Mäns tystnad risk för självmord

Livmodern, det mest mytomspunna kvinnliga organet och platsen för livets allra tidigaste skede. Dagens program går på jakt efter framtidens lösningar på infertilitet. För ett par veckor sedan utförde forskare i Göteborg de första livmodertransplantationerna från mor till dotter, och nästa steg är att bygga en livmoder. Sådana försök pågår runt om i världen och i flera fall har man lyckat hålla foster av däggdjur vid liv utanför kroppen. I Sverige jobbar forskare på att försöka bygga en livmoder som sedan ska kunna transplanteras in i kroppen. Om det visar sig fungera slipper man vara beroende av en donator och livmodertransplantationerna skulle bli enklare. Medverkar i programmet gör bland annat: biologerna Aarathi Prasad och Nick Otway, Mats Hellström och Mats Brännström, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, Uwe Ewald verksamhetschef vid nyföddhetsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala och filosoferna Jeanette Emt, Lunds universitet och Christian Munthe, Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Okt 201241min

Annica Strandberg tål inte snabba kolhydrater och socker. Hon beskriver det som att suget tar över hela hjärnan och har varit tvungen att låsa in mat för att inte frestas att falla för sitt sockerbegär. Dagens program handlar om hur starkt ett sockerberoende är, och om det går att jämföra med droger som till exempel amfetamin och heroin. Alternativen till socker är många, det finns en rad sötningsmedel som inte innehåller några kalorier. Det senaste tillskottet i floran av sötningsmedel är extrakt som utvinns av växten stevia. Men sötningsmedlen har en baksida menar Charlotte Erlansson Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi. De triggar aptiten och mättnadskänslan uteblir, på så sätt blir man inte av med sötsuget. Gäst i studion är diabetessjuksköterskan Gunnel Viklund med utrustning för att mäta blodsocker. Redaktionspanelen har hoppat över frukosten och ska se hur mycket blodsockret stiger efter att ha ätit fyra olika sötningsmedel; druvsocker, glukossirap, gelehallon/socker och sötningsmedel med stevia. Medverkar i programmet gör också: Fred Nyberg, professor biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, Anna-Karin Lindroos, Livsmedelsverket, Annika Vinnersten trädgårdsintendent på Botaniska trädgården i Uppsala och Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog och professor vid risk-nytta avdelningen på Livsmedelsverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Okt 201241min

Allt fler går i terapi och antalet terapeuter är fler än någonsin. För många innebär det ett bättre liv, men det finns också exempel på personer som börjat må sämre. Dagens program diskuterar vilka biverkningar man kan få av samtalsterapi. När det gäller mediciner så rapporteras alla tänkbara biverkningar i ett särskilt register. Det gäller biverkningar av mediciner och naturläkemedel men även av smink och hygieniska produkter. När det gäller psykologiska behandlingar finns ingen motsvarighet, trots att man sedan länge känt till att några får negativa effekter. Medverkar i programmet gör bland annat psykologerna Filip Arnberg och Malin Edlund, Ulf Jonsson, forskare i psykiatri vid Karolinska institutet samt psykiater Hans Bendz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Sep 201241min

Tour de France är världens största cykellopp. Tävlingen är lika ansträngande som att springa 20 maraton på 20 dagar. När Tour de France startade för över 100 år sedan tappade deltagarna en femtedel av sin kroppsvikt under loppet. Idag är cyklisterna extremt vältränade för att klara ansträngningen. På bara en dag gör de av med fem gånger så många kalorier som en genomsnittlig människa. Lance Armstrong är cyklisten som lyckades med det ingen annan gjort - att vinna tävlingen sju år i rad. Och detta efter att han varit svårt sjuk i testikelcancer. Nu, flera år senare har han blivit anklagad för att ha varit dopad under hela cykelkarriären. Dagens program handlar om Lance Armstrong och om vad en prestation som Tour de France innebär för kroppen. Medverkar gör bland annat Mikael Mattson, forskare i idrottsfysiologi och Roberto Vacchi, sportkommentator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Sep 201241min

