Nobelpris till sann litteratur och statligt förtryck mot Turkiets journalister

Vi ropar ÄNTLIGEN! Nu finns Nobelpriset i journalistik, eller var det i litteratur? Var går gränsen mellan fakta och fiktion; journalistik och litteratur?Efter Snowden, EU-domstolen skrotar avtalet som ger Facebook rätt till våra personliga uppgifter. Också om nya metoder av statligt förtryck mot allt mer pressade journalister.Snaran dras åt inför höstens nyval i ett för Europa allt viktigare Turkiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Första Nobelpriset till journalistik - eller?
Veckans program börjar i börssalen i Stockholm, där Nobelpriset i litteratur traditionsenligt ska tillkännages. Vi brukar inte uppmärksamma det här. Men i år gör vi ett undantag. För Svetlana Aleksijevitj började som lokalreporter i en vitrysk liten stad under sovjetdiktaturen.

Och hon har fortsatt skriva journalistik. Eller har hon det? Kan journalistik bli stor och prisad litteratur? Eller behöver sanningen offras för att journalistiken ska få komma in i litteraturens finrum?
Vi ställde oss i kön för att fråga Svenska akademiens ständige sekreterare. Och så har vi träffat några som korkade skumpan som en uppmuntran för fri vitrysk journalistik och litteratur. Reporter var Lasse Truedson.

Kampen om att få första nobelintervjun
Vi stannar kvar i Nobelyran, för det här är ju den vecka på året som är julafton för Sveriges kultur- och vetenskapsjournalister. För redaktionerna runt om i landet gäller det att på pressad tid leverera en initierad analys, helst tillsammans med en sömndrucken intervju med en överväldigad vinnare.

Vår reporter Jonna Westin åkte till Vetenskapsradions redaktion i Uppsala för att höra hur dom förbereder sig för den livesändning dom ska ha i etern bara minuter efter priset annonserats.
Och från studion följde hon också med i jakten på vinnarintervjun; som den här gången inte riktigt gick som smort.

Turkiet behåller trycket mot medier - men har bytt metoder
Det har nu gått tre år sen vi sände ett reportage om att Turkiet hade flest fängslade journalister i världen. Idag har det antalet minskat, men förtrycket har inte fått något slut. Turkiet står nu inför nyval. Ett val som i ljuset av regionens osäkra läge även för Sverige och Europa blir mer betydelsefullt än på länge.

Förra veckan kunde vi höra om hur journalisten Ahmet Hakan blivit attackerad och nedslagen på öppen gata. Några dagar senare riktade turkisk polis pistol mot huvudet på några journalister i Silvan i sydöstra Turkiet.
Frilansjournalisten Tomas Thorén har ägnat veckan åt att höra om hur nya metoder används för att kväsa landets kritiska röster. Vi får bland annat träffa chefredaktören Bülent Kenes som bara timmar efter intervjun på nytt blev inkallad till domstol.

Första stora skillnaden efter Snowdens avslöjanden
Vi är vana med att stora journalistiska avslöjanden leder till att någon tar på sig skulden, erkänner och – kanske till och med avgår. Felaktigheter rättas till, ordningen återställs. Men ibland är det inte så enkelt.
2000-talets hittills största scoop, om hur amerikanska underrättelsetjänsten NSA massövervakar allt du, jag och alla andra gör på nätet har hittills fått förvånande små konsekvenser.
Men i veckan kom från EU-domstolen ett besked som ger avslöjandets hittills största förändring, det menar Daniel Westman, som forskar om IT och yttrandefrihetsjuridik vid Stockholms Universitet. Det handlar om att EU-domstolen förklarat att NSA:s avlyssning av nätet gör att USA inte är ett säkert land att överföra känsliga uppgifter.