Vaccinrepris och lokal nedläggning

TV4 lyfte företagaren som en framgångssaga utan att kolla hennes historia, nytt medieetiskt system, nya siffror om nationer i medieskugga, varning för isbjörnar hos världens nordligaste redaktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. TV4 framgångshyllade skuldsatt företagareKolla aldrig en bra story. För bortom den medialt anpassade berättelsen är det ganska ofta så att det finns sprickor i fogen, grus i maskineriet eller kanske miljoner i skuld hos kronofogden. När TV4:s Malou von Sivers innan påsk hade tema "De rika" i sitt program var en av de inbjudna gästernas livshistoria enkel, rak och fylld med solsken, lyx och framgång. Men när någon, i det här fallet på en helt annan redaktion, började gräva i arkiven var det en helt motsatt bild som kom upp till ytan. Reporter: Evalisa Walin.Branschen överens om nytt medieetiskt systemI veckan gick mediebranschens alla stora aktörer ut och presenterade ett konkret förslag på ett nytt gemensamt medieetiskt system. Det finns nu enighet om att skrota Pressombudsmannen och istället inrätta en så kallad Medieombudsman och en medieetisk nämnd. Att byta ut det gamla PO-systemet är en fråga som har tröskats fram och tillbaka i åratal. Så vad exakt betyder det nu att såväl public service-bolagen, TV4 och Tidningssverige är med på samma tåg? Reporter: Therese Rosenvinge.Nya siffror: Dessa nationer syns i utrikesjournalistikenUSA, USA, USA och så ännu lite mer USA. Kanske först efter det något från Storbritannien eller Tyskland. Afrika eller Asien? Då får det nog vara terrordåd, någon bisarr jakthärva med pilbåge eller ett genomsponsrat resereportage. Så brukar det föraktfullt låta när kritiker klagar över vilka länder det rapporteras om i den svenska utrikesjournalistiken. Men allt som oftast bygger kritiken om att vissa av jordklotets alla länder överbevakas mest på en känsla. Så hur ligger det egentligen till? Nu i helgen presenteras ett nytt projekt, som ska ge svar på den frågan. Svart på vitt. Reporter: Johan Cedersjö.Isbjörnar och jaktlicens på Svalbardposten78 grader norr om polcirkeln ligger den norska ögruppen Svalbard. Där finns världens nordligaste tidningsredaktion, Svalbardposten. En tidning som rapporterar om allt ifrån räddningsaktioner när turister hamnat vilse på fjällen till lokal politik och smältande glaciärer. Det är en nyhetsbevakning som sker under extrema förhållanden. Faran för isbjörnar lurar ständigt runt hörnet, något som till och med kräver beväpning och redaktionell vapenträning. Vi har beväpnade med mikrofon besökt platsen. Reporter: Jonna Westin.

7 Apr 201834min

Om busschauffören som påstods ha visat porr för barn, Lasse Kronér som anklagades under metoo och festarrangören som fick sitt liv genomlyst efter bjudningen där Anders Borg var gäst. (Repris) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi repriserar tre reportage vars historier sinsemellan skiljer sig mycket åt. Men med det gemensamt att dom berättar hur det kan vara att bli föremål för löpsedlar, rubriker och förstasidor.   Felaktig porranklagelse av Norran Vi ska börja i en liten by i Norrlands inland. Här, här bor en busschaufför som i lokaltidningen hängdes ut för att ha visat porr på en buss med skolbarn. Till följd av anklagelserna, som tidningen plockade upp och förde vidare, blev han avstängd från sitt jobb och polisanmäld av skolan. Dessutom är han nu igenkänd i den lilla byn, igenkänd som just busschauffören som visade porr för skolbarn. Men problemet, det är att någon porrfilm aldrig visades på den där bussen. Reporter: Jonna Westin Kronér om metoo-anklagelsen och drevet som följde Under höstens metoo-uppståndelse anklagades – och anmäldes – Lasse Kronér för sexuellt ofredande och för att han skulle ha använt sin position på SVT för att utnyttja en praktikant sexuellt. Tre månader senare, i slutet av januari, kom beskedet att åklagaren la ner förundersökningen. Inget brott kunde styrkas och Lasse Kronér, han delgavs aldrig ens formellt misstanke om något brott.Kvinnan, hon stod kvar vid sina anklagelser, ord stod alltså fortfarande mot ord. Men dömd, det var ju Lasse Kronér redan i medier. I löp efter löp, rubrik efter rubrik, i bild efter bild.   Bara några timmar efter åklagarens besked i januari, träffade Johan Cedersjö Lasse Kronér för att höra hans version av de tre månader som varit och konsekvenserna av den mediebevakning som skett. Borgbevakningen och mediedrevets collateral damageI början av februari hade det gått exakt ett halvår sen den så kallade Borg-skandalen briserade i våra medier. En historia som fick enorma proportioner och en bevakningen som kritiserades för att vara allt för närgången och orättfärdig.Det lät som det ofta gör när mediedrev diskuteras. Är huvudpersonen tillräckligt offentlig och är händelsen av tillräckligt allmänintresse för att bevakningen ska vara motiverad?Desto mer sällan pratar vi om dom som befinner sig intill, snett bakom å som ju också drabbas negativt. Vänner, vittnen och familj,  som inte gjort något fel, men som dras med i stormen av bara farten. Therese Rosenvinge återvände till Borggate.

