Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala
Kaliber21 Nov 2022

Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala

I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.

Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna.

– Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.

Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det.

– Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun.

"En klar tillbakagång"

Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.

– Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.

Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten.

– Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.

Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän.

"Landar mellan olika vårdinstanser"

Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.

Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.

Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.

– Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador.

"Klart att det finns brister"

Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.

– Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.

Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.

Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?

– Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.

– Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.

Avsnitt(590)

Kaliber 2007-04-08 2007-04-10 kl. 17.26

Kaliber 2007-04-08 2007-04-10 kl. 17.26

I dagens Kaliber står frukten Mangostan, i centrum för vår granskning. Den säljs som mirakeljuice, med löften om hälsa - ja, till och med bot mot dödliga sjukdomar. Men bakom löftena finns bara - en liten vanlig frukt. Den här tropiska frukten har gått att köpa på saluhallar i Sverige i många, många år. 10-15 kronor stycket. Men sen i höstas hårdlanseras den som juice - till samma literpris som riktig champagne. Juicen - Xango - påstås som sagt ha mirakulösa hälsoeffekter - ändå har inga breda, seriösa distributionskanaler plockat upp den. Istället säljs den i nätverk. Mun till mun. Och varje led tjänar pengar på nästa led i distributionskedjan. Trots att det här sker helt öppet, och trots att hälsoargumenten är lätta att smula sönder - till och med genom en enkel kontrollringning till juiceföretagets egna referenser - ja, trots att marknadsföringen alltså är uppenbart olaglig och oetisk, så står svenska myndigheter ganska passiva. Det visar sig när våra reportrar, Björn Tunbäck Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 200731min

KALIBER 2006-12-17 2006-12-17 kl. 14.01

KALIBER 2006-12-17 2006-12-17 kl. 14.01

I Säsongens sista Kaliber kollar vi upp vad som hänt sedan vi sänt våra reportage : Vad har hänt i Obol-affären efter Kalibers granskning? Blir det några ändringar av mögelhundsutbildningen, och hur ställer sig de svenska och europeiska kommunerna till import av billig kinesisk sten? Programledare: Elisabeth Renström, Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Dec 200630min

KALIBER 2006-12-10 2006-12-11 kl. 11.05

KALIBER 2006-12-10 2006-12-11 kl. 11.05

Kaliber kan i dag visa hur visumreglerna i praktiken byggt en mur runt Sverige * högre ju värre läget är i ditt land. När nöden är som störst, är hjälpen * som längst bort. Kaliber har läst alla beslut om visumpraxis som Migrationsverkets styrelse fattat sedan 2003. Som en röd tråd löper rädslan för avhopp. Men det visar sig att avhoppen är ytterst få. Under 2005 var det tex bara en halv procent som hoppade av i Sverige. Reportrar: Lars Truedsson och Martin Wicklin. Producent David Gustafsson och programledare Elisabeth Renström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Dec 200629min

KALIBER 2006-12-03 2006-12-03 kl. 14.01

KALIBER 2006-12-03 2006-12-03 kl. 14.01

Vilka är Obol? Idrottssveriges nya storsponsor. Ett finansbolag med bas i Schweiz, med över 100 miljarder kronor i förvaltning sägs det. Kalibers granskning visar att en hel del av det som sägs inte stämmer. Och varje ledtråd leder rakt in i en ny återvändsgränd. Reportrar: Björn Tunbäck och Anna Jaktén. Producent David Gustafsson, programledare Elisabeth Renström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Dec 200631min

KALIBER 2006-11-26 2006-11-26 kl. 14.01

KALIBER 2006-11-26 2006-11-26 kl. 14.01

Det talas mycket om våldsamma elever i dagens skola. Men det är inte bara lärare som är offer. Kaliber denna vecka handlar om lärare som tar till våld mot sina elever - en statistik ingen är stolt över. Reporter: Hanna Nyberg, Programledare: Elisabeth Renström, Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Nov 200629min

KALIBER 2006-11-19 2006-11-19 kl. 14.00

KALIBER 2006-11-19 2006-11-19 kl. 14.00

Färdtjänsten finns för att den som inte själv kan använda kollektivtrafik eller till exempel egen bil, ska kunna leva så obehindrat som möjligt. Men Kalibers granskning visar att olika kommuner tolkar färdtjänstlagen på olika sätt. Därför blir villkoren olika beroende på var i landet man bor. Vi träffar Elisabeth som är helt blind. Hon bor i Stockholm, den kommun som har de överlägset flesta antalet överklaganden från enskilda medborgare som blivit nekade att få mer färdtjänst än den kvot som kommuen lagt fast. Reporter: Anna Jaktén Programledare: Elisabeth Renström Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Nov 200629min

KALIBER 2006-11-12 2006-11-12 kl. 15.01

KALIBER 2006-11-12 2006-11-12 kl. 15.01

Hundar misshandlas och far illa på en hundskola där man utbildar mögelhundar. Det här vittnar flera elever om. På kursen som delvis finansieras av Arbetsförmedlingen ska hundarna tillsammans med sina ägare lära sig att leta fukt och mögelskador i sjuka hus. Men det blev inte som dom hade tänkt sig. När de gått färdigt kursen har många hundar inte ens lärt sig att nosa upp mögel. Kaliber och P4 Extra har tillsammans granskat hundskolan. Skolans ägare tillbakavisar alla anklagelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Nov 200631min

KALIBER 2006-11-05 2006-11-05 kl. 14.00

KALIBER 2006-11-05 2006-11-05 kl. 14.00

"Genialt att tanka skit" men statens strul stoppar biogasbilar Alla är eniga: miljöbilar är framtiden. Men trots att kommuner och företag tagit Sverige till Europatoppen för biogas- och etanolteknik, lägger statliga myndigheter krokben för biogasbilarna. Och när en enskild bilimportör vill ta in biogasbilar till Sverige är det stopp. Kaliber synar vad som händer bakom de stora ambitionerna om renare bilar på de svenska vägarna. Reportrar: Lars Truedson och Martin Wicklin Programledare: Elisabeth Renström Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Nov 200630min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
mardromsgasten
aftonbladet-krim
skaringer-nessvold
badfluence
nemo-moter-en-van
rattsfallen
killradet
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
p3-historia
hor-har
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rysarpodden
rss-mer-an-bara-morsa