Så kan vi få veta om en labbläcka orsakade pandemin
Vetenskapspodden28 Maj 2021

Så kan vi få veta om en labbläcka orsakade pandemin

Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här måste vara den viktigaste frågan som någonsin har ställts inom virologin, säger Tomas Bergström, virologiforskare och senior professor vid Göteborgs universitet, om att få svaret på hur pandemin uppstod.

Han anser att labbteorin inte alls undersökts tillräckligt, och att det inte fanns rätt kompetens i den expertgrupp som för WHO:s räkning besökte Wuhan i början av året, för att undersöka var viruset kom ifrån.

– Det fanns inte en enda person med de här kunskaperna, ingen duktig virolog med kunskap om virusgenetik, säger han.

En eventuell labbläcka har diskuterats ända sedan pandemin började, men när WHO kom med sin rapport i slutet av mars i år, så var slutsatsen att det var osannolikt att viruset läckt ut från ett labb. Det mest troliga, enligt rapporten, är att viruset har kommit från fladdermus till människa via en mellanvärd, alltså en annan djurart, och det är också det som de flesta forskare fortfarande tror.

Att diskussionerna om labbläckan nu tagit fart igen beror på flera saker – bland annat en underrättelserapport som börjat cirkulera om att tre personer på viruslaboratoriet i Wuhan insjuknade och fick vårdas på sjukhus för vad som kan vara symtom som liknar covid-19, något Wall Street Journal skriver om.

Och i ett upprop i tidskriften Science i mitten på maj skriver forskare att det behövs mer djupgående undersökningar om virusets ursprung, eftersom det ännu inte finns bevis för någon av teorierna.

För att kunna avfärda teorin om en labbläcka, eller se indicier på att det var en, skulle man behöva undersöka de genetiska sekvenser på virus som det forskades om på labbet och jämföra dem med tidiga virusprover som påträffats, till exempel på fiskmarknaden i Wuhan och hos patienter. Dessutom skulle blodprover från labbets personal behöva undersökas. Normalt lagras alltid sådana på säkerhetslabb just för att man ska kunna gå tillbaka i tiden och analysera vid eventuella sjukdomsutbrott. Virussekvenser på de virus som studeras finns också alltid lagrade men några sådana data har utomstående ännu inte fått se.

Annat som vore intressant att undersöka och som ännu inte gjort är virussekvenser från blodprov i blodgivarbanker, som kan ge svar bakåt i tiden, eller om det sparats prover på avloppsvatten, som görs i många länder.

Teorierna som nu diskuteras handlar om en oavsiktlig labbläcka, alltså en olyckshändelse, och inte något avsiktligt som också har förts fram tidigare, bland annat av USA:s förre president Trump.

Rättelse: I det här avsnittet omnämns Anthony Fauci felaktigt som chef för det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC. Han är chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, som är underställt myndigheten NIH, National Institue of Health.

Medverkande: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Annika Östman, medicinreporter
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Ljudtekniker: Nisse Lundin

Avsnitt(272)

Skamfyllda bedrägerier vässas med AI-teknik

Skamfyllda bedrägerier vässas med AI-teknik

En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

14 Mars 202444min

Ihjälslagen stenåldersman var en tidig resenär

Ihjälslagen stenåldersman var en tidig resenär

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.PODDLEDARE: Camilla WidebeckMEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.PRODUCENT: Peter Normark

7 Mars 202444min

Maten som ger dig längre liv – så klimatsmart är den (R)

Maten som ger dig längre liv – så klimatsmart är den (R)

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter NormarkProgrammet är en repris från 18 januari 2024.

29 Feb 202444min

Så används Charpentiers genkniv mot Skelleftesjukan

Så används Charpentiers genkniv mot Skelleftesjukan

Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

22 Feb 202444min

Vasaloppet – pannben att orka och vett att bryta

Vasaloppet – pannben att orka och vett att bryta

Vasaloppsstarten närmar sig och runt om i landet förbereder sig tusentals åkare. De hugade kan också satsa på de andra loppen i den så kallade Svenska Klassikern, men hur väl förberedd bör man vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långlopp som Vasaloppet kan vara påfrestande och utsätta kroppen för extrema situationer. Hur pass tar kroppen stryk av ett långlopp? I Vetenskapspodden hörs: Vetenskapsredaktionens Lena Nordlund, Stefan Nordberg, Lars Broström.Poddledare: Björn GunérProducent: Peter Normark

15 Feb 202444min

Vinterns snökaos döljer ett smältande landskap

Vinterns snökaos döljer ett smältande landskap

Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

8 Feb 202444min

Så ska naturen fyllas med djurliv igen

Så ska naturen fyllas med djurliv igen

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

1 Feb 202444min

Barnbarnen fick klimatforskaren James Hansen att bli aktivist

Barnbarnen fick klimatforskaren James Hansen att bli aktivist

James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

25 Jan 202444min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
sexet
bildningspodden
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
naturmorgon
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
barnpsykologerna
rss-spraket