Motdrev om Omar och copycatjournalistik

DN skrev om sexuella trakasserier på medieutbildning och Paragraf gick till motattack. Mediers försiktighet vid självmord. Metoo i riksdagen, brist på politiskt intresse eller bristande journalistik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ensidig granskning av kritiserad DN-publiceringNyligen publicerade sajten Paragraf en motattack mot den granskning som Dagens Nyheter gjort om sexuella trakasserier och sexism på skolan Medieinstitutet. En lärare trädde nu fram; han kände sig utpekad och felaktigt anklagad i granskningen. Det här är ett av flera fall där anklagade nu slår tillbaka, men där svaret på frågan om vad som faktiskt hänt slutar med att ord står mot ord. Jonna Westin har ägnat veckan åt att kolla närmare på DN:s granskning och funnit att det finns anledning att ställa frågor. Men, visar det sig, frågor finns det även anledning att ställa till sajten Paragraf. Behöver pressetiken uppdateras när det gäller självmord?Trots att självmord är ett stort folkhälsoproblem och till och med den vanligaste dödsorsaken bland unga, rapporterar medier av tradition väldigt lite och väldigt sällan. Men det finns rörelser som kritiserar det här. Överdriven ängslighet och medial beröringsskräck kring ett stort samhällsproblem riskerar, menar de, snarare att vi som samhälle inte tar tag i problemen. Reporter Ebba Kulneff. Hjälp och stöd om du har självmordstankar Stora metoo-slutsatser dragna på tomma bänkraderI måndags, i en så kallad aktuell debatt, togs metoo upp i Riksdagen. 15 kvinnor och tre män närvarade vilket fick flera medier att vinkla på bristande engagemang. Men vilka slutsatser om engagemang kan egentligen dras baserat på närvaron i Riksdagen? Reporter Johan Cedersjö.

16 Dec 201734min

Expressen till hård attack mot Aftonbladet. Men varför så tyst kring de egna metoo-anklagelserna? Om krisen på Aftonbladet. TT kritiseras i egen metoo-rapport. Och oviss framtid för mediestödet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Kärleksförklaring tolkades som krigsförklaring och Expressens reporter metoo-anklagadI veckan skrev Expressens chefredaktör Thomas Mattson en söndagskrönika om Aftonbladet med rubriken “Kärleksförklaring till Aftonbladet”. Men många har tolkat den som en krigsförklaring, lägligt publicerad när motståndaren ligger däckad. I krönikan namnger han, för första gången, två Aftonbladet-profiler som anklagats under metoo-uppropet. Samtidigt skriver han inte ett ord om den granskning som Aftonbladet gjort, och som rör en känd reporter på Expressen. Reportrar: Jonna Westin och Therese Rosenvinge.• Vad händer på Aftonbladet efter förtroendekrisen och Sofia Olsson Olséns sjukskrivning?Förra veckan rapporterade  flera medier om hur Aftonbladet skakas av tumult och förtroendekris. Det har handlat om metoo-anklagelser mot medarbetare, hur dessa hanterats journalistiskt, nya vittnesmål om sexuella trakasserier internt, om en sparkad kolumnist och så om ett begravt Dokument med internt missnöje som följd. I måndags kom nyheten att publisher Sofia Olsson Olsén sjukskriver sig efter höstens hårda tryck. Hur är stämningen på redaktionen den här veckan? Och vad händer framåt? Reporter: Therese Rosenvinge. • TT om utredning efter #metooNu har de första utredningarna som olika mediehus tillsatt till följd av metoo blivit klara. Förra veckan offentliggjorde TV4 en extern rapport med svidande kritik och nu i veckan fick TT Nyhetsbyrån svart på vitt att de också brustit på en lång rad punkter när kvinnor slagit larm. Intervju med TT:s VD Jonas Eriksson. Reporter: Therese Rosenvinge.• Framtidens mediestöd i politisk långbänk – vad händer?Vid sidan om frågan om framtidens public service är den stora mediepolitiska frågan just nu den om framtidens presstöd. Här verkar nu den tidigare skådade samarbetsviljan mellan de politiska blocken vara helt bortblåst. Problemet, och det är ett politiskt problem för kulturminister Alice Bah Kuhnke och kulturdepartementet, är att det börjar bli bråttom. Så en hel bransch undrar just nu, vad händer egentligen? Reporter: Johan Cedersjö.

