#139 Trondheim – Amfiteaterns smitvägar

Varje kris ligger till grund för nästa ordning.Det skulle kunna ses som ett slags lagbundenhet i hur kriser fungerar:Krisen, hur den genomlevs och hur den överlevs kommer att generera en uppsättning lösningar och nya formationer som är de som nästa epok kommer att som markplatta:T.ex. 1990-talskrisen som tog med sig en avreglerad kreditmarknad, låga räntor och inflationsmål in i nästa fas – en fas som märkligt nog inte tog slut 2008, vilket man hade kunna tro! Utan levde vidare som ett slags vålnad ända tills nu.Frågan som ligger bakom vårt tema är ju naturligtvis också – vilken ny ordning kommer att emanera ur denna lågkonjunktur som i alla fall Sverige är i -Forbes skrev i januari 2023, att kommer lågkonjunkturen på allvar under året kan det komma att ta över ett årtionde för vissa städer att återhämta sig. De flesta större svenska städer ligger definitivt inom denna förutsägelse, så enormt sårbara de gjort sig för större ekonomiska förändringar.Nu sitter vi här, söker nån att skylla på, som man alltid gör när krisen kommer.Var det värt alla rostande elscotrar, försålda kommunala egendomar och obetalbara bostadsrätter?Vad kunde man ha gjort annorlunda? – en ständig fråga trots att historien visar att konjunkturer kommer och går, och det finns alltid något som alla inte förutsåg.Det här avsnittet ska handla om lågkonjunkturer, vad som förändras i stadssamhällen med lågkonjunkturer - , men varje lågkonjunktur har sina omen, stormsvalor som ofta är grandiosa och storslagna - nästintill odödliga platser – som just lyckas uppföras innan avgrunden öppnar sig och alla möjligheter skulle vara stängda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Sep 20231h 15min

Arkitektoniskt och kulturellt var Malmö en av landets intressantaste platser på 1980-talet. Samtidigt som man industriellt och ekonomiskt påbörjade sin rörelse mot botten. I rivningstomternas öppna himlar hittade såväl en queer klubbvärld som en postpunkig musikrörelse sina urbana uttryck i den grå och regniga staden, med drag av europeisk trasighet. Abelardo Gonzalez förverkligade mondäna och utsvävande drömmar med egyptiska masker, zebramönster och kromat stål. Det blev platser för de som ville synas. För de som inte ville synas fanns övergivna källare överallt, mitt i staden. Jim Asklund ritade stadens första postmoderna hus på Gamla Väster och öppnade Jims bar i bottenvåningen. Äntligen en arkitektur som ville prata med sin omgivning. Välkomna att träffa ögonvittnena som var med där och då i en resa tillbaka till musikens, kulturens och arkitekturens åttiotal i Malmö. Livepodden är ett samarbete mellan Staden podcast och Arkitema och spelades in den 18 april inför publik i MalmöMedverkande:Dyveke Zadiq, konstnär och verksam inom konst och kultur, samt ute i nöjessvängen i Malmö på 1980-talet.Michael Björn, Tillsammans med Joakim Norling drev Michael Björn Malmös bidrag till fanzinekulturen, ID. Till en del nummer medföljde skivor med lokala band - Malmöbandet Haricots Verts och Underjordiska Lyxorkestern från Lund.Lars (Jim) Asklund, arkitekt. Legendarisk arkitekt och personlighet i det postmoderna Malmö, slog igenom stort med sitt eget hus på Västergatan 16, 1986.Katarina Rundgren, arkitekt och skribentLjud och musik: Edvard Swan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Aug 202353min

Podcasten staden samarbetar med Arkitema som vi gör ens serie tematiska poddar tillsammans med, en om sjukhus och en om segregation har vi gjort, Det här avsnittet ska handla om industriarkitektur – industrier, logistik, funktionsbyggnader, i en tid som faktiskt bygger industrier – igen.Mycket av det finaste arkitekturarven som finns i landet är gamla industri- eller produktionsbyggnader, från 1600-talets bruk till 1900-talets telefonfabriker, via verkstäder i Motala eller textilfabriker i Norrköping. Ett enastående arv, byggt kring arbete, men också kring varumärken.Men hur ser det ut idag, på 2020-talet. Hur formar man en industri- produktions- och funktionsbyggnader – och kommer den också, om hundra år, eller mer att stå som ett monument över en tid, som verkligen ville uttrycka något?För att prata om detta har vi med oss Kalle Johannesson, arkitekt och affärsområdeschef på det som heter Commersial, arbetsplatsens arkitektur, fabriker, logistik, kontor, på Arkitema.Men vi vandrar så klart också tillbaka in i historiens industrier, varför blev de monumentala arkitektoniska verk? Och hur kom de i sin tur att påverka annan arkitektur. Som ciceron har vi arkitekten och författaren Lisa Brunnström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Juli 202342min

