Historiens hjälte är dess enda källa och giftbomber under gränsvärde
Medierna29 Nov 2014

Historiens hjälte är dess enda källa och giftbomber under gränsvärde

Historiens hjälte är dess enda källa och giftbomber under gränsvärde I tidningarna är han hjälten som räddat tre barn från att åka till Syrien och strida för Islamiska staten. Men - ingen mer än han själv kan bekräfta hans hjältehistoria. Om skadeståndsdomen för bilderna på en död man. Vilka konsekvenser får domen för journalistik och dokumentärserier på TV? I diskussionen om public service framtid har det pratats om slopad licens och införande av skatt. Vi har besökt Finland där man gått den vägen. Och så om russin som i veckan påstods vara rena giftbomben men alla ämnen var under gränsvärdena.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att ha historiens hjälte som enda källa
Vi ska börja veckans program med en väldigt speciell historia. En berättelse som vi inte vet om den alls har inträffat. Huvudpersonen i den här historien är också enda källan till berättelsen han figurerar i. Det började med att tidningen Västerbottenskuriren skrev om organisationen SATA som skulle ha hindrat tre ungdomar från Umeå att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska Staten. Detta genom att på svenska flygplatser spana efter ungdomar som ”tycks” vara på väg till Syrien eller Irak. Historien spreds vidare och slogs upp stort av flera riksmedier där huvudpersonen själv fick stor uppmärksamhet.

Men när vi börjar nysta i historien så hittar vi ingen som kan bekräfta historien. Det är nästan omöjligt att bevisa att något INTE har skett. Men efter att Jonna Westin och Tonchi Percan - och en hel del kolleger på andra medier - ägnat veckan åt att få oberoende bekräftelse på den här fantastiska historien så ringer det så många varningsklockor att vi inte hör någonting annat.

Låt oss börja vår berättelse på flygplatsen i Umeå - där de tre syskonen skulle ha övertalats att åka hem till föräldrarna istället för till slaktandet hos Islamiska staten.

Skadestånd för bilder på döende - men vad blir konsekvenserna?
I veckan kom beskedet att hovrätten river upp tingsrättens ”friande” dom när det gäller TV – serien Sjukhuset som spelades in vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2007. När programmet sändes fick en familj av en slump se sin anhörige som just avlidit på tv. Domen har fått stor uppmärksamhet men vilka konsekvenser får den för journalistiken och för dokumentärserier på TV? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det.

Nedskärningar i Finland sedan licens blivit skatt
Här i Sverige väntar vi på den nya regeringens besked om hur public service ska finansieras i framtiden. Frågan har väckts senaste tiden med tanke på teknikutvecklingen. När fler av oss tittar på tv i mobilen eller på datorn, försvinner ju sakta finansieringen i ett system där man betalar för innehav av själva tv-apparaten.
För två år sedan övergav Finland – av samma skäl – licensen och införde istället en TV-skatt. Det här har förändrat hur publicservicejournalisterna ser på sitt uppdrag - och nyligen genomfördes stora nedskärningar på publicservicebolaget YLE sedan regeringen trots försäkringar sänkt nivån på anslaget till bolaget. Finlandssvenska frilansjournalisten Ingrid Svanfeldt har tittat närmare på hur den nya skattemodellen fungerar i Finland.


Giftbomben var under gränsvärdet
Det vankas ju december, första advent och jul och på söndag puttrar glöggen i grytorna i många svenska kök. Och vad passar väl bättre då än ett litet giftlarm om russin att toppa tidningarna med?

Råd och Rön använde sig av den här julkroken i veckan. I flera tester hittade man spår av bekämpningsmedel i russin som säljs i svenska affärer. Nyheten spreds som den här typen av giftlarm ofta gör till andra tidningar. Aftonbladet skrek ut rubriken: RUSSINPAKETET ÄR RENA GIFTBOMBEN.

Men i testerna som Råd och rön gjort framgår att bekämpningsmedlen som man hittat inte är i närheten av att nå upp till EU:s gränsvärden. Så om inget ämne i russinen når upp till ens i närheten av gränsvärdet. Varför ska det då larmas?