9 Dec 201734min

Hjärtskärande när sjuka söker sista hoppet utomlands. Men hur ska medier bevaka kontroversiella behandlingar? Så mycket vet Facebook om dig. Och namnpubliceringar under metoo: När, vem och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ömmande porträtt av kontroversiella behandlingarRunt om i världen erbjuds kontroversiella behandlingar för vår tids mest komplicerade sjukdomar. Behandlingar som ibland saknar vetenskapligt stöd. Under året har flera artiklar skrivits om till exempel långa antibiotikabehandlingar mot så kallad kronisk borrelia i Tyskland och om strålbehandling för svår hjärncancer i Mexico. Det är lätt att känna med de drabbade, men samtidigt, hur rimligt är det egentligen att uppmärksamma historier som till ger publicitet åt behandlingar som saknar evidens? Och är det rimligt att medier bidrar i kampanjer för att bekosta extremt dyra behandlingar?Reporter: Johan Cedersjö • Lyssnar Facebook på sina användare? Under hösten har Facebook återigen varit tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startas ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver dom ens lyssna? Eller går det att förklara dom berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare.Reporter: Erik Petersson  • Namnpubliceringsröra i spåren av metooProfiler som namnges, pekas ut utan att namnges eller inte namnges trots att andra namngett. Ja, det har varit rena berg- och dalbanan för publiken att hänga med i varför medier gjort som de gjort i olika fall under den här metoo-hösten. Utgivarna framhåller ju ofta att varje publicering är unik, men det finns det ju ändå pressetiska regler som ska utgöra grund för besluten. Vi ställde oss frågan vad konsekvenserna blir om de pressetiska bedömningarna framstår som ologisk i allmänhetens ögon. Och riskerna för systemet, när redaktioner konsekvent gör helt olika.Reporter: Ebba Kulneff

2 Dec 201734min

Efter VD:s avgång, har produktionen påverkats av UR:s omorganisation? Ekot rapporterar mot bättre vetande om SR-profil. Journalisternas upprop #deadline. Får man underteckna och samtidigt rapportera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Krisen på Utbildningsradion får konsekvenser för produktionenI måndags kom beskedet att Utbildningsradions vd Christel Tholse Willers lämnar bolaget. I pressmeddelandet står att styrelsen har fortsatt fullt förtroende för henne. Men vad som inte nämns är att Willers lämnar efter sig stenhård intern kritik mot hur ledningen skött den pågående omorganisationen som ska anpassa bolaget efter dagens digitaliserade medielandskap. Den plötsliga avgången, väcker naturligtvis frågor: Hur allvarligt är egentligen läget på UR? Och i vilken utsträckning har problemen gått ut över den journalistiska produktionen?Reporter: Therese Rosenvinge • Ekot förskönade i rapporteringen om anklagad SR-profilEkot har likt andra nyhetsredaktioner den senaste månaden följt och rapporterat om SR-profilen som utretts för sexuella trakasserier. Men när redaktionen skulle berätta om veckans nyhet, att profilen nu slutar på radion, var deras bakgrundskunskaper i frågan plötsligt som bortblåsta. Ekot namngav programledaren och refererade hennes ord om att hon nu väljer att stiga av eftersom programmet ska förnyas.Inte med ett ord, varken på webben eller i radion, nämns det där andra, om sexuella trakasserier och maktmissbruk som radions egen internutredning slagit fast.Reporter: Erik Petersson • Vem rapporterar om deadline när alla är part i måletI tisdags kväll publicerades metoo-uppropet deadline. Ett upprop där runt 4000 journalistkvinnor kräver ett stopp för de sexuella övergrepp, den sexism och den tystnadskultur de upplever i mediebranschen. Inför publicering har uppropet livligt diskuterats i en sluten facebook-grupp. Där har många vittnat om övergrepp, men även en publicistisk diskussion har tagit plats och rört upp starka känslor. Frågan har då gällt om de journalister som skrivit under uppropet också kan rapportera om det. I veckan har det blivit tydligt att redaktioner gjort olika bedömningar.Reporter: Johan Cedersjö.

