Fosterbarnens ö

Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 december 13.20, repris 13 december 19.35 samt 17 december 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vinter är det 75 år sedan slalomåkningen kom till Sverige. Dessutom firar Svenska Skidförbundet 100 år. En central person i båda dessa sammanhang var skidentusiasten och sportjournalisten Sigge Bergman, som nu är aktuell i en ny bok.- I början fick vi klättra upp för backen med sälhudar under skidorna, minns Sigge Bergman från slalomåkningens första år på 1930-talet.Efter stor misstro och kommentarer om att man borde plantera björkar i skidbackarna, accepterades slutligen slalomåkningen i de svenska fjällen, och inom kort skulle svensk slalom skörda stora internationella segrar.- Sigge hade en helt central roll för slalomåkningens framgångar i Sverige, berättar Sven ”Plex” Pettersson om sin vän och kollega.Vetenskapsradion Historia denna vecka berättar också historien om de hatade streckkoderna. Idag är de en självklar del i handeln, och under julruschen är många kassörskor tacksamma för att slippa de gamla prislapparna, men för bara tjugofem år sedan ansågs streckkoder som något hotfullt.- Fackförbundet Handels funderade till och med på att förbjuda streckkoderi Sverige, berättar Jonny Hjelm, historiker vid Umeå universitet som studerat den fackliga kampen mot streckkoden.I serien om den psykologiska krigföringens historia har turen kommit till det kalla kriget – en tid då kampen mellan stormakterna ofta stod om herraväldet över människornas tankar och idéer. Författaren Eino Tubin berättar om den nordvietnamesiska radioprataren Hanoi Hannah och omamerikanska motdrag – djungelmegafoner med spökmusik!Programledare är Tobias Svanelid.

11 Dec 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 4 december 13.20, repris 6 december 19.35 samt 10 december 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 8 december 1658, alltså för exakt 350 år sedan, sköts den svenske kommendanten Johan Prinzensköld på öppen gata i bornholmska Rönne. Mordet på kommendanten blev startskottet på bornholmarnas befrielsekamp, en kamp som ledde till att ön, efter en mycket kort svensk ockupation, återgick i dansk ägo. Vetenskapsradion Historia besöker Bornholms museum för att ta reda på hur upproret mot svenskarna egentligen gick till och vad som hade hänt om det hade misslyckats.- Efter mordet på Prinzensköld uppstod panik på Bornholm, och det hade kunnat gå illa för öborna, berättar Sanne Stenberg Hansen på Bornholms museum.Först två år efter mordet återfördes den svenske kommendantens kropp till Sverige, och bornholmarna erbjöd sin ö till den danske kungen. Men vad finns egentligen kvar av de upproriska känslorna på Bornholm och hur har öns särpräglade historia i gränslandet mellan Sverige och Danmark påverkat ön idag?Vetenskapsradion Historia kartlägger också den psykologiska krigföringens historia under andra världskriget. I serien om kriget om människans psyke berättar författaren Eino Tubin om andra världskriget flygblad och skränande Stuka -bombare.Programledare är Tobis Svanelid.

4 Dec 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 27 november 13.20, repris 29 november19.35 samt 3 december 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De var värda sin vikt i guld och kampen om dem startade flera världskrig.Vetenskapsradion Historia handlar om kryddornas historia, en berättelse kantad av snabba cash och blodiga konflikter. Vi besöker muskotmuséet i Gouyave på karibiska Grenada för att berätta historien om den mestvärdefulla kryddan av dem alla.- Muskoten var under 1600-talet världens mest åtråvärda naturresurs, berättar historieprofessor Dick Harrison.Kampen om de små öarna i Bandaarkipelagen i Indonesien, muskotträdets enda växtplats under 1600-talet, orsakade många långa och blodiga krig mellan Portugal, England och Nederländerna, och herraväldet över muskothandeln lade grunden för världens mest framgångsrika företag – det holländska ostindiska kompaniet.Lagom till adventsbaket tipsar också Dick Harrison om historiskt kryddade bullar och pepparkaksrecept. Här kan du ta del av I programmet denna vecka inleds också en serie om den psykologiska krigföringens historia.- Det är större att besegra sin motståndare utan strid än med blodspillan, sade den kinesiske filosofen Sun Zi redan på 500-talet före vår tideräknings början.Eino Tubin, tidigare informationschef på Styrelsen för psykologiskt försvar, och författare till boken ”Besegra utan strid” berättar i dagens program om antika exempel på psykologisk krigföring.- Djingis khan lät till exempel skrämma sina motståndare genom att banka på enorma trummor, och Alexander den store lät tillverka gigantiska uustningsdelar för att förvirra fienden, berättar Eino Tubin.Programledare är Tobias Svanelid.

