Slalomåkningen fyller 75

Slalomåkningen fyller 75

Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 december 13.20, repris 13 december 19.35 samt 17 december 01.15

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vinter är det 75 år sedan slalomåkningen kom till Sverige. Dessutom firar Svenska Skidförbundet 100 år. En central person i båda dessa sammanhang var skidentusiasten och sportjournalisten Sigge Bergman, som nu är aktuell i en ny bok.

- I början fick vi klättra upp för backen med sälhudar under skidorna, minns Sigge Bergman från slalomåkningens första år på 1930-talet.

Efter stor misstro och kommentarer om att man borde plantera björkar i skidbackarna, accepterades slutligen slalomåkningen i de svenska fjällen, och inom kort skulle svensk slalom skörda stora internationella segrar.

- Sigge hade en helt central roll för slalomåkningens framgångar i Sverige, berättar Sven ”Plex” Pettersson om sin vän och kollega.

Vetenskapsradion Historia denna vecka berättar också historien om de hatade streckkoderna. Idag är de en självklar del i handeln, och under julruschen är många kassörskor tacksamma för att slippa de gamla prislapparna, men för bara tjugofem år sedan ansågs streckkoder som något hotfullt.

- Fackförbundet Handels funderade till och med på att förbjuda streckkoderi Sverige, berättar Jonny Hjelm, historiker vid Umeå universitet som studerat den fackliga kampen mot streckkoden.

I serien om den psykologiska krigföringens historia har turen kommit till det kalla kriget – en tid då kampen mellan stormakterna ofta stod om herraväldet över människornas tankar och idéer. Författaren Eino Tubin berättar om den nordvietnamesiska radioprataren Hanoi Hannah och om
amerikanska motdrag – djungelmegafoner med spökmusik!

Programledare är Tobias Svanelid.

Avsnitt(850)

Kungarnas historia (och drottningarnas)

Kungarnas historia (och drottningarnas)

Fina anor och ett gudomligt mandat präglade historiens kungligheter, förutom det faktum att det var ett av historiens farligaste jobb. Tobias Svanelid bekantar sig med kungarnas världshistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien handlar bara om kungar och krig menar somliga, men även om det inte stämmer intar kungarna en särställning i historien. Det menar Erik Petersson som nu skriver kungarnas världshistoria. Tobias Svanelid träffar honom för att förstå varför vi över huvud taget har kungar, hur de legitimerat sin makt och vad de betyder för oss idag. Karin Tegenborg Falkdalen är senare i vår aktuell med sin bok om drottningarnas historia. De svenska drottningarna, från 1500-talet och framåt, förväntades vara moderliga, omhändertagande och plikttrogna och än idag styrs drottningrollen delvis av femhundraåriga ideal. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kungafientligheten i Sverige – hur nära det egentligen var att Sverige fick en revolution liknande den i Frankrike och vad Ankarström egentligen ville med sitt kungamord.

28 Apr 202044min

Osmundvraket skriver om Sveriges historia

Osmundvraket skriver om Sveriges historia

Följ med till vraket som nu ger en ny pusselbit av Sveriges viktigaste exportvara - järnet. Och så uppmärksammar vi freden i Lapplandskriget 1945, då Finland drog en lättnadens suck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket. Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget – Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare. Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.

21 Apr 202044min

Flerspråkighetens Skokloster

Flerspråkighetens Skokloster

Följ med till stormaktstidens Skokloster och försök tyda ordspråk och familjebiblar på tyska, latin och italienska! Dessutom om kommande dokumentären om stölderna vid Myntkabinettet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Latin, tyska, franska, italienska och svenska pryder väggarna i stormaktstida barockpärlan Skokloster. Tobias Svanelid besöker slottet för att försöka förstå vad alla dessa språk betydde för slottets invånare och hur väl man egentligen kunde läsa och tala dem. Språkforskaren Susanne Tienken menar att de målar upp ett språkligt landskap som gör att vi kan komma 1600-talsmänniskan närmre och bättre förstå hur Sverige försökte ta en plats i världen som nybliven stormakt. Dessutom om kommande dokumentärserien Guldfeber på SVT Play, berättelsen om stölderna på Kungliga Myntkabinettet – Sveriges största kulturarvsbrott genom tiderna. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de tyska områdena Pfalz och Zweibrücken som på ett mycket krångligt sätt tillhörde Sverige på 1600-talet.