Avsnitt(975)

Förändringarnas vindar i alternativmedier

Förändringarnas vindar i alternativmedier

Hela veckans program är tre repriserade reportage från det gångna året som zoomar in på alternativmediers mående och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi ska börja med en välkänd figur från alternativhöger-scenen - Chang Frick. För, sen april ifjol ligger en av som mest tongivande alternativsajterna - nyheter idag nere. Samtidigt går Samnytt, tidigare avpixlat, på knäna ekonomiskt och ber läsarna om mer donationer. Ja vad är det egentligen som händer med dom sajter som under dom senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? Är det en kris eller ett skifte som råder i alternativmedie-sverige? Vi ska nu återvända till förra sommaren. Då åkte jag bil på upplands slingrande vägar med alternativmediernas ständige provokatör och uppfinnare, Chang Frick. I januari i år svors en nygammal president in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. Inte minst på X, tidigare Twitter, som fungerat som en språngbräda, plantskola och favorit-app för många alternativmedie-profiler. Både svenska och internationella. Under vårvintern skedde många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram. Facebook, som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap? Och varför händer det här nu? Vi ska lyssna till ett reportage från januari i år då Meta just annonserat sin nya riktning. I april i år fick alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? Reporter och programledare: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

2 Aug 29min

Därför lämnade grävreportern DN: ”Det har varit svårt att göra journalistik om Gaza”

Därför lämnade grävreportern DN: ”Det har varit svårt att göra journalistik om Gaza”

Reportrar och chefer är oense om Gazajournalistik. På Dagens Nyheter har det gått så långt att journalister lämnat sina tjänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget mellan Israel och Hamas har pågått i snart två år, och mediarapporteringen här i Sverige har varit föremål för hård kritik från läsare, lyssnare och tittare.Men även på redaktioner verkar reportrar och chefer ibland vara oense om hur Gazabevakningen ska göras. På Dagens Nyheter har det gått så långt att två medarbetare, däribland grävreportern Lisa Röstlund, lämnat sina tjänster.Reporter: Wendela AntepohlAI-sajter - lokaljournalistikens räddning eller pink slime?Martin Larsson vill inte kalla sig journalist men driver lokaltidningar från Lund i söder till Kiruna i norr. Både hans sajter och AI-genererad journalistik i allmänhet har fått en del uppmärksamhet den senaste tiden. Vi ringde upp Martin för att se vad framtiden skulle kunna ha att erbjuda sina mediekonsumenter.Reporter: Lasse EdfastSommarserien – EnkäterDen här veckan handlar vår serie om journalistiska metoder om det kanske minst åtråvärda av våra många verktyg – enkäten. Inom kåren har den här metoden blivit en bespottad arbetsuppgift under all värdighet, men hos publiken är den ett välkommet avbrott från ansvarsutkrävande politikerutfrågningar och tama sportintervjuer. Men det många inte vet, är att enkäten har en mörk baksida som sällan hörs.Reporter: Robin Jonsson

