Betornas vilda släkting – och om vår växtblindhet

Betornas vilda släkting – och om vår växtblindhet

Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.

Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.

Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.

Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.

Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.

Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.

Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.

Programledare är Joacim Lindwall.

Avsnitt(1000)

Naturmorgon del 1 2009-11-07 06:14 2009-11-07 kl. 09.00

Naturmorgon del 1 2009-11-07 06:14 2009-11-07 kl. 09.00

Lördagen den 15 september 1990 sändes Naturmorgon för första gången. Sedan dess har vi varit i luften varenda lördagsmorgon utan undantag - och lördagen den 7 november 19 år senare gör vi vårt tusende program! Naturligtvis är temat - "tusen". Vad är tusenbröder för något och hur många fötter har en tusenfoting - egentligen? Hur fungerar naturen på tusen meters höjd över havet? Vad vet du om tusenskönan? Och hur lever livet med tusenåriga ekar? Visste du att Västmanlands grövsta träd är en ek som växer på Ängsö? Den är nästan 8,5 meter i omkrets. Fältreportern Lena Näslund kommer finnas med oss från en gammal kyrkogård i Västerås för att titta på jätteträd - för att lära sig mäta omkrets på rätt sätt, gissa bajset på invånarna i mulmen inne i de gamla träden och mycket mer. Hör gärna av er och berätta om jätteträd runt om i landet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Nov 200940min

Naturmorgon del 1 2009-10-31 06:14 2009-10-31 kl. 14.00

Naturmorgon del 1 2009-10-31 06:14 2009-10-31 kl. 14.00

Lördagen den 31 oktober samlas de igen: ekologiprofessorn Susanne Åkesson, småkrypsspecialisten Dave Karlsson och den mångkunnige botanisten Lennart Engstrand - som tillsammans utgör Naturmorgons expertpanel. Du som lyssnare är välkommen att ställa alla tänkbara naturfrågor, per e-post, SMS - eller varför inte ringa direkt till programmet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Okt 200941min

Naturmorgon del 2 2009-10-31 07:04 2009-10-31 kl. 14.00

Naturmorgon del 2 2009-10-31 07:04 2009-10-31 kl. 14.00

Lördagen den 31 oktober samlas de igen: ekologiprofessorn Susanne Åkesson, småkrypsspecialisten Dave Karlsson och den mångkunnige botanisten Lennart Engstrand - som tillsammans utgör Naturmorgons expertpanel. Du som lyssnare är välkommen att ställa alla tänkbara naturfrågor, per e-post, SMS - eller varför inte ringa direkt till programmet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Okt 200950min

Naturmorgon del 2 2009-10-24 07:04 2009-10-24 kl. 10.00

Naturmorgon del 2 2009-10-24 07:04 2009-10-24 kl. 10.00

- Lördag 24 oktober 2009 kl 06:14 Miljökämpen och författaren Hans Lidman handlar Naturmorgon till stor del om kommande lördag. Lidman levde 1910 1976 och bodde hela sitt liv i Edsbyn. Av naturliga skäl blev Voxnan och den å som han själv döpte till "Svartån" hans hemmavatten. Hans Lidman använde namnet Svartån konsekvent i sina böcker. I dag är det allmänt känt att han egentligen avsåg Mållångsboån, eller Flaxnan som det står på kartorna. Vi sänder direkt från denna å och berättar om denne författare, en av Sveriges mest lästa i naturboksgenren. Våra gäster är länsfiskekonsulenten Kalle Gullberg och Hans Malmsten, ordförande i Hans Lidman-sällskapet. Sofia Ivarsson är en ung biolog, som tycker att fler borde intressera sig för insekter. Nu startar hon en ny entomologisk förening! Tills för några år sedan försvarades Stockholms inlopp från fort och betongbunkrar. Nu är militärerna borta, men nya hyresgäster har flyttat in. De gamla forten är numera fladdermössens egna befästningar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Okt 200951min

Naturmorgon del 1 2009-10-24 06:14 2009-10-24 kl. 10.00

Naturmorgon del 1 2009-10-24 06:14 2009-10-24 kl. 10.00

- Lördag 24 oktober 2009 kl 06:14 Miljökämpen och författaren Hans Lidman handlar Naturmorgon till stor del om kommande lördag. Lidman levde 1910 - 1976 och bodde hela sitt liv i Edsbyn. Av naturliga skäl blev Voxnan och den å som han själv döpte till "Svartån" hans hemmavatten. Hans Lidman använde namnet Svartån konsekvent i sina böcker. I dag är det allmänt känt att han egentligen avsåg Mållångsboån, eller Flaxnan som det står på kartorna. Vi sänder direkt från denna å och berättar om denne författare, en av Sveriges mest lästa i naturboksgenren. Våra gäster är länsfiskekonsulenten Kalle Gullberg och Hans Malmsten, ordförande i Hans Lidman-sällskapet. Sofia Ivarsson är en ung biolog, som tycker att fler borde intressera sig för insekter. Nu startar hon en ny entomologisk förening! Tills för några år sedan försvarades Stockholms inlopp från fort och betongbunkrar. Nu är militärerna borta, men nya hyresgäster har flyttat in. De gamla forten är numera fladdermössens egna befästningar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Okt 200940min