14 Apr 202044min

Kyrkornas bortglömda bokskatter

Kyrkornas bortglömda bokskatter

I landets kyrkor finns bokskatter som utgör ett okänt men viktigt kulturarv som nu inventeras. Dessutom om Venus från Milo som kom att ta en hel värld med storm när hon återfanns för 200 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dammiga pergament och malätna böcker utgör en bortglömd kulturskatt i våra kyrkor. Idag är riskerar de att slängas som skräp, men i ett aktuellt forskningsprojekt försöker historikern Martin Kjellgren inventera de svenska kyrkornas bortglömda kulturskatter i form av några av våra äldsta och mest värdefulla böcker. I tornrum, sakristior och pastorsexpeditioner hittar han 1400-talsvolymer och malätna offentliga kungörelser som utgör ovärderliga delar av vårt kulturarv. Dessutom om ikoniska statyn Venus de Milo som hittades för exakt 200 år sedan, och om varför just Karl XII och inte Gustav II Adolf kom att bli vår hjältekung nummer ett.

7 Apr 202044min

Maskeradbalerna var 1700-talets frirum

Maskeradbalerna var 1700-talets frirum

Galna tidningskostymer och eldfester med tusentals deltagare. 1700-talets maskerader var fantastiska fester som nu undersöks i aktuell forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Askungen, Gustav III och Casanova älskade dem och de har blivit symboler för 1700-talets uppsluppna festande. Följ med Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid på maskeradbal på Stockholms slott, i Gamla Stan och vid Kungsträdgården, bland utklädda grekiska gudar, galna tidningskostymer och eldfesten som var Sveriges största maskerad. Dessutom om 1700-talets kanske mest ikoniska politiska slagord – frihet, jämlikhet och broderskap. Men vem myntade egentligen begreppet och vad betyder det för oss idag, undrar en lyssnare. Historieprofessor Dick Harrison vet svaret.

31 Mars 202044min

Museernas skelett i garderoben

Museernas skelett i garderoben

Museer värnar vårt kollektiva minne, men arbetar också med att glömma bort. Hur glömskan fungerar reds nu ut i en aktuell bok. Dessutom om vad som händer med museerna när de ser besökare som kunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben. Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna. Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann. Programledare är Tobias Svanelid.

24 Mars 202044min

1600-talets galna lekar

1600-talets galna lekar

Avrättningslekar och snöbollskrig som ballar ut, men också galna hångelfester. 1600-talets svenskar hade roligt, menar Annika Sandén, en av deltagarna i Vetenskapsradion Historias första livepodd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad. Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk. Programledare är Tobias Svanelid.

17 Mars 202044min

Komikernas historia

Komikernas historia

Historiens dom över komikerna har varit hård, men i alla tider har de ändå arbetat för att få oss att skratta. Vilka de egentligen var reds nu ut i en ny bok om komikernas historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Narrar, hovdvärgar och clowner. Alla har de försökt roa oss och få oss att skratta, samtidigt som historiens dom över dem ofta varit hård. Först nu belyses komikernas historia i en aktuell bok av historikern Peter K Andersson. Tobias Svanelid pratar med honom för att lära känna några av historiens dolda lustigkurrar, som inte sällan burit ett stort mörker inombords. Dessutom reder Dick Harrison ut när historiens kungar och drottningar slutade leda sina trupper i fält.

10 Mars 202044min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
historiska-brott
p3-historia
olosta-mord
rss-historien-om
historianu-med-urban-lindstedt
rss-brottsligt
rss-massmordarpodden
historiepodden-se
konspirationsteorier
krigshistoriepodden
nu-blir-det-historia
bedragare
militarhistoriepodden
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
palmemordet
obskyr-historia
rss-konspirationsteorier