31 Mars 201834min

Kulturhusets Benny Fredriksson har tagit sitt liv. Vilken typ av journalistik gavs utrymme i höstas? Digitaliseringsministern Peter Eriksson om Facebookskandalen. Detaljrikt om mördade Kim Wall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självprövning av medier efter Benny Fredissons självmordI måndags kom uppgiften att Benny Fredriksson, som under 16 år varit VD för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, tagit sitt liv under en resa i Australien. Under höstens intensiva metoo-rapportering i Sverige granskades Benny Fredrikssons ledarskap av Aftonbladet. Tidningen hade pratat med ett 40-tal anonyma källor och kritiken mot honom var hård och personlig. Hösten och vintern var en speciell tid för journalistiken. Den här typen av granskningar, med mängder av anonyma vittnen och historier, blev plötsligt vardag. Men hur lyckad är och var den här formen av journalistik? Vilka är riskerna? Reporter: Erik Petersson.Brytningstid för Facebook efter dataskandal Frågan är om Mark Zuckerberg någonsin varit så pressad som under den vecka som nu går mot sitt slut. Historien om det brittiska företaget Cambridge analytica, som tapetserat medier i veckan, handlar till syvende och sist om Facebook. Om tilltron till företaget som nog mer än något annat, under synnerligen kort tid, fullständigt förändrat förutsättningarna för vår kommunikation. Det handlar om användardatan, det nya guldet. Informationen om oss användare som är nyckeln i Facebooks affärsmodell. Är det först nu vi på riktigt förstått omfattningen av hur mycket av vår integritet vi glatt skeppat över på Facebooks servrar? Vi har träffat en minister som gläds åt skandalen. Reporter: Katarina Andersson.Rapportering om kvinnliga mordoffer i närbildI veckan har medier återigen samtals vid byretten i Köpenhamn för att följa rättegången i fallet Kim Wall. Mordåtalade Peder Madsen har frågats ut om hur han har skadat och styckat hennes kropp och medier har direktrapporterat från förhören. ”Rättegången kring mordet på Kim Wall visar återigen hur obehagligt fixerade vi blivit av intima detaljer av kvinnors liv och kroppar”. Det skrev nyligen författaren Katarina Wennstam i Dagens Nyheter och kritiserade medier för att publicera allt för mycket detaljer – just när det gäller brutala mord på unga kvinnor. Därefter har diskussionen fortsatt. Behandlar medier kvinnliga och manliga mordoffer olika? Hur mycket detaljer behövs egentligen i rapporteringen för att vi ska förstå hur fasansfullt ett brott är? Och var bör den pressetiska gränsen dras? Reporter: Therese Rosenvinge.