26 Juli 29min

DN lät ex-ministerns nemesis recensera hans bok

DN lät ex-ministerns nemesis recensera hans bok

Sveriges före detta försvarsminister Peter Hultqvist släppte i början av sommaren boken När allt förändras om bland annat Sveriges nyckfulla natointräde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När DN skulle recensera boken gav tidningen uppdraget till Hultqvists gamla nemesis – journalisten Jonas Gummesson. Reporter: Lasse EdfastRättelse 2025-07-22, 16:40I en tidigare version av det här inslaget sa vi att det var Jonas Gummesson som skickat ett sms till Peter Hultqvist i samband med reportaget han skrev om ministerns lägenhet, men rätt är att det var en annan reporter på Svenska Dagbladet som skickade meddelandet. Vi sa också att Hultqvist bojkottat alla intervjuer med Gummesson, rätt är att han gett ytterst få intervjuer.Handlingar efter Acta-domenFör nästan precis ett halvår sedan skakades journalist-Sverige av domen mot Acta publica — efter en process som gick hela vägen upp i högsta domstol kom man fram till att Acta publica, Lexbase och andra databaser inte får publicera dokument rörande brottsmål och sprida dem till allmänheten. Det flera då befarade var att domen även skulle få konsekvenser för andra journalisters möjlighet att få ut handlingar. Så vi bestämde oss för att göra en liten koll— vilka konsekvenser har den här domen fått för de som dag efter dag häckar i tingsrätter runt om i Sverige för att få nyheter om trafikolyckor, svartsjukedraman och mord? Ja, de som gör det journalistiska fotjobbet helt enkelt: lokaltidningarna.Reporter: Erik PeterssonSommarserien– Foten-i-dörren journalistiken Nu till den tredje delen av vår sommarserie om journalistiska metoder. Det ska handla om den frustration som de allra flesta journalister upplever då och då: att inte få svar av en granskad part. Att efter flera veckor, kanske månader, av att ha gått igenom dokument, pratat med berörda, synliggjort missförhållanden.. Ja, då finns det ju en del frågor man som journalist vill ställa till den ansvarige. Men vad händer då om den personen gör sig oanträffbar?När mail, sms, brev, telefonsamtal möts av tystnad. Till slut finns ingen annan utväg än att söka upp den personen. Det ska nu handla om det vi valt att kalla foten-i-dörren-journalistiken. Reporter: Alexandra Sannemalm

19 Juli 30min

Från anonymisering till ”proppen ur” - historien om mediers vändning om Johan Forssell

Från anonymisering till ”proppen ur” - historien om mediers vändning om Johan Forssell

Var det rätt eller för lättvindigt när svenska medier kovände om migrationsministern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tisdag den 1:a juli publicerar den antirasistiska tidskriften Expo en granskning. Den handlar om att en nära anhörig till en minister i Sveriges regering har varit aktiv i flera högerextrema grupper, varav en med betydande våldskapital.Inom några timmar vet alla Sveriges redaktioner vem ministern är, men ingen publicerar hans namn av hänsyn till den nära anhöriga.Vem ska bli först, och vad händer sen?Reportrar: Freddi Ramel och Lasse EdfastAtt wallraffa, alltså att bedriva journalistik under falsk identitet, anses av många journalister vara en sista utväg. Ett journalistikens atomvapen när inga andra metoder funkar. I vår sommarserie om journalistiska metoder ringde vi upp den legendariske journalisten vars efternamn blivit ett verb. Reportrar: Viktor Löfgren och Wendela Antepohl

12 Juli 29min

Musikjournalistikens falnande status - och sista kassako

Musikjournalistikens falnande status - och sista kassako

Först sa P2 tack och hej till Lokko i P2 och sen plockades musikprogrammet PSL bort från SVT:s utbud. Musikjournalistiken är i kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “Annat var det på 90-talet”, sägs det. Men var det verkligen så mycket bättre förr? Hör historien om rockjournalistikens väg från elitistisk gatekeeper till konsumentupplysare av geriatriska hårdrocksband på arenaturné. Reporter: Freddi Ramel ”60 chefer i Region Västerbotten har inga medarbetare”. Så löd rubriken som for som en blixt genom medier i förra veckan och som snabbt höjde tonläget i den politiska debatten i Västerbotten.Men vad bygger dom här sifforna på och vad döljer sig bakom dom? Är det hela havet stormar i Västerbottens chefsleder eller är det här en pilbåge som spänts lite väl högt av medier? Reporter: Martina PierrouVad finns egentligen i reportrars verktygslåda när det kommer till att mejsla fram nyhetsstoff och hamra in avslöjanden? Vi ska börja med att plocka fram det mest centrala, grundläggande verktyget av dom alla - intervjun. Journalister har gått från att vara mikrofonservitörer till politiker, till att bli skjutjärnsjournalister med fastnaglande stenhårda frågor, till att använda den mer.. psykologiska metoden med öppna frågor - till.. ja vadå egentligen?Reporter: Alexandra Sannemalm

5 Juli 29min

Är skrämsel en affärsidé i Aftonbladet Plus hälsojournalistik?