25 Nov 201734min

Vi berättar om nya siffror från Rättviseförmedlingen. Varför är svensk journalistik så ojämställd? Kommer influencers öka öppenheten eller krävs hårdare tag mot smygreklam? Och om fake news-debatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Fortsatt skev representation mellan kvinnor och män i medierFör tredje året i rad har organisationen Rättviseförmedlingen kartlagt hur bra journalister i riksmedier är på att intervjua såväl kvinnor som män i sina publiceringar. På lördag i Medierna berättar vi om årets resultat. Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz i studion. Vår reporter Ebba Kulneff har pratat med flera chefredaktörer för att fråga om deras arbete med frågan. Vi pratar med redaktioner som sticker ut – några till det bättre, andra till det sämre.• Agerar influencers inför hot om hårdare lagstiftning?Dolda sponsorer och smygreklam, det har varit ett utbrett problem bland svenska så kallade influencers. Men nu ökar trycket på branschen att skärpa till sig. Snart ställs bloggaren Kissie inför domstol, i ett fall som Konsumentombudsmannen hoppas ska bli vägledande. Samtidigt har regeringen nyligen tillsatt en utredning för att se över om nuvarande lagar räcker. Jonna Westin har bland annat träffat influencern Therese Lindgren. • Fake news – ett begrepp utan innebördEfter att Donald Trump under sin valkampanj hej vilt klistrat epitet fake news på mediehus efter mediehus har begreppet spridits världen över. Men vad betyder det egentligen? Dels handlar det om nyheter som faktiskt är påhittade – helt enkelt falska. Men det har också utvecklats till att bli ett debattvapen att ta till mot nyheter man helt enkelt inte håller med om. Ofta ett sätt att positionera sig som motståndare mot det som då brukar kallas elitens etablerade medier. I höstas hölls två seminarium om begreppet i Stockholm. Vår reporter Lasse Truedson besökte de båda.

18 Nov 201735min

Norran hade fel när busschaufför påstods visat porr för barn. Utredning om SR-profil klar chefer agerade inte. Expressen ville styra artikel enligt Medievärlden. Ifrågasatt Östling-fokus efter UG. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Nyhet om busschaufför som visade porr för barn stämde inte allsReportage från Skellefteå med omnejd där vi träffar en busschaufför som i lokaltidningen nyligen hängdes ut för att ha visat porr på en buss med skolbarn. Nyheten spred sig snabbt även till riksmedier. TT och kvällstidningarna var några av alla som skrev. Men problemet, det är att någon porrfilm aldrig visades på den där bussen. Nyheten byggde helt på andrahandskällor och tidningen sökte aldrig ens chauffören. Reporter: Jonna Westin • Utredning om SR-profil avslutad – pekar på chefer som ej ageratDen utpekade kvinnan tvingas nu lämna det populära programmet. Vi kan också berätta, att cheferna sa att den internutredning som gjorts slår fast att det förekommit sexuella trakasserier under en ganska lång tid. Att det förekommit en oacceptabel jargong och att chefer, trots vetskap, inte tagit itu med problematiken. Vi intervjuar programdirektör Björn Löfdahl. Reporter: Ebba Kulneff • Medievärlden upplevde att Thomas Mattsson och Expressen försökte hindra publiceringExpressen har på många sätt legat i täten när det gäller metoo-rapporteringen, skrivit uppslag efter uppslag, varit först med att namnpublicera medieprofiler och krävt TV4-chefers avgång.Men när så vittnesmål som gällde Expressen själva på 2000-talet, publicerades av branschtidningen Medievärlden för två veckor sen, då svarade Expressens chefredaktör och ansvarige utgivare Thomas Mattsson med att gå till hård motattack, både i och utanför spalterna. Detta på ett sätt som medievärldens ansvarige utgivare upplevde som påtryckningar och försök att hindra publiceringen. Reporter: Therese Rosenvinge • Fördelades ansvaret på rimligt sätt i och efter UG:s Östling-reportage?Paradisläckan har varit vida omskriven i veckan. Det handlar om ett enormt omfattande material om en systematisk och global skatteplanering. Men medialt mest uppmärksamhet i Sverige det har intervjun med Svenskt Näringslivs Leif Östling fått. Men politikernas ansvar för att internationell skatteplanering är möjlig, det lät Uppdrag Granskning helt bli att fråga om. Reporter: Johan Cedersjö

