Storfilm om vetenskaplig skröna - sanningen om "alkoholbristen i blodet"
Vetenskapspodden12 Feb 2021

Storfilm om vetenskaplig skröna - sanningen om "alkoholbristen i blodet"

Norske psykiatern Finn Skårderud skrev ett förord till en bok för 20 år sedan. En journalist tolkade texten som att vi alla föds med 0,5 promille för lite i blodet för att bli lyckliga, och skrev en artikel. Men hur ligger det till egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En "avis-and" eller en tidningsanka kallar psykiatern Finn Skårderud det – den tolkning som gjordes av hans förord till en italiensk bok från 1800-talet om vinets psykologiska verkningar. För en journalist tolkade hans text som en vetenskaplig teori om att vi föds med en brist på alkohol i blodet och skrev en artikel med rubriken "Två glas vin gör dig helt normal".

Det blev början till en långlivad vetenskaplig skröna, som nu har hamnat i Thomas Vinterbergs succéfilm "En runda till". Men som "upphovsmannen" Finn Skårderud har mått dåligt av i 20 år. I Vetenskapspodden tittar vi närmare på vetenskapen bakom och varför det är omöjligt att stanna kvar på den sköna nivå som den första berusningen kan ge.

Vi fördjupar oss också i rapporten "Alkohol och coronapandemin" om vad alkohol betyder både för hur sjuka vi blir och för smittspridningen. Sven Andréasson, professor i socialmedicin och en av rapportförfattarna hörs i Vetenskapspodden.

Liksom Markus Heilig, professor i psykiatri, som forskar om nya sätt att angripa alkoholberoende.

Dessutom om efterspelet till smittspridningen i skidorten Ischgl i österrikiska Tyrolen. Många smittades på alkoholindränkta afterski-partyn med mycket trängsel.

Medverkande: Caroline Salzinger, utrikeskorrespondent, Annika Östman, medicinreporter och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: Nisse Lundin

Avsnitt(258)

Nytt fynd i Birka – vikingarnas egna fartygsterminal

Nytt fynd i Birka – vikingarnas egna fartygsterminal

Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost – en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna? I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Sep 202244min

Skärpta straff – så påverkas vården på fängelserna

Skärpta straff – så påverkas vården på fängelserna

Hårdare straff och fler brottslingar i fängelse. Så låter det i valdebatten. Men vad händer då med behandlingen innanför murarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket “I vår polariserade tid”. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen. Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras.I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Sep 202244min

Så storsatsar vi oss ur energikrisen

Så storsatsar vi oss ur energikrisen

Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.PoddledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Sep 202244min

Första kvinnan på månen – nästa steg för att nå Mars

Första kvinnan på månen – nästa steg för att nå Mars

På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen – ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir?Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Aug 202244min

Bluffar avslöjas i muséernas samlingar (R)

Bluffar avslöjas i muséernas samlingar (R)

Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.Programmet är en repris från 5 februari 2021.MedverkandeTobias Svanelid, SR Vetenskapsradion HistoriaBjörn Gunér, producentPoddledareLena Nordlund

17 Aug 202244min

Mammut krossar rekordet för äldsta DNA-sekvensen (R)

Mammut krossar rekordet för äldsta DNA-sekvensen (R)

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.Podden är en repris från 19 februari 2021.MedverkandeTorill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalistBjörn Gunér, Vetenskapspoddens producentPoddledareLena Nordlund

10 Aug 202244min

Djurens förmågor kan ge lösningar för dövhet och rymdresor (R)

Djurens förmågor kan ge lösningar för dövhet och rymdresor (R)

En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Experimenten och forskningen som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har egenskaper som vi människor inte har och som vi vill lära av.Krokodiler har hårceller i örat som kan nybildas, vilket gör att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av.Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem.Podden är en repris från 18 juni 2021.PoddledareLena NordlundProducentBjörn Gunér

3 Aug 202244min

Han fann meteoriten: ”Mitt livs största fynd” (R)

Han fann meteoriten: ”Mitt livs största fynd” (R)

På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg som hittade meteoriten tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.Astronomen Eric Stempels räknade sekunder och tänkte att "det var kanske en bolid" som strök över himlen. Alltså en ljusstark meteor.Dagen efter var han ute i upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först. Men det blev alltså en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, som hittade stenen med hjälp av sin vän Anders Zetterqvist.Podden är en repris från 26 mars 2021.MedverkandeNiklas Clarksson, P4 UpplandProducentBjörn GunérProgramledareLena Nordlund

27 Juli 202244min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
a-kursen
sexet
rss-spraket
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz