Ekonomipriset 2025: hur innovation driver tillväxt

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. Medverkande. Henrik Larsson, professor epidemiologi Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. Programmet är en repris från 15 sep 2020. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Juni 202119min

Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna. I programmet medverkar: Patrik Magnusson, genetiker Karolinska Institutet och Svenska Tvillingregistret, Nancy Pedersen, professor medicinsk epidemiologi Karolinska Institutet, Anders Stenberg, docent nationalekonomi Stockholms Universitet, Erika Bergqvist, projektledare SciLife lab Uppsala, Ulrika Bergqvist, säljchef Riksbyggen Uppsala. Programmet är en repris från 14 sep 2020. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Juni 202119min

Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon. Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi. Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines. Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark. Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas. I programmet hörs: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH och Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden. ReporterMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Juni 202119min

I Indien pågår en rättegång mot Sci-Hub, en databas som erbjuder fri åtkomst till tiotals miljoner vetenskapliga tidskrifter. I USA är FBI ute efter databasens skapare, Alexandra Elbakyan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt pågår i Sverige och i hela forskarvärlden en diskussion om Open Access, och om hur vi kommer att läsa vetenskapliga artiklar i framtiden. Att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift med hög status, som Nature eller Science, kan lägga grunden för en hel forskarkarriär. Men samma system av vetenskapliga tidskrifter kostar samtidigt tiotals miljarder varje år och anses av många inte tillföra speciellt mycket till vetenskapen - förutom just status och attraktiva bylines. En som tog saken i egna händer är Alexandra Elbakyan, forskare och programmerare från Kazakstan. Hon skapade Sci-Hub, en databas som olagligt erbjuder fri nerladdning av över 80 miljoner vetenskapliga artiklar. Själv säger hon att hon är en del av en vetenskaplig revolution som handlar om att göra vetenskapliga resultat tillgängliga för alla, inte bara de som kan betala dyra prenumerationer. Nu utreds hon av amerikanska FBI och är samtidigt mitt uppe i en rättegång i indisk domstol. Även i Sverige är fri tillgång till vetenskaplig litteratur aktuell. En grupp från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, håller på att ta fram en strategi för publiceringar där både sänkta kostnader och Open Access är viktiga bitar. Förra gången när det var förhandlingar med det största förlaget, Elsefir, slutade det med att prenumerationerna för Sveriges universitet och högskolor sades upp och samma sak kan hända igen. Medverkande: Alexandra Elbakyan, grundare av Sci-Hub, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms Universitetsbibliotek, Gustaf Nelhans, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, Björn Brembs, professor i neurogenetik vid universitetet i Regensburg i Tyskland. ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Juni 202119min

Redan den 8 maj 2020 gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och sa att pandemin har utlöst en tsunami av hat, xenofobi och syndabockstänkande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I många länder, inklusive Sverige, har människor med asiatisk bakgrund utsatts för rasistiska angrepp och en annan grupp som pekats ut är judar. Judar anklagas för att genom viruset vilja ta kontroll över världen och dess ekonomi. Vetenskapsradion På Djupet söker de historiska rötterna till varför judar kopplas samman med sjukdomar och berättar vad som är nytt i antisemitismen under Covid 19 pandemin. Medverkande: "Benno", utsatt för antisemitism under pandemin, Deborah Lipstadt, professor i historia vid Emory University, Mathias Berek, disputerad i filosofi och kulturhistoria och för närvarande forskare vid Centrum för forskning om antisemitism vid Tekniska universitetet i Berlin, Cordelia Hess, professor i nordisk historia vid Universitetet i Greifswald, Aryeh Tuchman, på organisationen ADL, Anti-Defamation League i New York. ReporterSimon Moser ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Juni 202119min

Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga. Inom forskarvärlden kallas det för ”regrettable substitution” - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren. Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad. I programmet hörs: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino/boende i Wilmington, USA. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Juni 202119min

Covid-19-viruset är mycket aggressivt mot vårt luktsinne. 50 000 svenskar, lågt räknat, tros för närvarande lida av långvarig luktnedsättning till följd av pandemin. Det som gäller är luktträning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de drabbade är Sofia Sjölin, som inte känner när det bränner vid på spisen - och inte känner doften av sin nyfödda bebis. Att få felaktiga, förvrängda, dofter är också vanligt efter att Covid-19 har attackerat luktsinnet. I värsta fall får människor svårt att få i sig mat eftersom maten kan lukta mycket obehagligt - som bensin, till exempel. Tonåringar och unga vuxna är hårt drabbade våren 2021. Hör i Vetenskapsradion På Djupet om varför Covid-19 slår så hårt mot luktsinnet och om vad man kan göra för att träna ett skadat luktsinne. Medverkande: Sofia Sjölin, Charlotte Cervin Hoberg, biomedicinsk analytiker vid Skånes universitetssjukhus i Lund, Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Federica Genovese, doktor i neurovetenskap vid Monell Center i USA samt Thomas Hummel, läkare och professor vid Technische Universität Dresden, Tyskland. ReporterLisen Forsberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Juni 202119min

Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat. Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser? I programmet medverkar Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Juni 202119min