27 Nov 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 20 november 13.20, repris 22 november 19.35 samt 26 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var den första kvinnan i Svenska Akademin och den första kvinnliga nobelpristagaren i litteratur. Men 150-årsjubilerande Selma Lagerlöf var också godsägarinna i Värmland. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar denna okända del av författarinnans liv.Gården Mårbacka var Selma Lagerlöfs barndomshem, men på grund av ekonomiska bekymmer var familjen tvungen att göra sig av med huset och ägorna när Selma var trettio år. Efter Selma Lagerlöfs succé med ”Gösta Berlings saga” och med hjälp av prispengarna från Nobelstiftelsen fick hon ekonomiska medel att köpa tillbaka Mårbacka och omvandla det till en ståtlig herrgård.- Hon anlitade Sveriges mest uppburna arkitekt och specialbeställde allt inför renoveringen, berättar Britt Wendling, intendent på Mårbacka.Köpet och ombyggnaden av Mårbacka blev dock en dyr affär för Selma Lagerlöf. Hennes frikostiga löner till tjänstefolket grävde också djupa hål i Selma Lagerlöfs förmögenhet.- Hon lade ner hela sin själ och såväl tid och mycket pengar i Mårbacka, men trots att Mårbacka var en dålig affär för henne så tror jag aldrig att hon ångrade sitt beslut att köpa tillbaka sitt älskade barndomshem, säger Britt Wendling.Läs mer om Selma Lagerlöf på Sveriges Radios hyllningssida: Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 200-årsminnet av konventionen i Olkijoki, överenskommelsen mellan Sveriges och Ryssland som definitivt avgjorde Finlands öde. Armémuseets Thomas Roth berättar om bakgrunden till konventionen och vilka konsekvenser som Rysslands ockupation av Finland fick på kort sikt.Programledare är Tobias Svanelid.

20 Nov 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 13 november 13.20, repris 15 november 19.35 samt 19 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad döljer sig i Svarta Jorden på Birka? De arkeologiska utgrävningarna av vikingastaden i Mälaren har begränsats av höga kostnader, men nu har arkeologerna fått ny teknologi till sin hjälp. Med georadar kan resterna efter Birkas hus och gator undersökas betydligt billigare och utan att man behöver sätta en enda spade i marken.- Det här är en helt revolutionerande teknik som på alla sätt förbättrar våra arkeologiska undersökningar, berättar Immo Trinks på Riksantikvarieämbetet. Med hjälp av georadar kommer vi sannolikt att få en helt ny bild av vikingastaden.Vetenskapsradion Historia besöker Birka för att vara med när tekniken används.I programmet träffar vi också de homosexuella vikingarna. Historikern Hanna Winkvist, aktuell med boken ”Undantagsmänniskor”, berättar i den andra delen i serien om homosexualitetens historia om manlig kärlek och sexulitet under vikingatiden.Programledare är Tobias Svanelid.

13 Nov 200825min

Den historiska papparollen. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Nov 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.20, repris 1 november 19.35 samt 5 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur vi har begravts och var vi har funnit vår sista viloplats är något som ständigt förändrats genom historien. Vetenskapsradion Historia besöker Hedvig Eleonoras kyrkogård i Stockholm för att kartlägger trenderna inom våra svenska begravningsceremonier från 1600-talet fram till vår egen tid.- I slutet av 1700-talet började man betrakta städernas kyrkogårdar som sanitära olägenheter, och därför flyttade man många begravningsplatser utanför städerna, berättar konstvetaren Hedvig Schönbäck. Man ansåg att gravar i räta linjer och rader av träd skulle skapa vackrare begravningsplatser, berättar hon.Forskaren Emelie Karlsmo berättar om det faktum att många svenskar, ända in på 1930-talet, begravdes utomhus. 1900-talets nya begravningskapell blev därför ett nytt sätt hålla begravningsceremonier för såväl rika som fattiga, och en viktig åtgärd för att skapa ett mer ekonomiskt jämlikt Sverige.- I dagens multietniska Sverige har begravningskapellen fått en ännu viktigare betydelse som ett neutralt rum för personliga begravningsceremonier, säger hon.På 1600-talet var det däremot många i samhällets absoluta toppskick som inte tvekade att ståta med pråliga begravningsceremonier. Konstvetaren Cecilia Candréus studerar 1600-talets begravningsfanor, en sorts broderade flaggor som den svenska högadeln använde för att visa sin makt och rikedom ända in i döden.Vetenskapsradion Historia besöker också den pågående utställningen i New York om de amerikanska residentvalskampanjernas historia. Ända sedan 1828 har kampanjandet vuxit explosionsartat och föremålen som nu visas på New York Historical Society ger en bild av hur kampanjerna förändrats genom decennierna.Programledare: Tobias Svanelid.

30 Okt 200825min

När paradisön invaderades. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Okt 200825min