Kameran var en uppfinning som ropade efter att uppfinnas. Tidens borgerlighet som ville hitta en ny plats i den nya staden, porträtteras som kungar hade porträtterats. Tidens realism inom konst och litteratur som skapade en efterfrågan på verkligheten.Det var i staden denna apparat kunde finna sin funktion.1838 fotograferade Louis Jaque Mande Daguerre, den första människan, Boulevarde de Temple i Paris, en man som får skorna putsade står så pass stilla under den långa exponeringstiden att han inte, likt alla andra som sannolikt passerade inom ramen, suddas ut. Daguerre fångade också ett stycke Paris före Haussmanns regleringar, det medeltida Paris som var på väg att försvinna.Kameran är en maskin som samlar in det vi ser. Kameran lär oss en ny visuell kod, fotografier förändrar och förstorar vår föreställning om vad som är värt att se på – och vad vi har rätt att se på. Vi behöver inte längre vara konstnärer eller författare för att beskriva verkligheten. Kanske är det mest storartade med hela den fotografiska verksamheten att den ger oss känslan av att vi kan hålla hela världen i våra huvuden – som en samling bilder. Att samla bilder är att samla världen, skriver Susan Sontag.Men frågan kvarstår, hur ska denna teknik, denna maskin bli konst?Det är ögat som blir svaret, ögat och beskärningen, fotografiet har en kant.Det blir fotografen som får i uppgift att beskära världen åt oss.Berättelsen om fotografin och staden är berättelsen om de sökarögon som riktas mot dem.Den som blixtbelyser orättvisor, den som får i uppdrag av staten att skapa en berättelse om ett land, de som arkiverar det förflutna, de som söker upp de ansikten som kan representera samhället och de som vänder sig inåt mot sina relationer och öppnar nya dörrar i det inre av grannskapen och kvarteren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Juni 20231h 22min

I det här avsnittet följer vi kyrkans långa rottrådar i historien. Vi följer kyrkobyggandets växlingar, mellan mystik och natur och upplysta ideal. Från gotiska katedraler i Strängnäs till Tegnérlador i Väderstad, från frikyrkor i stadskvarteren med en kopp kaffe i gatunivå, till kyrkor som historiska berättelser på klippor och slutligen till världens förment mest sekulariserade välfärdssamhälle 500 nya kyrkor på 30 år mellan 1950 och 1980, kyrkor som blev en skönhetens tillflyktsort i välfärdsstaten och tog plats i städernas nya byar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Maj 20231h 21min

I detta avsnitt gör vi några nedslag i energins långa kulturhistoria, hur energislag har bestämt formen på samhällen och i arkitekturen i städer, men också hur energi har alstrats, samlats och fördelats, i en återkommande konflikt mellan stadens som tillväxtmotor och uråldriga, känsliga naturresurser.Människor är den enda arten som systematiskt kan utnyttja energier utanför sina kroppar, genom att använda sitt intellekt och en enorm mängd artefakter – från de enklaste verktygen till förbränningsmotorer och kärnreaktorer.Den fundamentala övergången den gamla regimen av vind, vatten och eld - till fossila bränslen påverkade allt: jordbruk, industri, transporter, vapen, ekonomi, livskvalitet, politik och miljö – och påskyndade en urbanisering som knappt gick att föreställa sig för bara några generationer sedan. De återkommande löftena som är inkapslade i energi. Energi uppmanar till att ge löften. Luften och haven ska bli rena – om vi använder rätt energi, satsar på rätt framtid för den universella valutan.Nya tekniksprång har historiskt tagit plats i landskapet. Elektriciteten är inget undantag. En återkommande känsla var att någon kom och tog naturen och platsen i anspråk, en känsla av maktlöshet. I en text om Hooverdammen i Kalifornien förklarar Joan Didion sin fascination för dammen som skapades av tonvis av betong för att ”göra sydvästra Amerika möjligt”. Hon pratar om städerna som ska växa fram, om civilisationen! Sunset strip, inte upplyst av solen men av neonen.I de oskyldiga tider som den byggdes, skriver hon, fanns det lysande löftet hos amerikanska ingenjörer. Hon citerar en plakett som sitter vid dammen som ett minnesmärke över de 96 som dog när dammen byggdes: ”De dog för att öknen skulle blomma”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Apr 20231h 24min