Eva kan när som helst falla till marken och förlora medvetandet. Det har hänt i löparspåret och när hon suttit bakom ratten. Nu har hon haft sin epilepsi i 20 år och får inte köra bil, cykla eller jogga ensam i skogen och varje dag äter hon stora mängder medicin för att motverka anfallen. Men snart är det kanske slut på det här. Eva är en av de som kommit i fråga för operation mot epilepsi. Dagens program får följa med på hjärnoperationen då en del av Evas hjärna ska tas bort. Impulsaktiviteten i hennes vänstra tinninglob är förhöjd och det är där epilepsin sitter. När den delen av hjärnan tas bort hoppas man att anfallen ska försvinna eller bli svagare. Gäst i studion är Eva Kumlien, neurolog på Akademiska sjukhuset. Medverkar gör också neurokirurgen Pelle Nilsson, neurofysiologen Karin Edebol Eeg-Olofsson och Anne-Marie Landtblom, neurolog vid Linköpings universitetssjukhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Sep 201241min

OBS! NY REPRISTID LÖRDAGAR kl 16.03 En duktig medarbetare är en som äter rejäl frukost, springer en mil under en timme och inte snusar. Eller? Många företag arbetar aktivt med att få personalen att leva hälsosammare. Efter den ekonomiska krisen 2008 har den här utvecklingen tagit fart. Stora företag anlitar hälsocoacher som kartlägger hur de anställda mår och ger förslag på hur de kan förbättra deras hälsa. På så sätt ska det bli en bättre arbetsmiljö med effektivare medarbetare. Friskvårdssatsningar kan handla om motion på arbetstid, gemensamma motionsaktiviteter, att fredagsfikat byts mot frukt eller bonussystem för de som motionerar på fritiden. I vissa kommuner har man gått ett steg längre och med förbud infört tobaksfri arbetstid, vilket innebär att man inte får snusa eller röka under arbetsdagen. Dagens program diskuterar vilka konsekvenser hälsoinsatserna på arbetsplatserna får i förlängningen. Har man som arbetsgivare rätt att kräva att de anställda är hälsofreak, och vad händer med de som hellre vill gå på teater, läsa eller spela gitarr på sin fritid? Vi besöker Essunga kommun, en av de kommuner som infört tobaksfri arbetstid. Politikerna tycker att de som är anställda i kommunen ska vara förebilder och inte snusa i tjänsten. I programmet medverkar bland annat: Henrietta Huzell, forskare i arbetsvetenskap vid universitetet i Karlstad, Pia Lindeskog, Folkhälsoinstitutet, Erik Helmersson, ledarskribent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Sep 201241min

Vad blir det till middag idag? Blir det kött och bönor? Pasta med ketchup? Eller kanske en tallrik rostade insekter? I många delar av världen är insekter en naturlig del av kosthållningen, men inte här i väst. Åtminstone inte hittills, men nu ska det bli ändring på det. I våras kom den första insektskokboken. Författaren är en holländsk insektsforskare som menar att vi måste lära oss att tänka om. Insekter innehåller mycket protein men lite fett. Syrsor lär vara kalciumrika och termiter fulla av värdefullt järn. Dessutom skulle en insektsdiet kunna vara lösningen på framtida matkriser och klimatproblem. Dagens program handlar om vad vi skulle vinna på att äta insekter och om varför många av oss ändå ryggar inför blotta tanken. Medverkar gör bland annat: Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet, Jonas Wahlström, djurexpert, Skansen, Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare vid Örebro universitet, Arnold Van Huis, entomolog vid universitetet i Wageningen, Holland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Aug 201254min

Få saker väcker så mycket känslor som just amning. När Time magazines framsida i våras pryddes av en ammande treåring orsakade det en läsarstorm. Men vad är det egentligen med amningen som upprör och engagerar? Och måste man verkligen amma när det finns ersättning att ge på flaska? Svenska mödrar rekommenderas helamma i sex månader men de senaste åren har amningen minskat, i dagens Kropp och Själ diskuteras orsaker till den nedåtgående trenden. I början av 1900-talet var amningsfrekvensen låg och därför bildades den fristående organisationen mjölkdroppen. De gav fattiga mödrar ett bidrag för att ha råd att vara hemma från arbetet och amma sina barn. Också rekommendationerna har varierat över tid, på 40-talet var rådet att spädbarnen skulle få bröstmjölk var fjärde timme och dessutom skulle barnet vägas före och efter. Men det är inte alla som vill, eller ens kan amma. När Johanna Stenius blev mamma drabbades hon av en depression som delvis var kopplad till amningen. Efter drygt en månad började hon ge bröstmjölksersättning och det var en lättnad, men reaktionerna från omgivningen var blandade. En sköterska på sjukvårdsupplysningen sa att Johanna "fick vänta sig" att dottern skulle bli förkyld. Gäster i studion är; Mats Reimer, barnläkare, Sofia Swedberg, barnmorska och amningsspecialist och Anneli Häyren Weinstål, genusvetare vid Uppsala universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Aug 201254min