Massmordet på Risbergska och klassen som blev kvar

Inne i staden nästlade sig krypskyttar in i höghusen för att på nära håll skjuta på civila. I fyra år balanserade Sarajevos överlevnad på en tunn tråd. Här följer vi tre unga s.k. antisnajpers öden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  När kriget började i Bosnien och Hercegovina 1991 blev huvudstaden Sarajevo nästan omedelbart belägrad av serbiska armén. I denna unika skildring av danska producenten Stephen Schwartz från 1993 följer vi på nära håll tre unga Sarajevobors öden. Pilen, som hon kallades av sina skyttekamrater, pluggade till journalist innan kriget bröt ut. Hon var med i Bosnien och Hercegovinas skyttelag. Tillsammans med två andra flickor hörde hon till den första generationen kvinnliga pistolskyttar i Sarajevo. De kallades ”Sarajevske pistoljacice”.  – Det är obegripligt för mig att någon skulle skjuta på folk, som bara går och sjunger på gatan, som är obeväpnade, unga och gamla, kvinnor och ganska små barn. Hur är en sådan människa beskaffad?– Jag tror att det var då det började. Det var den gången jag beslöt mig, att det var värt att kämpa för den här staden. Att verkligen kämpa. Säger Pilen i  dokumentären. Knappt tjugo år gammal fick hon fatta ett livsavgörande beslut, att använda de kunskaper som hon hade införskaffat sig som elitidrottare och börja skjuta tillbaka på de skarpskyttar som fanns utströdda över staden. Hon blev en antisnajper. I dokumentären följer vi även en annan ung man, också en antisnajper. Hans motivering är mer personlig. Hans armékompis omvandlades till en fiende över en natt och började skjuta på de obeväpnade Sarajevoborna.– Jag har svurit, att döda honom, förklarar han i dokumentären.  En gång fick han syn på den förra vännens mor i sin kikare, när hon matade hunden. Han sköt henne inte denna gång.– Jag ångrade mig efter. För att jag kom på att det är ju hon som måste ha uppfostrat de till att bli cetniker, hennes två söner. Det ju faktiskt hennes fel! Stephen Schwarz kollega mötte flickan med täcknamnet "Pilen" i en skytteställning på sensommarwen 1992 några månader innan hon själv träffades. Hon studerade journalistik vid Sarajevos universitet. Syttet har hon tidigare praktiserat som elitidrottskvinna. En dokuemntär av Stephen Schwarz. Programmet vann Prix Italia 1993 i radiodokumentärklassen.

10 Jan 201245min

Om det förbiseddas betydelse. "För att förstå ett samhälle måste man undersöka vilka yttringar som har trängts ut i periferin." Ett akustiskt minne av Johan Andrén, programmakare bosatt i Berlin. Från 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Jan 201233min

I en ny del av dokumentärprojektet Riksdagen i P1 får vi följa Rossana Dinamarca och Håkan Juholt genom hösten 2011. Två av de ledamöter vi började följa efter valet 2010 har spelat huvudroller i några av den här höstens politiska berättelser. Vänsterpartisten Rossana Dinamarca har deltagit i en av alla de ledarstrider som blossat upp i flera av småpartierna den här hösten. Och i det största dramat av alla om den socialdemokratiska kollapsen har Håkan Juholt varit den självklara mittpunkten. Av Amanda Glans och Erik Hedtjärn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Jan 201239min

Ur sorlet från restaurangerna stiger olika röster fram. Det handlar om genus, klass, om att känna slitet i kroppen, att känna stolthet över sitt yrke. Plötsligt tappar servitrisen alla sina kristallglas i stengolvet framför den högröde hovmästaren. Någon annan får ett nyp i rumpan. En tredje är isolerad på en ö. Tusentals tallrikar, tusentals händer. Varje kväll. Varje dag. Och varje kväll igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många finare människor kommer hit och äter eftersom vi ligger så nära regeringen och UD, säger en ung servitris. De ser en inte i ögonen när de beställer, man finns liksom inte, man är bara där och serverar.Vad döljer sig bakom servitrisens leende? Om programmakaren:Jon Jordås är 29 år och utbildad på radioproducentlinjen vid Dramatiska institutet (numera Stockholms Dramatiska Högskola). Han arbetar just nu på "Nya Vågen" och andra program i Kulturradion.

