänslan och att stå i vägen för sig själv blir ett tema i den här Söndagsintervjun, som börjar på Norrbottensteatern i Luleå, där han i sommar spelar Barbro Lindgrens Loranga. Men också att välja humor över ilska, och att sväva mellan liv och död – och ta sig tillbaka.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

5 Maj 202355min

Han fick ökända krigsförbrytare på Balkan att backa, men lyckades inte försona grannar på den skånska landsbygden. Hör FN-bataljonchefen Ulf Henricsson om våldets logik, om ledarskap och mod. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "There is a new sheriff in town. And he is Swedish".Så skrev den amerikanske krigskorrespondenten Kurt Schork i sin rapport från krigets Bosnien, hösten 1993. Han syftade på Ulf Henricsson, överste i första graden och bataljonchef för den första FN-styrkan i Bosnien, Nordbat 2. Med sin säregna auktoritet och hot om våld lyckades han ta sig in i byn Stupni Do, där över 30 civila massakrerats av kroatiska styrkor. Den svenska styrkan avvärjde också hotet om ytterligare en massaker i staden Vareš, med plundringar, våldtäkter och massavrättningar.Smeknamnet "Sheriffen i Vareš" fastnade, och Ulf Henricsson bär det med stolthet. Under hans offensiva ledarskap räddades otaliga civila människors liv. Men varifrån kommer hans mod och beslutsamhet, öga mot öga med ökända krigsförbrytare?Och varför blev utfallet så annorlunda i Srebrenica två år senare, när en holländsk FN-styrka passivt såg på medan över 8 000 muslimska män och pojkar fördes iväg och mördades?"Äh, det är bara att slå ihjäl gubben"Som liten pojke i Järna utanför Stockholm lärde han sig tidigt att inte backa, att sätta hårt mot hårt och att sätta sig i respekt. Våld kan lösa problem, det är hans bestämda uppfattning, och i krigets logik finns ingen plats för sansade samtal.Kanske var det därför han aldrig trivdes som medlare i TV3:s program Grannfejden 2007, där Ulf Henricsson tillsammans med programledare Robert Aschberg förgäves försökte lösa bittra konflikter mellan grannar.Eller varför han inte tror på någon diplomatisk fred mellan Ryssland och Ukraina.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

28 Apr 202346min

Med över 60 år på Sveriges allra största scener har hon skrivit in sig i svensk kulturhistoria. Hör Lill Lindfors om uppväxtens humor och sorg, om att hålla i taktpinnen och om konsten att fräsa ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som gymnasist upptäcktes hon av revykungen Hagge Geigert. Sedan dess har karriären gått som på räls för Lill Lindfors. Men själv hade hon alltid en plan B i bakhuvudet. Om det inte blir bra, tänkte hon, kan hon gå tillbaks till högskolan. Bli sjuksköterska, som mamma, eller läkare.83 år fyller hon i maj. I över 60 år har hon spelat för slutsålda hus, på de största scenerna, med alla de stora namnen. Karl Gerhard, Beppe Wolgers, Magnus och Brasse, Harry Belafonte. Hon har vunnit Melodifestivalen, tappat kjolen i live-tv. Albumet "Du är den ende" från 1967 betraktas som en av de bästa svenska skivorna någonsin. Men än dröjer sig tanken kvar hos Lill Lindfors – det finns en plan B "om det inte blir bra"."Jag har alltid längtat efter att få skydd"Uppväxten i Näsbypark var rik – inte nödvändigtvis på pengar, men på humor, musik och kärlek. Pappa spelade luta och sjöng sjömansvisor och Evert Taube, mamma spelade piano när hon hade en stund över. Men i hemmet fanns också en sorg över ett förlorat barn. Och hos unga Lill, en önskan om att få skydd, att någon annan ska ta ansvar. Hör Lill Lindfors i Söndagsintervjun om professionalitet och behov av kontroll, om att trivas bäst i manligt sällskap, och om att vilja leva till minst 92.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

