Hemligheten bakom den svenska körklangen
Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen. Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans – utan att sticka ut. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
19 Dec 201919min
Allt fler drabbas av långvarig hemlöshet
Susan är hemlös i Austin, Texas. Den växande hemlösheten väcker heta känslor i USA Men även i Sverige lever allt fler utan ett eget hem, här har bostadslösheten fördubblats de senaste 15 åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Både i USA och Sverige ökar andelen personer som varit hemlösa under en längre tid, vilket i sig ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Forskningen visar även att långvarig hemlöshet även gör det än svårare att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Hur skiljer sig den amerikanska hemlösheten från den svenska, och vad kan göras för att vända utvecklingen? I programmet hörs: Susan,hemlös i Austin Texas, Greg Liotta, jobbar på härbärget Front Steps, Mark Janchar, gör djupintervjuer med hemlösa på uppdrag av Austins sociala myndigheter, Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, Heikki, hemlös i Göteborg. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
18 Dec 201919min
Uppskjutningen: Cheops-satelliten ska spana på fjärran planeter
Satelliten Cheops skulle tisdag förmiddag skjutas upp i rymden för att spana på planeter utanför vårt solsystem. Men under morgonen kom beskedet att uppskjutningen avbrutits på grund av ett fel i raketen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Chalmers hade forskare samlats för att tillsammans följa uppskjutningen. Nu fick de beskedet att raketen åtminstone denna dag blir kvar på marken i Franska Guyana, på grund av ett fel i datorn i Sojuz-raketen som skulle ta den med upp i rymden. Satelliten kan komma att skjutas upp under onsdagen istället – eller när som helst fram till och med den 22 december. Exoplanetforskaren Carina Persson och professorn och ESA-veteranen Malkolm Fridlund, som vi hör i programmet, ser fram emot att satelliten ska komma upp och lämna data om exoplaneters storlek och i viss mån atmosfärer. Under mötet i Göteborg blev det offentligt vad den stjärna och exoplanet ska heta som svenska folket fått ge namn åt: Stjärnan, i stjärnbilden Stora Björn, heter nu Aniara. Planeten runt den, en het gasjätte, heter Isagel. Isagel är piloten på rymdskeppet Aniara i Harry Martinsons rymdepos med samma namn. Namnförslagen kom från Lars Gottberg och röstades igenom i en omröstning öppen för alla i Sverige. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
17 Dec 201919min
Del 2/2. Fjällgravarna – samer kräver kvarlevorna åter
Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. ProgramledareJörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
16 Dec 201919min
Del 1/2. Fjällgravarna – 1600-talskyrkogård spolas ner i älven
En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en stenig strand vid Sädvvájávrre i Arjeplogs kommun, kraftigt påverkad den reglerade Skellefteälvens skiftande vattenstånd, bedriver fem arkeologer en kamp mot naturens krafter. Här växte ett helt brukssamhälle fram på 1600-talet i samband med silvergruvan i Nasafjäll. Platsen är därför högintressant för forskningen om norra Sveriges historia. Men den gamla kyrkogården är kraftigt påverkad av det skiftande vattenståndet, och i sommar har Norrbottens museum gjort den kanske sista ansträngningen från att rädda gravarna i Silbojokks ödekyrkogård från att spolas ner i älven. Kyrkoruinerna och den gamla kyrkogården hamnar på grund av regleringen under vatten i långa perioder. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. ProgramledareJörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
15 Dec 201919min
Henrik utvecklar vete som tål försaltad jord
Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen. Därför arbetar Henrik Aronsson och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpning och tankar om att byta karriär. Programledare Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
13 Dec 201919min
Första rönen från det infrusna fartyget
Nu kommer de första forskningsresultaten från fartyget Polarstern, där forskarna i det internationella projektet Mosaic sitter infrusna i ett isflak nära Nordpolen - omgivna av isbjörnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En grön laserstråle riktad rakt upp i himlen ger upplysningar om partiklar och moln upp till två mil upp i luften. Det handlar projektets allra första forskningsresultat om. Forskarna har inte sett solen på flera veckor. Vetenskapsradions Niklas Zachrisson har fortlöpande kontakt med forskarna på båten och ger i Vetandets värld en uppdatering på läget när vi går mot årets allra mörkaste dagar. ReporterNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
12 Dec 201919min
Waldorf 100 år – Vad är Waldorf idag?
I år fyller Waldorfskolan 100 år och den alternativa pedagogiken har spridits i hela världen. Men där anhängarna ser en kreativ frizon varnar kritiker för en dogmatisk flumskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en stor 100-årsfest i Berlin träffar vi Waldorfelever som berättar hur bra Waldorf är jämfört med vanliga skolor. Waldorf-professorn Tomáš Zdražil vid Freie Hochschule Stuttgart berättar om transcendensens betydelse för människors utveckling och hyllar Waldorf-skaparen Rudolf Steiner som en visionär tänkare som var långt före sin tid. En motsatt bild ger Heiner Ullrich som är professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland. Han menar att Waldorf bygger på esoteriska-andliga idéer som redan för 100 år sedan var starkt ifrågasatta och som idag gör Waldorfskolorna blinda för social förändring och moderna behov. Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan i Stockholm, säger att Waldorflärarutbildningen professionaliserats och blivit mer vetenskaplig. I programmet hörs: Ruhi Tyson, bokbindningslärare på Kristofferskolan och lektor på Waldorflärarhögskolan och på Stockholms universitet, Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan, Agnes Scott, före detta Waldorfskoleelev, Heiner Ullrich, professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland, Tomáš Zdražil, professor vid Freie Hochschule Stuttgart. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
10 Dec 201919min