1 Jan 201222min

Sent om kvällarna, då turistbutikerna i Gamla Stan i Stockholm sen länge släckt och stängt för dagen. Då lyser lamporna fortfarande i Eddis loppis. Det är svårt att se in i butiken för fönstren är fyllda av prylar och bråte. Men om man gläntar på dörren så öppnar sig en värld full av egenheter. Möt Professorn, Semlan, Murarn och Poeten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nypontet i kastrullen hålls varmt under en hög med filtar, det luktar pannkaksos och snart börjar Eddies 72-års kalas. Stenåldersmackor och pannkakstårta står på menyn. Loppisbutiken har möblerats om så att gästerna ska få plats någonstans. Edward Grahn driver "Eddis Loppis" i gamla stan, butiken har funnits sedan åttiotalet och innan det blev en loppis på så drev Eddie klubb i källaren. Han stod bakom en mängd legendariska stockholmsklubbar så som Frid och fröjd och Klubb två. Eddie är en stockholmslegend men ett stort nätverk av människor runt omkring sig. Det är bland annat dom som kommer och besöker hans loppis eller ringer på telefonen och lämnar lägesrapporter. Om det inte är Eddie som svarar så får den som ringer lämna en hälsning genom, Alex, Birgitta, eller Anna. Det är bara några av alla dom som hjälper Eddie i butiken. – en dokumentär om en loppisbutik och en mötesplats av Tove Palén.

1 Jan 201227min

På Bakfickan, mitt i Umeås centrum, möts varje morgon delar av A-laget för att äta frukost och vakna till i en gemenskap. Sedan sex år förs där samtal om Meningen med livet - ur alla aspekter. I det ryms att flera både skriver och talar om kärlek. - Du vill älska, du gör det. Men känslorna är kalla, bara blodet är varmt. Missbruket leder till rädsla för verklig närhet, säger Snaggen. I Leif Stenbergs nya dokumentär får vi höra de allra vackraste berättelser om kärlek, inte bara till en partner, utan också till barn och föräldrar. Eller om saknaden efter ett barn man aldrig träffat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Dec 201144min

Kvart i tre på morgonen stiger han upp för att bege sig till sitt bageri i Stockholm. Att baka bröd varje dag med samma passion är hans mål. Följ med mästerbagaren Sébastien Boudet under en dag i hans liv, mannen som kom från Frankrike för att revolutionera vår bröd- och cafékultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det undangömda bageriet på Kungsholmen har blivit ett nav för kvarterslivet. Där blandas högt och lågt och stämmningen påminner om varmare breddgrader. I bageriet finns baguetter, levainbröd, härliga bakelser som kröns med egenproducerade macaronger och idag ska det bakas det lussekatter. Materialet spelades in bara ett par månader innan Sebastien skulle sälja sitt bageri. En dokumentär av Amra Heco.

18 Dec 201152min

"Välkommen till Lundsberg - Sveriges äldsta internatskola - en totalupplevelse som skiljer sig från den traditionella skolvärldens. Det vackra värmländska landskapet som inramar Lundsberg ger möjligheter till en mångsidig fritid under hela läsåret. Samspelet mellan natur, skola och fritid bildar en inspirerande miljö för våra elever." Så står det inledningsvis på Lundsbergs hemsida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men Sveriges äldsta riksinternat, grundat 1896, har också utsatts för stark kritik av skolinspektionen. Enligt rapporten utsätts elever för pennalism på Lundsberg. Kåge Jonsson och Ingemar Persson gjorde denna dokumentär 1987 och mötte "en märklig isolerad värld". Utbildningsminister Jan Björklund vill att skolan ska utredas ytterligare. Men han tänker redan nu förändra regelverket för Lundsberg och två andra riksinternat. En elev som gick på skolan när dokumentären spelades in säger idag att det var stor brist på vuxna. En husmor skulle hålla rätt på fyrtio elever, vilket var omöjligt. Därför gäller kamratuppfostran och de äldre ska hålla pli på de yngre. De äldre eleverna kräver ofta att de yngre ska passa upp på dem och låter de yngre utföra diverse tjänster. Många föräldrar har själva gått på Lundsberg och sätter sina barn i skolan för att de ska få samma uppfostran som de själva fick. Traditionerna har inte ändrats. Det enda som har ändrats är kanske terminsavgiften. Det kostar mer än tredubbelt flera tusenlappar per termin att gå på skolan idag. Carl-Otto Werkelid skrev i sin recension av dokumentären fredag den 24 april 1987: " Det kostar minst 50 000 per läsår att gå på Lundsberg, ett högt pris för att få lära sig niga och bocka och bädda sängen. Slående var nämligen att nästan alla talade om den fina artighet och ordning man uppfostras till. Ett fast regelsystem gäller, överträdes det bestraffas man med sänggående eller fysiska övningar". Kåge Jonsson och Ingemar Persson blandade skickligt rösterna och gav -utan pekpinnar- en mycket nyanserad, tankeväckande av denna statunderstödda inrättning".

2 Dec 201154min