Är skrämsel en affärsidé i Aftonbladet Plus hälsojournalistik?

Forskning: Din trötthet kan vara dold sjukdom, Varnar: många misstar cancer för hemorrojder-ja, listan på alarmerande rubriker kan göras lång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår reporter Freddi Ramel blev så uppslukad av braskande rubriker och hårddragna vinklar att han en dag i juni fann sig själv i väntrummet på Sophiahemmets gastroavdelning.Och nu vill han ställa Aftonbladet plus till svars.Reporter: Freddi RamelUR får underkäntGranskningsnämnden för radio och tv har gett Utbildningsradion ovanligt hård kritik i sin bedömning av public servicebolagens årliga redovisningar. Och det är just på sitt huvudsakliga uppdrag - utbildningsuppdraget - som dom får smäll på fingrarna av nämnden. UR har nämligen dragit ner rejält på sitt utbud riktad mot högskola. Så Granskningsnämnden tycker inte att UR helt lever upp till sitt uppdrag. En synnerligen hård dom för ett bolag som bär ordet utbildning i sitt namn.Reporter: Lars TruedsonMedierna i AlmedalenDen sista reklam-vepan och partytält-pinnen har just packats ner efter årets upplaga av Almedalsveckan i Visby. Det är ju festivalen där näringslivets mellanchefer, mediefolk, politiker och udda organisationer möts för nätverkande, påverkande, debatt och skvaller. Varje timme, nästan varje minut under veckan så pumpar partierna, organisationerna, företagen och myndigheterna ut nyheter och utspel i hopp om att fånga en stund i mediernas korta spann av uppmärksamhet. Martina Pierrou har gett sig ut i Visbys gränder för att ta reda på - hur gör dom olika aktörerna för att nå ut genom det öronbedövande bruset av möjliga nyhetsrubriker? Vem styr egentligen agendan här? Reporter: Martina Pierrou

28 Juni 29min

Journalister på film, tipstelefonen och siluetter

Journalister på film, tipstelefonen och siluetter

Så porträtteras journalistrollen i populärkulturen. Och så om de mediala institutionerna tipstelefonen och den skuggade siluetten. Repris av tre reportage från senaste året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalister på vita dukenEn vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen? Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones.Reporter: Alexandra SannemalmHar du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?Reporter: Freddi RamelVem döljer sig bakom de skuggade personerna? En profilbild, men helt suddad på anletsdrag. Bara en svart massa kvar. På kvällstidningsspråk kallas dom för silhuetter. Det visar sig att här döljer sig ett formspråk som tassar väldigt nära gränsen till det bedrägliga.Och hur kommer det sig att siluetterna bara blir mer och mer generiska?Reporter: Erik Petersson

21 Juni 29min

SVT under massiva cyberattacker

SVT under massiva cyberattacker

Kraschad sajt, döda LED-skärmar, sändningar som inte går ut och en strulig app. Ja det har varit SVT:s verklighet den senaste dryga veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom det här ligger flera systematiska överbelastningsattacker av historiska mått. En efter en har dom avlöst varandra och orsakat felmeddelanden, svarta rutor och regnbågsfärgade kalibrieringsränder över hela skärmen. Vad är det egentligen som händer? Och hur säkrade är SVT för externa attacker när uppdraget säger att SVT ska kunna sända i kris eller krig? Reporter: Martina Pierrou I slutet av januari i år släppte TV4 en granskning som kopplade Utrikespolitiska institutets mellanösternchef Rouzbeh Parsi till ett iranskt påverkansnätverk. En extern utredning startades av UI som kom fram till att han inte ingått i en iransk påverkanskampanj. Ändå fick han lämna sin tjänst.Nu ställer Rouzbeh Parsi upp på en intervju för första gången sen den externa utredningen publicerades den 12e maj.Reporter: Freddi Ramel

14 Juni 29min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
svenska-fall
en-mork-historia
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
creepypodden-med-jack-werner
aftonbladet-krim
flashback-forever
blenda-2
rss-mer-an-bara-morsa
hor-har
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
larm-vi-minns
rysarpodden