21 Apr 202352min

Hon är artisten och PR-konsulten som stångas både mot den svenska dygdigheten, och mot bilden av sig själv som en "rikssköka". Men varför är tystnaden outhärdlig för Dominika Peczynski? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som tonåring ville hon bli känd – och känd blev hon.I över 30 år har Dominika Peczynski varit en självklar del av svensk offentlighet. Idag driver hon en PR-firma, men på hennes meritlista finns alltifrån frontfigur för popbandet Army of Lovers till IT-entreprenör, kokboksförfattare och programledare. Bara inför den misslyckade L-kandidaturen till riksdagen i 2022 års val känner hon en viss skam; det var ju aldrig så seriöst menat.En till synes ostoppbar kraft, ständigt med nya upptåg. Ändå är det numer relationen med förre finansministern, Anders Borg, som är källan till allmänheten och medias omättliga intresse. Varför då?"Jag kom hem blodig, med polisen, i bara trosor"1977 flyr hon med sin mamma och pappa antisemitismen i det kommunistiska Polen. Uppfostran i barndomshemmet i Bredäng är sträng och auktoritär, och relationen till mamman långtifrån kärleksfull. Dominika Peczynski gör uppror, och flyr in i en våldsam relation som nästan kostar henne livet. Men erfarenheten har gett henne en sak, säger hon – ett utmärkt väderkorn, och ett vaccin mot farliga män.Hör Dominika Peczynski om att hålla tystnaden och gravallvaret på avstånd, om att stångas mot bilden av sig själv som "rikssköka", och om en att göra-lista som konstrueras i efterhand.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

14 Apr 202352min

Efter det uppmärksammade tv-bråket är Bojan Djordjic redo att ge sin version. Det blir ett samtal om barndomssår som fördjupas med åldern, om hat och kritik, och om längtan efter att bli accepterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Vem representerar du?"Orden yttrades i stundens hetta, och kom från Sveriges förbundskapten Janne Andersson, som i Viaplays studio surnat till över fotbollsexperten Bojan Djordjics kritiska frågor. Förklaringen i efterhand? Frågan handlade inte om ursprung. Men för Bojan Djordjic väckte den en välbekant känsla, närvarande sen barndomen – att hela tiden vara ifrågasatt, att betraktas som"den andre".Som tioåring flydde han och familjen krigets Sarajevo under dramatiska former. I Husby utanför Stockholm bodde de sex personer i en etta, och gudfaderns snarkningar höll alla uppe på natten. Men trots mobbning och hånfulla skratt från skolkamraterna fanns tryggheten hela tiden i mammans famn, och i morfars varma blick. "Det var 17-årige Bojan som stod där i studion"Idag har han gjort sig ett namn som en kunnig – och enligt vissa, kaxig – fotbollsexpert. Men det kunde blivit på ett annat sätt. Som 17-åring skrev Bojan Djordjic på för topplaget Manchester United; en i tidens mått mätt rekordförsäljning på 14 miljoner kronor. Banan tycktes krattad för en lysande karriär inom fotbollens absoluta toppskikt. Men stämningen i omklädningsrummen var hård och armbågarna vassa. Pressen blev för stor. Själv säger han att han tog sin talang för given, och sumpade sitt livs chans. Hör Bojan Djordjic om att våga ta av sig rustningen, om fotbollen som frizon och om varför vi måste bli bättre på att förstå varandra.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

7 Apr 202344min

Hennes böcker skildrar samisk identitet och trauman som går i arv, ofta berättat genom barnets ögon. För Ann-Helén Laestadius är ilskan den främsta drivkraften, och försoningen omöjlig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2016 vann hennes roman Tio över ett Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok. Iklädd kolt valde Ann-Helén Laestadius att inleda sitt tacktal på samiska och meänkieli, två språk som format henne, men som hon aldrig fick lära sig som barn.Hennes mor sattes i nomadskola som barn, ett trauma som för Ann-Helén Laestadius gått i arv. Som ung flicka i Kiruna var det samiska en källa till skam. Idag har skammen bytts till stolthet, men också sorg och ilska."Hur ska jag någonsin kunna förlåta?"I romanen Stöld, som just nu blir till påkostad långfilm, skildras den unga samiska flickan Elsa, som skräms och hotas till tystnad efter att en av hennes renar dödats. De senaste åren har hatbrotten mot renskötare i Sapmí satts i blixtbelysning, inte minst efter HD-domen i Girjasmålet 2020. Samtidigt sker en försoningsprocess, där Svenska kyrkan offentligt har bett om ursäkt för historiska övergrepp mot samer.Hör Ann-Helén Laestadius i Söndagsintervjun om rollen som förebild för en ny generation unga samiska kvinnor, om ilskan mot svenska staten, och om varför ingenting kan få henne att förlåta det förflutna.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

31 Mars 202349min