Det finns en gammal legend. Helsingborgs grundarmyt: sagan om Konsul Persson och Konsul Olsson, industrimagnater, det sena 1800talets borgerliga företagare. Konsul Persson gör perstegel, det röda teglet, persasten högstatusstenar till Rönnskärrsverken – lever överdådigt. Konsul Olsson gör olsstenar – det gula, enkla teglet, Rögle-teglet – lever sparsamt, fattigt rentav, donerar pengar till allmännyttiga ändamål. Konsulernas stad, blev en berättelse om Helsingborgs stadsidentitet. De blev representanter för att skruda staden på nytt, från medeltida fästningsstad – inklämd vid Landborgens brant och havet – till storslagen urban grandezza med aristokratiska monument och inbjudande terrasser och trädgårdar. Helsingborg har alltid velat skruda sig på nytt, pröva samtidens nya dräkter – folkhemmets fullbordan, nyurbanismens saltstänkta generositet – eller bara som i dag: tätt och trångt vid vatten. Men arvet från staden klyvnad och delning, den egentliga värdefulla staden och staden utan värde, konsumtion o produktion, söndersanerade arbetargator och exklusiva kvarter – den spelplanen har lagts sedan länge.Helsingborg är murat av lika delar Persasten och Olsasten, det vackra och stiliga och det fattigare och mindre ansedda nära, nära varandra, med bara ett tunt lager murbruk emellan.0-19:45 Segment 1: Grundarmyten och den ideala borgerliga staden 19:45 - 38:45 Segment 2: Landborgen och Söder, stadens gränser38:45 - 1:03:05 Segment 3: Utställningarnas stad, H55, H99, H+ och H221:03:05 - 1:20:21 Segment 4: De nya kostymernas stad, från samkväm i konserthuset till rave i silosTack till:Henrik WidmarkJohan MalmborgKristoffer NilssonJessica SegerlundAnna Molén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Mars 20231h 24min

Vårt projekt – som till sommaren kommer att ha pågått i 10 år – har haft sina hemmamarker.Dit vi inte kan hjälpa att vi återvänder.En sådan stor fråga handlar om minnen – men minnen som ligger utanför oss som individer – de som är inbyggda, inkarvade i samhället:Städer skapar sin egen tröghet genom att saker står kvar, eller spåren av något, kan påverka människor över generationer, Vi har också under dessa tio år ofta gått ned i arkivenoch hämta saker som är glömts bort.Och dammat av spåren på en gemensam erfarenhet vi kanske inte längre kommer ihåg eller kan värdesätta. Även värdefulla saker som är borttappade, inte minst i städer.I dikten Gläntan går Tomas Tranströmer vilse och upptäcker en glänta i skogen – vi kan känna igen oss i det, vi har alltid letat sådana gläntor i staden– där en samling stenar ligger ordnade på ett sätt som stenar inte brukar ligga ordnade, om ingen har byggt något, ett byggt spår av människor, på väg att sjunka undan:"Vilka levde här? Ingen kan ge upplysning om detNamnen finns i något arkiv som ingen öppnar (det är bara arkiven som håller sig unga)Den muntliga traditionen är död och därmed minnenaZigenarstammen minns men de skrivkunnig glömmerAnteckna och glöm!Torpet sorlar av röster, det är världens centrum, Men invånarna dör eller flyttar ut, krönikan upphörDet står öde i många år. Och torpet blir en sfinx. Till slut är allt borta utom grundstenarna."I detta avsnitt ska vi vandra ned i det som man kan tro är minnets motsats, dess stora mörka källarvåning: glömskan. Men Glömska är inte bara en passiv handling – den kan vara medvetet skapad.I städer återkommer ett slag oförlöst konfrontation mellan två förhållningssätt. Mellan att värdera den historiska byggda miljön som en kollektiv bank, ett ärvt landskap av politik, ekonomi och kultur å ena sidan, och å andra sidan se miljöerna som mer eller mindre provisoriska, att de kan uppstå och överges, utrymmas och möbleras om utan andra överväganden än de rent praktiska och funktionella.Eller med en annan metafor: Är staden ett gammalt hem, en familjegård som ärvts i generationer med bibliotek och släktfotografier? Eller en fabrik med stämpelur och tillfällig anställning där de som bidrar ständigt måste bytas ut? Tack:Thordis Arrhenius, professor i arkitekturhistriaJasmina Jovanovic Holm, @natsumina på instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Feb 20231h 14min