Naturmorgon 2009-10-17 del 2 07:04 2009-10-17 kl. 09.00

Naturmorgon 2009-10-17 del 2 07:04 2009-10-17 kl. 09.00

Människan jobbar och står i - men på lite sikt är ändå det mesta vi gör förgängligt. På lördag handlar Naturmorgon om naturens rivningsarbetare och vi sänder från ett öde 1700-talstorp som naturen långsamt är i färd med att ta tillbaka. Rivningsarbetet är med andra ord i full gång och både svampar, myrstackar, snäckor och allehanda larver är på plats för att bryta ner väggar, tapeter och gamla madrasser. Gäster är Ellen Rehnberg, biolog på Naturhistoriska riksmuseet, och svampexperten Michael Krikorev som jobbar för Artdatabanken. För att locka fler insekter till gården har entomologen Tobias Ivarsson i Ormhusberga i Småland skaffat sig växter av olika slag. Mycket riktigt har också många rätt ovanliga smådjur hittat dit - bl a en del sällsynta bin. Trastsångarens familjeliv är rena såpoperan! Vem är släkt med vem och hur? Hur många barn har de ihop och vem träffade han sen? Det är frågor som doktoranden Maja Tarka från Lunds universitet studerar i trakterna av Kvismaren och Hjälmaren Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Okt 200951min

Naturmorgon 2009-10-17 del 1 06:14 2009-10-17 kl. 09.00

Naturmorgon 2009-10-17 del 1 06:14 2009-10-17 kl. 09.00

Människan jobbar och står i - men på lite sikt är ändå det mesta vi gör förgängligt. På lördag handlar Naturmorgon om naturens rivningsarbetare och vi sänder från ett öde 1700-talstorp som naturen långsamt är i färd med att ta tillbaka. Rivningsarbetet är med andra ord i full gång och både svampar, myrstackar, snäckor och allehanda larver är på plats för att bryta ner väggar, tapeter och gamla madrasser. Gäster är Ellen Rehnberg, biolog på Naturhistoriska riksmuseet, och svampexperten Michael Krikorev som jobbar för Artdatabanken. För att locka fler insekter till gården har entomologen Tobias Ivarsson i Ormhusberga i Småland skaffat sig växter av olika slag. Mycket riktigt har också många rätt ovanliga smådjur hittat dit - bl a en del sällsynta bin. Trastsångarens familjeliv är rena såpoperan! Vem är släkt med vem och hur? Hur många barn har de ihop och vem träffade han sen? Det är frågor som doktoranden Maja Tarka från Lunds universitet studerar i trakterna av Kvismaren och Hjälmaren Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Okt 200941min

Konsten att hitta, jätteträd och fladdermöss som flyttar

Konsten att hitta, jätteträd och fladdermöss som flyttar

Morgonens fältreporter Thomas Öberg och hans gäst Lars-Thure Lindholm tog oss med till skogarna väster om Jokkmokk. Där hade årets första snö precis lagt sig som en mjuk matta över marken och i snön fanns det spår av älg och räv. Några lavskrikor passade också på att värma sig vid Naturmorgons brasa. Vi pratade om konsten att hitta i skog och mark och så besökte vi barnen som lär sig vad de ska göra för att bli hittade om de går vilse. Världens högsta levande organismer kallas kustsekvoja eller amerikansk sequoia. Rekordträdet mäter 117 meter. När klimatet var mycket fuktigare och dinosaurier trampade den nordamerikanska jorden var de ganska vanliga. Idag finns de i en smal remsa på den amerikanska västkusten. Och utanför San Francisco finns den sista spillran av orörd gammelsekvojaskog - i den lilla nationalparken Muir woods. Jenny Berntson Djurvall har varit där. Att många fladdermöss faktiskt flyttar söderut på hösten - precis som fåglar - det är nånting som var okänt tills för bara några år sen. Ett skäl kan kanske vara att fladdermöss är så mycket svårare att observera än fåglar. Men nu använder forskarna modern teknologi för att komma fladdermössens hemligheter på spåren. På Ölands södra udde träffade Lasse Willén en av dom här forskarna - Laura Guía från Kuba. Programledare var Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Okt 200950min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
4health-med-anna-sparre
rss-vetenskapsradion-2
paranormalt-med-caroline-giertz
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
barnpsykologerna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-arkeologi-historia
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion
rss-spraket
hacka-livet