Betornas vilda släkting – och om vår växtblindhet

Betornas vilda släkting – och om vår växtblindhet

Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.

Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.

Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.

Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.

Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.

Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.

Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.

Programledare är Joacim Lindwall.

Avsnitt(1000)

Samtal om pilfinken, P2-fågeln

Samtal om pilfinken, P2-fågeln

Samtal om pilfinken, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Dec 201011min

Mörkrädsla och mer natur till Malmös skolbarn

Mörkrädsla och mer natur till Malmös skolbarn

Mörkrädsla är temat för fältreporter Thomas Öberg som hittat ett beckmörkt stycke natur i närheten av Luleå. Vilken funktion kan mörkrädsla ha? Eller är det bara ett onödigt hinder för underbara nattliga naturupplevelser? Gäster i Örarnas fäbod: bybon Gun Björklund, biologen Hans Gelter och psykologen Eva Gafvelin Ramberg. I Malmö pågår arbetet för fullt med att bryta upp asfalt på skolgårdar för att skapa kullar med träd och blommande ängar som kan locka fjärilar och humlor. Elin Lemel har träffat skolbarn som planterar träd på Videdalsskolans skolgård och skolgårdsinspiratören Emma Pålsson från Malmö naturskola och Petra Bengtsson från Malmö stad. Politisk botanik är ämnet för veckans kråkvinkel signerad författaren Fredrik Sjöberg. Kärleksfullt om rådjur - Lena Näslund har mött fotografen Astrid Bergman Sucksdorff och talat om hennes bok: Ett liv med rådjur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Dec 20101h 31min

Samtal om blåstjärten, P2-fågeln

Samtal om blåstjärten, P2-fågeln

Samtal om blåstjärten, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Dec 201010min

Samtal om nattskärran, P2-fågeln

Samtal om nattskärran, P2-fågeln

Samtal om nattskärran, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Dec 201010min

Samtal om hämplingen, P2-fågeln

Samtal om hämplingen, P2-fågeln

Samtal om hämplingen, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Dec 201011min

Samtal om skatan, P2-fågeln

Samtal om skatan, P2-fågeln

Samtal om skatan, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Dec 201011min

Utdöd natur

Utdöd natur

Dinosaurier, självklart handlar det om dem när vi tar upp ämnet utdöd natur. I ett dagbrott i Skåne finns fossil från ormbunksskogar och man har hittat rester från en hel dinosauriehjord som levde här för 200 miljoner år sedan. Reporter Therese Forsberg tecknar en bild av Skåne på dinosauriernas tid tillsammans med paleontologen Vivi Vajda och doktoranden Elisabeth Einarsson. På Naturhistoriska riksmuseet berättade museipedagog Charlotte Ek om en trollslända med 70 cm mellan vingarna, om förstenade ägg och utdöda människoarter. Utdöda, stora djur är paleozoolog Love Daléns forskningsområde, särskilt mammutar! Bland annat studerar han deras DNA i sitt speciella laboratorium för att försöka ta reda på varför mammutarna dog ut för cirka 10 000 år sedan. Den ullhåriga mammuten levde på jorden under nära 700 000 år, på en gräsdominerad stäpp som man tror liknade Afrikas savanner. En av världens största växtfossilsamlingar finns i Stockholm och ansvarig för dem är Ove Johansson. Här finns uråldriga bladavryck och förstenade kottar mm. Paleobotaniker Thomas Denk hjälper oss teckna en bild av hur växtsamhällena har sett ut på jorden, bland annat med ett fossil av cyoanobakterier som är en miljard år gammalt och format som en stapel av pannkakor - en stromatolit från Afrika! Och det finns många frågor: Vad vet vi om växter som inte lämnar så många spår - örter t.ex? Var det verkligen människan som utrotade mammuten? Vad finns det för olika förklaringar tll varför arter dör ut? Och vad kan ett förstenat dinosaurieägg berätta om dinosauriernas liv? Jenny Berntson Djurvall och Joacim Lindwall sände direkt från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Nov 20101h 32min

Samtal om svartmesen, P2-fågeln

Samtal om svartmesen, P2-fågeln

Samtal om svartmesen, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Nov 201011min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
sexet
dumforklarat
bildningspodden
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden
rss-spraket
hacka-livet