11 Nov 201734min

Vi repriserar tre delar ur vår sommarserie 2017. Om detaljerna som blev symbol för en hel granskning eller drev ibland på bekostnad av den större bilden. Om kissblöjor, knäckebröd och kaffeflickor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Kissblöjan blev symbol för privat äldrevård När äldreboendet Koppargården, ägt av det privata företaget Carema, granskades hösten 2011 hamnade vägda kissblöjor i fokus. Trots att det var en omfattande granskning av Dagens Nyheter och Sveriges Television, var det just kissblöjan som stannade kvar vårt kollektiva minne. Den blev ammunition i kriget om vinster i välfärden och symbol för en gränslös girighet på skattebetalarnas bekostnad. Men vad stämde egentligen om dom vägda blöjorna? • Knäckebröd till förskolebarn gav UG-granskning fartVi ska stanna kvar i välfärdens värld, för en annan symbol som stannade kvar i vårt kollektiva minne, det är den om dagisbarnen som serverades knäckebröd och vatten på Hälsans förskola.Det var när SVT:s grävskepp Uppdrag granskning 2014 satte tänderna i maten som serverades på det växande skolföretaget i Stockholm som symbolen fick stort genomslag. • Kaffeflickor dröjde sig kvar efter kungadrev Året är 2010 och i en ny bok har återigen uppgifter om att kungen besök strippklubbar och deltagit på privata sexfester publicerats.Boken fick enorm uppmärksamhet och det inte minst på grund av uttrycket och symboliken kring "kaffeflickor". Ordet blev ett nyord i svenskan, trots att det bara fanns att läsa på ett ställe i boken. • Andra reportage i serienHär kan du höra hela reportaget om de döda kossorna som blev symboler för giftskandalen på Hallandsåsen.Här kan du höra hela reportaget om telefonsvararen som hamnade i centrum i den brittiska avlyssningsskandalen. Reporter: Tove Palén

4 Nov 201734min

Hur fungerar pressetiken i ett läge där "alla" redan vet allt? Hör kvinnorna som gjorde uppror mot sexism och gubbsjuka på Aftonbladet -78. Hårt kritiserad forskarteori blev vikinganyhet med vingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Expressens namnpublicering och pressetiken som utmanas efter metooSka medier namnge och hänga ut dom anklagade? Varför hanteras det ena fallet si, och det andra så? Utgivare efter utgivare har tvingats motivera hur just dom tänkt utifrån sitt underlag, när dom, som det så fint heter, vägt allmänintresse mot publicitetsskada.Men hur relevanta är egentligen dom här bedömningarna idag när publiken redan vet vem och vad anklagelserna gäller och skadan för personen redan är ett faktum? Visar #metoo-rapporteringen, helt enkelt att dom pressetiska reglerna, måste revideras? Reporter: Therese Rosenvinge • Aftonbladet-kvinnorna som gjorde uppror mot sextrakasserier och gubbsjuka -78I torsdags skickades ett mejl ut till alla kvinnor på Aftonbladets redaktion. Det stod: “Nu är det vår tur att berätta hur det är att vara kvinna på Aftonbladet och vi föreslår härmed att vi gör ett nytt dokument tillsammans.” Mejlet skickades ut efter den storm av kritik som tidningen befunnit sig i med anledning av kampanjen #metoo.Det nya dokumentet är tänkt som en uppdaterad version av det kompendium som 1978 samlade kvinnors vittnesmål om tidningens redaktionskultur. Vittnesmål som senare gavs ut i en bok och kallades just “dokumentet”. Vår reporter Ebba Kulneff har mött kvinnorna som var med.• Kritiserad vikingateori blev vetenskapsnyhet med vingarI ett vikingatida textilmönster menar en svensk forskare att det går att läsa kufiska tecken som åkallar islams profeter Allah och Ali. En upptäckt hon kallar förbluffande och som hon hävdar visar islamsk påverkan på vikingatida gravskick. Nyheten spreds med trovärdigheten från Uppsala universitet, över hela världen som ett välbeforskat faktum. Problemet är bara att det är precis det den inte är. Tvärtom är teorin mycket hårt kritiserad. Reporter: Johan Cedersjö

28 Okt 201734min