"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"
Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Han är verksam i Arizona och har studerat bränder i hela sitt liv. Somliga säger att det som hänt i år i Australien visar vad som kommer hända i resten av världen senare, att Australien är "kanariefågeln i gruvan". Det uttrycket handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Medverkande:Björn Gunér, Marie-Louise Kristola och Lena Nordlundvet@sr.se
7 Feb 202046min
Han ville visa världen att apor kan prata som vi
Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har träffat forskaren bakom Project Nim, Herbert Terrace, som inledde ett psykologiexperiment om språkinlärning hos schimpanser 1973 och som skapat rubriker sedan dess. Som en retfull markering till tidens ledande lingvist, Noam Chomsky, döpte han apungen till Nim Chimpsky. Chomsky var övertygad om att språk är unikt mänskligt men Herbert Terrace var ganska säker på att han skulle lyckas motbevisa honom. Själv har han inte kunnat sluta tänka på försöket och har nu teorier om varför allt gick fel, och har precis skrivit en bok om det. Idag är han övertygad om att inga apor kan lära sig språk. Andra forskare vi pratat med är inte lika säkra. Medverkande: Lena Nordlund och Björn Gunérvet@sverigesradio.se
31 Jan 202046min
