Mäns tystnad risk för självmord

Hur mogen är en tonåring att själv styra över sina beslut och sin tid? Var går gränsen mellan att vara en engagerad förälder och att gå över till att vara kontrollerande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Kontrollerar alla andra föräldrar sina barns Whats App-konversationer och är jag den enda som inte gör det? Är jag en dålig mamma?Kropp & Själ fick ett meddelande från lyssnaren Frida. Hon undrade om det är rätt eller fel att kontrollera sin tonårings sociala medier, och att, via GPS, hålla koll på var hon befinner sig.Hur mycket är sunt att kontrollera sin tonåring och när går det över gränsen? Medverkar i programmet gör Liria Ortiz, psykolog och författare, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och Armita Golkar, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

21 Nov 202355min

Räknar du din ålder efter födelsedatum - eller hur du känner dig? Din biologiska ålder kan både vara lägre och högre än din kronologiska. Ibland känner jag mig som 12 år och ibland som 75, berättar 18-åriga Tuva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Biologisk ålder är ett begrepp som blev känt för en större allmänhet i och med pandemin men som fortsatt att användas. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt skiljer sig den biologiska åldern från den kronologiska? Biologisk ålder kan funka som ett alternativ till att mäta årsringar och födelsedatum och istället titta på dina värden och hur kroppen mår. Finns det en vettig användning för det eller är det mest ett bot mot dödsångest?Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

14 Nov 202355min

Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. Gäster i programmet:Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättreProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

7 Nov 202355min

Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. – Det här meningslösa och besinningslösa våldet har nått ett område i samhälle som borde vara fredat och skyddat, berättar Thomas Lindegård som jobbar på Mälarhöjdens Tennisklubb, ett stenkast ifrån gräsplätten där dödsskjutningen skedde.När Libaan Warsame började nattvandra 2018 så hade han inte en tanke på att hans egen son, två år senare, skulle bli offer för det eskalerade våldet. Libaans son Hanad, blir skjuten och dör den 29 december 2020.Trots den personliga tragedin så slutade inte Libaan Warsame med sitt engagemang. Vänner och grannar uppmanade honom till att flytta ifrån området och att bara se efter sig själv och sin familj.– Men om vi i samhället, vi människor, börjar fly när det händer något sånt här, då har vi inget samhälle, då har vi inget land. När det är svåra tider så måste man hitta ett sätt att kämpa om man vill ha ett samhälle som är gott, säger Libaan Warsame.Istället för att fly engagerar sig Libaan Warsame ännu mer i närområdet och startar föreningen Stoppa Skjutningen med syftet att hjälpa andra som också förlorat sina barn.Många känner sig maktlösa inför sprängningar och skjutningar i bostadsområden, shoppingcentrum och på idrottsplatser. Ställen där vi borde vara trygga. Hur kan engagemang mota bort känslan av rädsla och maktlöshet?Gäster i programmet:Libaan Warsame, grundare av föreningen Stoppa Skjutningen.Ida Kriisa, nattvandrare.Kata Nylén, leg. psykolog, driver Klimatpsykologerna, jobbar mycket med engagemang. Dominika Vergera Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola. Har studerat sociala rörelser och engagemang. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

31 Okt 202355min

När ska man skilja sig? När man har kommit fram till att det är det bästa man kan göra. Eller, det enda man kan göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så svarar psykologen och parterapeuten Allan Linnér. Men vägen dit, till att ta det oåterkalleliga steget är allt annat än lätt, menar han.– Alla skilsmässor föregås av ett visst mått av vånda och osäkerhet. Kanske också av skuld och skam. Och finns det barn inblandade så kommer det ha bäring på frågor om ansvar och med vilken rätt man tar detta steg.Det handlar om orden som för alltid förändrar livskartan och den framtid man trott legat och väntat, nämligen ”jag vill skilja mig”. En mening som kan komma både för tidigt och för sent, men som aldrig går obemärkt förbi. När är det egentligen läge att ta det steget i en relation man inte trivs i? Gäster i programmet:Anna Bennich, psykolog och parterapeut. Författare till Vägen genom skilsmässa.Christian Daun, journalist och författare till Upplösningstillstånd – Rapport från en skilsmässa.Allan Linnér, psykolog, par och familjeterapeut. Medförfattare till Kärlekens koreografi.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