24 Mars 201834min

För andra gången anklagas Aftonbladets kolumnist Linnéa Claesson för plagiat. Efter hård kritik mot Google, vilken makt ger vi nätjätten? Ännu en politiker i reporterkläder och så Mediebudorden #6. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Plagiat i Aftonbladet-kolumn – igenKolumnister finns det gott om i Sverige. Många av oss utmanas av att läsa skarpt formulerade, men också personliga, texter som sätter händelser och trender i ett nytt ljus. Texter som tycker till och som ofta skapar debatt. Men vad händer med formatet, trovärdigheten och till syvende och sist behovet av kolumner om det framkommer att stora delar av en skribents text är rakt av plagierade från någon annan? Inte på sättet att texten löst inspirerats, utan att den helt enkelt är ett klipp-och-klistra-verk? Aftonbladets kolumnist, Linnéa Claeson, anklagas nu ännu en gång för plagiat. Hur ser tidningen på det? Reporter: Jonna Westin.Laholms reporter på dubbla stolarFörra veckan presenterades Elin Segerlind, tidigare anställd reporter på Sveriges Radio, som Vänsterpartiets nya toppnamn i Fyrbodal.Hård kritik riktades efter detta mot P4 Värmland för bristande kontroll av en av deras reportrars politiska engagemang.Men, skulle det visa sig, det var inte unikt. Förra veckan rapporterades det faktiskt om ännu ett liknande fall. En reporter på Laholms Tidning är aktiv Moderat i Ängelholm, tre mil från Laholm. Det var Hallandsposten som var först med att rapportera om reportern på dubbla stolar. Detta efter att han skrivit en artikel om en strid kring toppolitiker i just Moderaterna. Vi ringde upp tidningens chefredaktör Lasse Bernfalk.Reporter: Johan Cedersjö.Ökad press på Google oroar kritikerVem ska ha makten över dagens offentliga samtal? Över vad som får finnas och sägas på de digitala plattformar som idag är våra gemensamma torg? Vilka regler ska gälla och hur ska yttrandefrihetens gränser bevakas i vår tid? Det är stora frågor som hamnat i fokus efter att Google den senaste tiden fått hård kritik för att inte ta sitt ansvar genom att agera mot olagligt och stötande innehåll på sina plattformar. Expressen och Dagens Nyheter har varit ledande i rapporteringen. Efter hårt tryck har Google backat, tagit bort sökresultat och stängt ner en Youtube-kanal. Men hur rimligt är det att vi kräver åtgärder från kommersiella bolag som ger dem ännu mer makt över vilket innehåll vi kan ta del av?Reporter: Therese Rosenvinge.Mediebudorden del sex: JUST NU! Mediekonsument i ett stormigt nyhetsflödeUnder sex veckor har ni som troget lyssnat kunnat följa varje del i vår serie Mediebudorden. Det har handlat om nyheter i krissituationer, om hatstormar, om namnpubliceringar, om krimjournalistik och så om situationerna när medier inte skriver.I dagens del, den sjätte och den sista, har frilansjournalisten Jack Werner satt samman en lista med tips och råd som är mer generella. Som inte rör specifika ämnen utan snarare är användbara för dig som mediekonsument i alla lägen. Reporter: Johan Cedersjö.

17 Mars 201834min

Sex-sms och en utredning som ingen verkar kunna visa; stenhård kritik mot DN:s artiklar om Urban Ahlin. Om partisympatiundersökningar inför valet i höst. Femte delen i vår serie Mediebudorden: CENSUR! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera stora frågetecken i DN:s granskning av talmannen Urban AhlinAtt påstå sensationella uppgifter som vänder upp och ner på det politiska etablissemanget är varje tidnings mål. I december gjorde Dagens Nyheter precis det när de publicerade uppgifter om att Riksdagens talman, Urban Ahlin, var ännu ett exempel på alla dem maktmissbrukande och sex-trakasserande män som det vittnades om under hashtaggen metoo. Men när man påstår sensationella uppgifter, då måste man också ha alla rätt. Trots att DN genom anonyma källor redan i december kunde berätta att det finns sms med sex-trakasserier bevarade i en utredning som ska ha skett 2009 har ingen, snart tre månader senare, kunnat visa varken utredningen eller sms. Reporter: Erik Petersson.Så kommer mediehusen använda opinionsundersökningar inför valetOpinionsundersökningar är idag en central del av mediers politikbevakning. Veckovis kan läsare, i nästintill alla medier, ta del av hur partiernas stöd förändras över tid. Men att göra bra opinionsundersökningar är en svår uppgift i sig. Och att tolka resultatet av undersökningar är om möjligt en ännu ädlare konst. Efter presidentvalet i USA och brexit-omröstningen i Storbritannien var det många som menade att opinionsundersökningsbranschen var i kris. Dåliga undersökningar, inte sällan övertolkade av journalister, visade sig ha helt fel i sina prognoser om valens resultat. För en månad sen bestämde vi oss för att kartlägga hur svenska mediehus tänker använda sig av partisympatiundersökningar inför valet i höst.Reporter: Blenda Setterwall KlingertMediebudorden del 5: CENSUR! När medierna inte skriverVarför rapporterar inte medier mer om migration? Varför rapporterar inte medier mer om miljö? Om kriminalitet? Om damidrott? Eller om goda, positiva, nyheter? Frågan om "varför inte" är en evig fråga inom journalistiken. Det finns inget enkelt svar. Värderingen av vad som är en nyhet förändras från tid till tid och är alltid en subjektiv bedömning, mer eller mindre grundad i erfarenhet av vad som är viktigt just nu eller kanske bara rent kommersiellt gångbart. Femte delen av vår serie mediebudorden, som vi gör tillsammans med journalisten Jack Werner, den heter “Censur! När medierna inte skriver.”Reporter: Johan Cedersjö.

