Ett helt program om terrorbevakning och utpekande
Medierna28 Nov 2015

Ett helt program om terrorbevakning och utpekande

Den felaktigt terrormisstänkte 22-åringen om mediedrevet. Hur ska redaktionerna nu göra för att nu rädda mannens rykte? Och så om den hårda kritiken i veckan om att medier övergav sitt granskande uppdrag för att bli Säpos hejarklack.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför publicerade alla medier 22-åringens namn?
Det har varit en vecka av självrannsakan och självkritik i svenska medier, men också många försvarstal och texter där utgivare vägt och vridit på argument för att motivera sina beslut om den felaktigt terroristutpekade 22-åringen.
Det är förstås lätt att inse att allmänintresset när det finns misstankar som rör något så samhällsfarligt som terrorbrott. Och en sökning på mannens namn i mediedatabasen Retriever ger nästan 2000 träffar under perioden torsdag till söndag förra veckan.
Men på flera ställen i rapporteringen var den skrattande 22-åringen som syntes på den läckta polisbilden inte bara namngiven som “misstänkt”. Hos väldigt många medier finns också exempel på hur mannen blivit “terroristen”, “terrorsvensken” eller “IS-terrorist”. Detta samtidigt som de kritiska frågorna till SÄPO om vad dom hade på fötter när det gällde mannen lös med sin frånvaro.
Vad var det som hände förra veckan? När till och med de i vanliga fall mest återhållsamma redaktionerna var med och drog på så unisont med uppgifter om 22-åringen – en ung asylsökande man som själv säger att han bara vill leva här i Sverige och studera.
Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.

Varför hördes så få kritiska röster de första två dygnen?
Många utgivare har i veckan tagit bloggar och spalter i anspråk för att motivera sina tidigare beslut om 22-åringen. Ingen har uttryckt direkt ånger över att ha publicerat namnet specifikt - där tycks råda fortsatt konsensus om att just namnpubliceringen nog var berättigad, givet situationen och beslutsunderlaget som fanns.
Men i andra delar finns självkritik. Längst gick kanske Uppsala Nya Tidnings chefredaktör Charlotta Friborg när hon i tidningen Medievärlden i veckan skrev hur medierna enligt henne gjorde sig till myndigheternas hejarklack i terrorjakten. Vi har talat med henne och en rad andra publicister om lärdomar från veckan då medier med Charlotta Friborgs ord agerade ”febrigt”.
Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.

Hur räddar redaktionerna bäst 22-åringens rykte?
Förr var det enkelt: inget var mer ointressant än gårdagens tidning. Det som stod i den hamnade i pappersinsamlingen och fanns sedan bara på mikrofilm i Kungliga biblioteket.
Idag finns allt kvar på nätet, en enkel sökning bort. Där är minnet evigt och publicitetsskadan riskerar på ett helt annat sätt idag att bli livslång. Den som en gång varit utpekad som terrorist kommer fortsätta vara det – om det inte dränks av ny information.
Det här ställer redaktionerna inför nya beslut: när det i söndags visade sig att åklagaren friade 22-åringen från alla misstankar, vad var då det effektivaste sättet att tvätta rent hans namn och rädda hans rykte?
Här valde redaktionerna olika vägar – fortsätta namnge även om friandet från misstankar eller genast anonymisera?
Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.

Avsnitt(975)

Fake news blev real news om pausade tullar

Fake news blev real news om pausade tullar

I veckan har medierna svämmat över av röda siffror, börsrallyn och tullnyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En lösryckt kommentar i en intervju, ett par tweets och en banner som smög sig in under en stor nyhetssändning på TV och vips, så var en felaktig nyhet ute i ekosystemet - att tullarna ska pausas i 90 dagar. Innan nyheten hunnit dementeras så hade den fått vingar över hela världen och fått amerikanska börsen att svänga till ett värde av flera tusen miljarder dollar. Men i mitten av veckan ändrades allt. Det som började som en falsk nyhet på måndagen blev på onsdagen närmast ordagrant helt plötsligt sant. Reporter: Erik Petersson Vi befinner oss i mitten av april månad, vilket är synonymt med uteserveringsdebut i lynnigt väder, körsbärsblom och koltrastkvitter - och såklart - Allsvenskan.Lagom till Allsvenskan-premiären för en vecka sen så kom MAX, som har rättigheterna till matcherna, med en nyhet: en AI-programmerad avatar-programledare som ska kommentera och analysera de faktamässiga bitarna av spelet efter matcherna. Hon, den eller det heter Aida och är förkroppsligad som en glasögonprydd, mellanblond tjej i 35-års åldern. Med onaturliga handrörelser och osynkad mimik ska hon ge tittarna fördjupande fakta. Men efter att hon lanserades av MAX i söndags så har kritiken stått som spön i backen.Reporter: Martina Pierrou Fotbollsallsvenskan är populärare än någonsin och allt fler medier trängs på pressläktarna. Men, om man inte betalar för sig, hur fritt är det egentligen då att göra den journalistik man vill när det väl är match?Vi dyker runt i en komplicerad röra av tv-avtal och intervju-zoner och frågar oss om begreppet ”skrivande reporter” verkligen betyder något i en digitaliserad värld.Reporter: Freddi Ramel

12 Apr 29min

Varför har Turkiet fängslat reportern Joakim Medin?

Varför har Turkiet fängslat reportern Joakim Medin?

