Gustav III:s kamp för och emot upplysningen

Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska samhället är fortfarande präglat av stamsamhället. Och att det finns fyra kurdfrågor och inte en har gjort vägen till en nationalstat svår. Kurderna uppskattas vara mellan 30 till 35 miljoner och är den största etniska gruppen i världen utan en egen stat. Detta trots att de levt i årtusenden tillsammans i ett område. I en nymixad repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson som är diplomat, mellanösternkännare och författare till över tjugo böcker. Han är aktuell med boken Inga vänner utom bergen - Kurdernas historia. Enligt vissa traditioner härstammar kurderna från mederna. Andra hävdar att bergfolket kardoucherna var identiska med kurderna. Marco Polo stötte på kurder på 1270-talet. Det är oklart när Kurdistan som benämning på kurdernas land uppstod. Det persiska ordet Kurdistan betecknade en provins i det seldjukiska riket som från 1000-talet till 1200-talet sträckte sig över stora delar av Mellanöstern. Idag bor de flesta kurderna i ett område i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Kurderna har främst identifierat sig med sin stam och någon kurdisk nationalism har inte förekommit under tidigare sekel. De flesta kurder är sunnimuslimer även om det finns shiitiska kurder. Yazidierna talar olika kurdiska dialekter och en mindre dela av aleviterna är kurder. Bland kurder började vid sekelskiftet krav resas på autonomi för de kurdiska områdena. Den osmanska statens nederlag i första världskriget ändrade de politiska förutsättningarna för kurderna och andra folk inom väldet. En stark kurdisk nationalism uppstod egentligen inte förrän stora grupper kurder bosatte sig i Väst. Men det finns inte en kurdfråga utan fyra - en turkisk, en syrisk, en iransk och en irakisk som alla har sin speciella karaktär och måste få sin lösning. Musik: Kurdish Night Tale av Bobby Cole, Soudblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Sep 201849min

Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om sig själv som folkets räddare. Han var han medveten om att han erövrat makten med våld från en krönt kung och behövde skapa legitimitet för sin egen kungamakt.Gustav Vasa (1496-1560), som byggde den moderna svenska staten och genomförde reformationen, är en centralgestalt i den svenska historien. Faktum är att vi till rätt nyligen köpt Gustav Vasas egen bild av sig själv och sin regim. Han var en briljant skribent som mångt och mycket skapade bilden av sig själv som det svenska folkets räddare. Gustav Vasa var egentligen inte ämnad för att bli kung i Sverige, även om han föddes in i den svenska högadeln. Men upplösningen av Kalmarunionen och avrättandet av de flesta konkurrenter om den svenska kronan i Stockholms blodbad 1520 banade vägen för den unge Gustav Eriksson att först bli vald till kung och senare inrätta ett arvsrätten till kronan.Gustav Vasa, som var en hårdför regent, friserade bilden av sig själv genom hovpredikanten och krönikören Peder Swarts krönika om kungens hjältedåd och äventyr. Många tror att det var Gustav själv som förde pennan.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikernOlle Larsson som 2018 är han aktuell med en modern biografi om Gustav Vasa – En furste bland furstar.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Sep 201856min