10 Mars 201834min

Så bluffades att skolskytten i Florida tillhörde en vitmakt-rörelse. Fel siffror när TT skrev om minskade växthusutsläpp. Journalist avrättad i Slovakien. Två år som skakat Facebooks världsherravälde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Välkoordinerad bluff när medier lurades om skolskytt i USAFör två veckor sedan mördade nittonårige Nicolas Cruz brutalt 17 personer på sin gamla skola i Parkland, sju mil norr om Miami i Södra USA. Inte många timmar efter morden kom nyheten att Nicolas Cruz var medlem i en vitmakt-rörelse i Florida. En uppgift som snabbt tog sig från USA till Sverige. Dagens Nyheter skrev med rubriken “19-årige Cruz var medlem i vit nationalistmilis” och TT skrev om en “extrem vit-maktgrupp”. Men den här uppgiften var helt fel. Flera av de stora mediehusen i USA hade gått på en synnerligen välplanerad bluff, koordinerad och skickligt genomförd av anonyma användare på nätforumet 4-chan. Fallet visar på hur dagens nyhetstempo gjort det allt enklare att dupera världens medier och – än en gång – så tvivel över journalistikens trovärdighet. Reporter: Viktor Löfgren.Ett mycket för mycket gav fel utsläppssiffrorNyhetsredaktioner är helt beroende av pressmeddelanden. Rapporter som presenteras, företagsnyheter som släpps. Oftast kommer de i formen av ett pressmeddelande. Men vad händer när ett pressmeddelande är fel och rapportering blir inkorrekt? Vem bär ansvar för det? Källan som skrev pressmeddelandet, eller redaktionen som inte dubbelkollade uppgifterna? I veckan släppte Trafikverket en rapport om hur utsläppen från den svenska fordonsflottan minskar, men när medierna skrev om uppgifterna fick de siffran helt fel. Det här är en liten historia om hur ordet ”mycket” användes en gång för för mycket och ledde till utsläppssiffror som var helt uppåt väggarna. Reporter: Erik Petersson.Slovakisk journalist mördad – granskade korruptionFör en vecka sedan mördades den slovakiske journalisten Jan Kuciak tillsammans med sin fästmö i sitt hem. De blev båda bara 27 år gamla. Det här är det andra mordet på en journalist i EU på mindre än ett år och precis som när den maltesiska Daphne Caruana Galizia dödades i december 2017, finns det i det här fallet starka misstankar om att mordet är kopplat till Jan Kuciaks journalistik. Han jobbade bland annat med den uppmärksammade Panamaläckan och ska under den senaste tiden ha grävt i kopplingar mellan slovakiska politiker och den italienska maffian. Vi har pratat med hans kollegor. Reporter: Viktor Löfgren.Två hårda år för Facebook har gjort Zuckerberg blåslagenFacebook har fyllt 14. Som för de flesta har det inte varit helt friktionsfritt för sociala medier-jätten att ta klivet in i tonåren. I senaste numret av tidskriften Wired porträtteras Mark Zuckerberg på första sidan – blåslagen och skrubbad. Det manipulerade fotot matchar budskapet i tidningens huvudartikel: Zuckerberg har aldrig tidigare fått så mycket stryk. Vi har träffat Sue Gardner som under sju år var VD för Wikipedias ägarstiftelse. Hon menar att internet har försatt demokratin i problem och att Facebook har en del i det. Reporter: Katarina Andersson