24 Okt 202355min

Anders ska göra en rörelse som han alltid gjort. Han ska gå från knäna till på fötterna, men det tar bara stopp istället kommer smärta. Är det farligt eller bara en del av vårt naturliga åldrande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aaaajjjj! Där kom den, den brännande smärtan i nacken. Men vad gör du nu? Är det farligt eller inte? Smärta är en oundviklig del av livet, men hur ska vi leva med den?– Rädsla för smärta, det är inbyggt i oss, säger ortopedspecialisten Soheila Zhaeentan. Den är befogad. Man ska ha den. När man bryter en hand så ska den hållas i stillhet tills du kommer till en läkare. Men problemet med kroppen är att den inte skiljer på farlig och ofarlig smärta.Det där plötsliga ryggskottet, det ömmande knät, den elaka stelheten på morgonen eller artrosen i axeln. Har alla vuxna människor ont? Hur ont ska det göra? Och när vet man om smärtan är farlig eller om den bara ska uthärdas? Det handlar om piller och smärtlindring, men också om smärta som aldrig upphör och att röra på sig trots det onda.Lyssna på reportaget om Anders och hans väg till att inte låta smärtan styra hans liv. Vi får även följa med på stötvågsbehandling, en relativt ny typ av behandling mot olika typer av idrottsskador.Gäster i programmet:Soheila Zhaeentan, medicine doktor, ortopedspecialist, aktuell med boken Kroppssmart. Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi vid Dalarnas högskola.Rickard Wiksell, professor i klinisk hälsopsykologiProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

17 Okt 202355min

Christer ska ta ner ett akvarium. Urban ska ansa en björk med motorsåg. Det går fort, på en sekund är golvet/marken full av blod. Men båda har tur. De har människor i närheten som vet hur man får stopp på en kraftig blödning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När olyckan sker är det viktigt att personer runt om vet vad som ska göras. Varje sekund är viktig. Det här är en kunskap som vi behöver sprida, menar läkaren Rickard Ånell.– Att stoppa blödningar var något som var och varannan person kunde i bondesamhället. Men någonstans har vi glömt denna livsviktiga och grundläggande kunskap, säger Rickard Ånell, läkaren som också jobbat inom försvarsmakten.– Tidigare kunde alla tända en eld i skogen och stoppa en blödning. Så ser det inte ut idag.Det handlar om 3000 människor som dör varje år till följd av ett akut trauma. Många gånger hinner de dö innan de ens kommit in till sjukhuset. De som kan göra något åt det här är förbipasserande, den som råkar vara i närheten av den skadade. – Bara det att man har tänkt eller ens föreställt sig att man skulle kunna komma i en sådan här situation gör en mer förberedd. Att man kan eventuellt hamna i det här. Vi utbildar ju journalister och människor som åker till riskzoner. Men kanske är det större risk att något sådant sker i hemmet.På “Stop the bleed-kurser” får deltagarna öva på att stoppa ett kraftigt blodflöde och sätta en tornquet, ett band som snörar av blodtillförseln. Kropp & Själs Mattias Lindgren går kursen där de iscensätter en skadeplats. Det har skett en bilolycka och kvinnan som sitter i förarsätet är skadad. Vår reporter Mattias ska är först på plats – hur kommer det att gå?Gäster i programmet:Rickard Ånell, läkare och forskare som jobbat inom försvarsmakten. Han har utbildat såväl militären som civila i hur man stoppar blödningar i över 25 år. Carl-Oscar Jonson, biträdande professor vid Linköping universitet. Verksam vid katastrofmedicinskt centrum i Linköping. Mattias Günther, narkosläkare på Södersjukhuset och forskningsgruppledare för experimentell studie av fysiskt trauma.Jonas Evander, psykolog som genom KBT-behandling hjälper människor att bli av med sin blodfobi. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

10 Okt 202355min

En tribal i svanken, fjärilen på skuldran eller ett ankare på underarmen. Vad berättar din tatuering om dig? Ring in till programmet och berätta! 08-215 216, eller mejla oss. Edit: Växeln är stängd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I detta direktsända telefonväkteri får du möjlighet att ringa in och berätta om bakgrunden till kroppskonsten du bär. Har du en tatuering? Vad betyder din tatuering för dig? Har du någon gång ångrat din tatuering? Hör av dig till oss med din historia! Ring in, 08-215 216, och var med direkt i programmet eller skriv till oss på kropp@sveriegsradio.se. Med tatueringen har vi kunnat definiera och smycka vår personlighet genom att använda vår hud som en projektionsduk. Helena Meyer, som är journalist och författare till boken Tatuering, menar att vi gillar att pryda saker – det gäller även huden på vår kropp. – Vi har en väldig lust att dekorera saker och vi vill signalera vilka vi är. Men det ligger likväl alltid en tanke bakom varje tatuering, säger Helen Meyer. Den kanske äldsta tatuerade kroppen man har hittat har tillhört mumien ”Ötzi” som är över 5000 år gammal och vi har fortsatt att tatuera oss sedan dess. Fram till rätt så nyligen så var tatueringen något permanent som man inte kunde ångra – den satt för livet. Men idag tar allt fler människor bort sina tatueringar med hjälp av laserbehandling.Förändrar det vår inställning till bläcket vi perforerar våra hudar med? Och vad vet vi egentligen om färgerna vi tatuerar oss med? Hur farliga är de?Gäster i programmet:Helena Meyer, journalist och författare till boken Tatuering Leo Fredén, laserterapeut Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på LäkemedelsverketProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

3 Okt 202355min