Arnhem 1944 står ut som ett av de allierades största katastrofer i andra världskrigets slutskede. De brittiska och polska fallskärmstrupperna fick betala ett högt pris för de högsta befälens högmod och dumhet. Den 17 september 1944 inleddes de allierade operation Market Garden som leddes av den brittiska fältmarskalken Bernard Montgomery. Huvudmålet var att säkra bron över floden Rhen vid den holländska staden Arnhem för att underlätta den kommande invasionen av Tyskland.Operation Market Garden bestod av ett flygburet anfall av brittiska, amerikanska och polska fallskärmstrupper. Målet var att säkra en rad broar över kanaler och floderna Maas, Waal och Rhen.Slaget om Arnhem blev tyskarnas sista stora seger under andra världskriget. Med tusentals allierade förluster på grund av önsketänkande, rivalitet mellan amerikaner och engelsmän, samt ren och skär dumhet hos de högsta militära befälhavarna.I Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Antony Beevor som är brittisk militärhistoriker och tidigare officer med internationella bestsellers som Stalingrad och Berlin 1945 på sin meritlista. Han är aktuell med översättningen av sin bok Arnhem – Tysklands sista seger.Grundfelet av att hela operationen stödde sig på en orealistisk plan. Luftlandsättningsområdena låg för långt ifrån de militära målen och de allierade fick aldrig sitt samband att fungera. Dessutom gjorde tyskarna, som blivit grundligt slagna vid Normandie, betydligt bättre motstånd än väntat. De brittiska marktrupperna som skulle undsätta sina luftburna förtrupper kom inte heller fram pga tyskt motstånd. Därmed beseglades de allierade fallskärmstruppernas öde som också kapitulerade den 27 september.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Sep 201856min

I år är det 400 år sedan trettioåriga kriget bröt ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenskar som blev utskriva till krigstjänst. Trettioåriga kriget var ett religionskrig mellan katoliker och protestanter som främst utspelades på tysk mark. Men det handlade också om en rad maktstrider mellan den habsburgska kejsaren och tyska furstar, den spanska monarkin och Nederländerna samt Frankrike och Habsburg.Reformationen som inleddes i början av 1500-talet hade splittrat det tidigare religiöst enhetliga Västeuropa. Men det fanns också maktpolitiska ambitioner bakom den religiösa manteln.När den katolska habsburgska kejsaren hotade de bömiska protestanterna religionsfrihet slängde en folkmassa år 1618 ut kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster i Prag. Det trettioåriga kriget var ett faktum. Kriget som pågick under 30 år på främst tysk mark innebar ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen. I stora områden försvann över 60 procent av befolkningen pga kriget. I krigets värst drabbade områden kunde en ryttare rida i timmar utan att stöta något mänskligt liv.I Sverige var en utskrivning till militären i det närmaste en dödsdom. Få svenska och finska soldater återvände hem från trettioåriga kriget.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarhögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Han är författare till ett stort antal historiska böcker, han är huvudförfattare till Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5 Sep 20181h 3min

Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bortglömda megakändis som får självaste Gustav II Adolf att blekna i jämförelse. Denne skräddarson från Nyköping var nämligen den som fick hela stormaktstiden att fungera. Som tonåring begav sig Skytte till Tyskland för att studera, och det handlade naturligtvis inte om något så simpelt som att förverkliga sig själv. Nej, han hade bara ett för ögonen; att med sin utbildning kunna tjäna staten. När han väl trädde i kunglig tjänst satte han igång med det han föresatt sig: han drev in skatter, fixade krigsfinansiering, återuppväckte Uppsala universitet och tjänstgjorde som generalguvernör i nyerövrade områden. Bland mycket annat.Men den framgångsrika banan var inte fri från fallgropar, och Skytte hann dö precis innan hans stora dröm gick i uppfyllelse.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som dragit fram Skytte ur historiens kulisser och förärat honom biografin ”Johan Skytte – stormaktstidens läromästare”.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Aug 201845min

När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat - varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget byggdes en svensk underrättelsetjänst fram som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik som gick genom svenska telegraftrådar. Knäckandet av G-trafiken är en bedrift i nivå med engelsmännens knäckande av enigma-krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte uppgifter både om norska motståndsmän och flyktingar.Historien om den svenska underrättelsetjänsten är en historia om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge bygger upp en underrättelsetjänst som upplever stora succéer och farsartade misslyckanden. I podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, om svensk underrättelsetjänst framväxt under andra världskriget. Agrell har bland annat boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944-1992.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Aug 20181h 1min

Det är bara 150 år Sverige drabbades av vår sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunder organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den. Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Aug 201845min

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten. Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna. I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I det 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Aug 20181h 10min