3 Mars 201834min

Hård kritik mot SVT efter artikel om syrisk läkare som inte fick utöva sitt yrke. Konsekvenserna efter den uppmärksammade domen mot bloggaren Kissie. Tredje delen av vår serie Mediebudorden: Blåljus! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kritiserad SVT-artikel om syrisk läkareFör två veckor sen publicerade SVT nyheter en artikel om en läkare från Syrien som inte får utöva sitt yrke i Sverige. Det enda som stoppade honom, framgick av artikeln, var ett teoretiskt prov. Frågan om så kallad validering av invandrares utbildningar är en het politisk fråga. Men den här publiceringen, den fick kritik. För vad var det egentligen för problem den ville visa på, vad var så att säga vinkeln? Att svenska myndigheter ställer krav på att läkare behöver bevisa sina kunskaper innan de börjar arbeta?   Reporter: Erik Petersson.Kändisinvasion på spa med Kissie-domen i färskt minne Just nu pågår en helt avgörande kamp mellan myndigheter och sociala medier-profiler om vad som egentligen är reklam i den tid vi lever i idag. För säg att du, till exempel, blir bjuden på en spahelg och med bilder och beröm berättar om upplevelsen för dina följare på nätet. Är det då reklam du gör eller är det helt enkelt bara din personliga åsikt du sprider? I en unik dom för några veckor sen fälldes bloggaren Kissie för att inte ha reklammärkt ett blogginlägg. Många har tolkat fallet som att det nu kommer att krävas tydligare märkning av inlägg på sociala medier. Men förra helgen intog en busslast med kändisar ett spa i Stockholm. Det spreds mängder med bilder från tillställningen, av personer med hundratusentals följare. Men inget av inläggen var reklammärkt. Reporter: Evalisa Wallin.Mediebudorden del III – BLÅLJUS! Forskare brukar ofta föra fram åsikten att om vi studerar samhällets utveckling över en längre tid då blir nästan allt bättre. Så om en tidning bara kom ut var 50:e år, då skulle inte rån, mord eller vårdkris vara huvudnyheterna utan minskad svält, fattigdom och barnadödlighet. Det här är ett evigt dilemma för nyhetsjournalistiken som ska upplysa om vad som sker i samhället. För som en målsökande raket är den inställd på det som händer just här och just nu, inte de stora processer som utvecklar sig över tid. Tredje delen i vår serie Mediebudorden berör den journalistiska genre där de här perspektiven krockar som mest; kriminaljournalistiken. Reporter: Johan Cedersjö.

24 Feb 201834min

Små nyanser med stor betydelse när Uppsala Nya Tidning skrev om gripen man miljoner på fickan. Rustar redaktionerna ner när Kina rustar upp? Nytt mediestöd. Mediebudorden del två: hatstormen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tiggare blev till tiggande i UNT:s klickraket I tisdags kom nyheten om en tiggare som greps med sex miljoner kronor på resecentrum i Uppsala. Nyheten exploderade och letade sig hela vägen till Ryssland. Men det var en nyhet som var lite för bra för att vara sann och under veckan kom även beskrivningen av händelsen att förändras. Formuleringen gick från tiggare till tiggande och hela nyheten fick en ny, helt annorlunda, kontext. Reporter: Erik Petersson.Ramen för ett nytt mediestöd presenteradI veckan presenterade sju av riksdagens partier vad som kommer att bli huvuddragen i det reformerade presstödet.Mycket blir oförändrat. Stödet får visserligen ett nytt namn, mediestöd, men sett i ljuset av förväntningarna på den stora medieutredning som den rödgröna regeringen sjösatte för nästan exakt två år sen, får vi nog säga att berget födde en råtta. Mediernas Lasse Truedson har följt frågan sen stenåldern och kommenterar.Svag kinabevakning när landet rustar globaltFör några veckor sen skrev Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg ett mejl riktat till sin hemmaredaktion och andra högt uppsatta svenska mediechefer. Mejlet kan närmast beskrivas som ett nödrop som beskriver en allt tuffare arbetssituation för såväl utrikesjournalister som inhemska kinesiska reportrar. Det handlar om ökad censur, resebegränsningar och statliga trakasserier. Samtidigt som pressfriheten är på tillbakagång och Kina satsar på att stärka sin ställning globalt har svenska medier väsentligt lägre närvaro i landet än för bara några år sen. Idag är de faktiskt bara två. Två stycken som på plats ska bevaka Kina och dess grannländer. Hur rimlig är egentligen den här prioriteringen idag? Reporter: Viktor Löfgren.Mediebudorden II – HatstormArga kommentarer på nätet som i medier blir till en så kallad hatstorm har på senare år kommit att bli till en ny genre av journalistik. Det kan ibland räcka med att så få som en eller två personer på sociala medier skrivit något kritiskt mot julkalendern, en kändis klädval eller skolmaten för att en fingerfärdig journalist ska förvandla de få kommentarerna till en upprörd folkrörelse, värd att uppmärksamma med en artikel. Förra veckan startade vi en ny serie vi kallar Mediebudorden. I den har vi tillsammans med journalisten Jack Werner satt samman tips om hur du som läsare kan förhålla dig till olika fenomen som möter dig i nyhetsflödet. Dagens del heter “Hatstorm – när känslor blir nyheter”. Reporter: Johan Cedersjö

17 Feb 201834min