Rosling: kärlek och statistik skyddar mot smittspridning
Vetenskapspodden29 Maj 2020

Rosling: kärlek och statistik skyddar mot smittspridning

Hans Rosling bekämpade ebolaepidemin med "excel i ena handen och människokärlek i den andra" som han sa. Förtroende är A och O i smittskyddsarbete, och en brittisk historiker varnar nu för att språket vi använder kan ställa till det. Särskilt uttrycket "patient noll" som har en stigmatiserande historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Patient zero" var ett uttryck som kom till av misstag, när någon tolkade bokstaven O som en nolla i aidsepidemins tidiga historia. Och det ledde närmast till en demonisering av den kanadensiske flygvärd som snart blev kallad Patient noll i en vetenskaplig studie. Hans namn läckte ut och plötsligt publicerade medier både namn och bild och beskrev honom som mannen som tog aids till USA.

Det stämde inte. Senare visades att den virusstam han bar på hade funnits i USA sedan 1960-talet och var spridd även hos andra. Mannen dog i aids och behövde aldrig vara med om de grova publiceringarna men de påverkade hans efterlevande starkt.

Och nu har termen "patient noll" börjat användas om covid-19-fall.

– Åh nej, inte igen, säger historikern Richard McCay från Cambridge University, som skrivit en lång artikel i nätttidskriften The Conversation om varför vi inte bör använda uttrycket.

Det är otydligt, förvirrande och missvisande, tycker han, förutom att det är stigmatiserande på grund av historien om hur det uppkom.

Vilket språk vi använder har med förtroende att göra, och i Vetenskapspodden får vi också höra Hans Rosling, från en inspelning under ebolaepidemin, där han förklarar hur viktigt förtroende är. Han berättar en historia om ett oväntat hinder i smittspårningsarbetet, som kunde lösas bara genom en lokal kollega som visste hur han skulle prata med de inblandade.

I slutet av podden pratar vi också om klusterspridning av covid-19, som har börjat diskuteras alltmer.

Medverkande: Camilla Widebeck och Annika Östman
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Ljudtekniker: David Hellgren

Avsnitt(250)

Trumps strid mot universiteten – så påverkas forskningen i USA och världen

Trumps strid mot universiteten – så påverkas forskningen i USA och världen

Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon? Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

17 Maj 27min

Bakom kulisserna på Fågelsångsnatten – och hur en otrogen hanne ändrar sin melodi

Bakom kulisserna på Fågelsångsnatten – och hur en otrogen hanne ändrar sin melodi

Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra. Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder. Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

10 Maj 27min

Vi jobbar mindre men pratar mer om stress – så hanterar du en överväldigande värld

Vi jobbar mindre men pratar mer om stress – så hanterar du en överväldigande värld

Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad. Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung. Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

3 Maj 27min

Mindre tävling och mer friluftsliv i skolidrotten kan locka fler barn att röra sig, enligt forskare

Mindre tävling och mer friluftsliv i skolidrotten kan locka fler barn att röra sig, enligt forskare

Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen. Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre. Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

26 Apr 30min

Drömmen om storvinsten – och så blir livet när det händer

Drömmen om storvinsten – och så blir livet när det händer

Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka. Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

19 Apr 30min

Så nära var katastrofen för de strandade astronauterna – och så svarar Wandt om Trumps och Musks rymdpolitik

Så nära var katastrofen för de strandade astronauterna – och så svarar Wandt om Trumps och Musks rymdpolitik

Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras. Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England. Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut.Poddledare: Lena NordlundProducent och medverkande: Björn Gunér

12 Apr 30min

Därför äter 1,2 miljoner svenskar antidepressiv medicin – och därför slutar Johan (R)

Därför äter 1,2 miljoner svenskar antidepressiv medicin – och därför slutar Johan (R)

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet är en repris från 13/1.Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

7 Apr 30min

Så blev humlornas musik Gaby Stenbergs okända passion – och forskningen om deras ankomst och mörka sidor

Så blev humlornas musik Gaby Stenbergs okända passion – och forskningen om deras ankomst och mörka sidor

Nu börjar de första humlorna synas, ett vårtecken som gör många glada med sin uppenbarelse. Men få har följt dem som musikaliska skådespelaren Gaby Stenberg, och få känner till deras brutala sidor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekologen Anna Persson har i en studie tagit hjälp av allmänheten för att få veta när de första humlorna dyker upp på våren, och berättar om varför det är viktigt att veta. Skådespelerskan Gaby Stenberg, känd från bland annat såpan Rederiet, ägnade stora delar av sitt liv åt att spela in surrandet från humlor och andra insekter, skriva musik om dem och till och med konstruera ett musikinstrument där man kunde spela med humlors surr. Tommie Jönsson berättar om arbetet med P4-dokumentären ”Rederiet-stjärnans dolda passion”. I Vetenskapspodden ägnar vi oss åt de här djuren som gör oss glada, och som vi tror är så gulliga utan att tänka på att deras livsstil kan innefatta att döda och äta upp både barn och barnbarn.Och så hör vi om den hotande konkursen för ett haussat dna-test-bolag, och farhågorna att genetisk information nu kan hamna i fel händer. Gäster i podden: Anna Persson, ekolog och humleforskare vid Lunds universitet; Tommie Jönsson, Sveriges Radio.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

29 Mars 30min