Sedan förra helgen sitter frilansjournalisten Joakim Medin i Silivrifängelset utanför Istanbul i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han skulle vara tre dagar i landet för att bevaka dom stora demonstrationerna som följde efter att Istanbuls borgmästare blivit avsatt och fängslad. Nu sitter ironiskt nog både borgmästaren och Medin i samma avdelning i fängelset. Och båda anklagas i vaga termer för terrorbrott.Reporter: Lasse TruedsonChat-botar som kan svara på publikens egna frågor håller på att bli en ny standard på redaktioner. Det är snart snudd på lika självklart som pushnotiser, sökfunktioner och egna poddar. Nyligen lanserade Sveriges Radio sin egna chatbot, och i samband med Allsvenskanpremiären för en vecka sen släppte Expressen sin fotbolls-chatbot. Men hur säkert är det att lämna ifrån sig en del av det journalistiska uppdraget till en chatbot som saknar såväl medieetisk kompass som grundläggande förståelse för vad som är fakta och vad som är fiktion. Det kanske är framtiden, men det kan också bli riktigt tokigt. Som i fallet Arve Hjalmar Holmen. Reporter: Martina PierrouDet pågår just nu en infekterad konflikt inom stiftelsen som förvaltar Hilma af Klints konst. Majoriteten i styrelsen, ledamöter som är medlemmar i Antroposofiska sällskapet, vill att verken som stiftelsen äger ska visas för alla. Medan stiftelsens ordförande, Erik af Klint, vill att världsberömda målningar ska förvaras i ett tempel och att bara dom som är andligt sökande ska få ta del av konsten - eftersom det var så konstnären själv ville ha det, menar han. Ja, det är en häftig strid som rasar inom styrelsen i Hilma af Klint-stiftelsen. En strid som nådde allmänhetens ljus i mars genom Dagens Nyheters långa och granskande reportage om det. Man kan ju tycka att var inte så lite dålig tajming när en sidenscarf med just ett Hilma af Klint-tryck på, plötsligt dök upp som ett lockande medlemserbjudande på tidningens sajt. Reporter: Alexandra SannemalmFörtydligande (8/4-25): I programmet säger vi att Erik af Klint velat avsätta resten av styrelsen. Men att han i veckan fick avslag i Stockholms tingsrätt. Men Erik af Klint hade även begärt att styrelsen skulle avsättas direkt i väntan på tingsrättens slutgiltiga besked och det var den begäran som han fick avslag på.

5 Apr 30min

Kvällstidningslogik i bevakningen av den sexköpande tv-profilen

Kvällstidningslogik i bevakningen av den sexköpande tv-profilen

Förra veckan publicerade Expressen ett klipp som mer eller mindre hela Sverige vid det här laget har sett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tv-profil som åtalats för en rad sexköp, men hållit sig borta för att undvika rättegång hittades av Expressens reporter. På ett hotell i London konfronteras personen framför rullande kamera.Reporter: Erik PeterssonVeckans stora bomb har utan tvekan varit den gruppchatt där chefredaktören för den prestigefyllda amerikanska tidningen the atlantic av misstag blev tillagd, där flera i trumpadministrationens toppskikt diskuterade krigsplaner och säkerhetsklassad information, varvat med emojis. Sprängstoff som genererat stora rubriker och totaldominerat nyhetsrapporteringen hela veckan - världen över. Att lägga till fel personer i en gruppchatt må ha hänt även makthavare, men att just en journalist råkar släppas in som en osynlig fluga på väggen i en sluten superhemlig konversation hör inte direkt till vanligheterna. Men det har faktiskt hänt även här i vårt egna lilla Sverige. Reporter: Martina Pierrou

29 Mars 29min

Mediesagan Northvolt - hejaklacken som blev en mobb

Mediesagan Northvolt - hejaklacken som blev en mobb

Northvolt har lämnat in sin konkursansökan. Därmed sattes dödsdolken i bolaget som suttit i förarsätet för den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Batteriföretaget har under alla år varit medias gröna baby, en källa till hoppfulla, lite positiva nyheter. Reportage efter reportage har handlat om vilka möjligheter som kommer med bolagets innovation. Men säg den medvind som aldrig vänder. Fasaden började krackelera. Kemikalier sipprade ut. Och medierna, ja dom svängde på kappan. Varför kom mediers kritiska frågor så sent? Reporter är Alexandra SannemalmDet har gått en månad sen Högsta domstolen beslutade att brottmålsdomar bara ska få lämnas ut med förbehåll. Populära rättsdatabaser som Acta Publica, Lexbase och InfoTorg får inte längre samla in och sälja vidare handlingar som innehåller personuppgifter. Ett dråpslag mot journalistiken, katastrof, döden för offentlighetsprincipen, - ja det var dom första ödesmättade blixt-reaktionerna från journalistkåren. Hur har beslutet landat i verkligheten?Reporter: Martina Pierrou Vem döljer sig bakom de skuggade personerna? En profilbild, men helt suddad på anletsdrag. Bara en svart massa kvar. På kvällstidningsspråk kallas dom för silhuetter. Det visar sig att här döljer sig ett formspråk som tassar väldigt nära gränsen till det bedrägliga.Och hur kommer det sig att siluetterna bara blir mer och mer generiska?Reporter: Erik Peterson

22 Mars 29min

Vem ska granska journalisters ohederliga metoder?

Vem ska granska journalisters ohederliga metoder?

Journalistförbundets kongress förra veckan kom och gick utan större uppståndelse, förutom på en brännande punkt där åsikter går isär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En fråga som fortfarande hänger och dinglar som en piñata med oklart innehåll. Vem är det egentligen som bär det yrkesetiska ansvaret när det går fel i arbetet med en publicering? Är det den enskilda journalisten som faktiskt gjort felet eller är det den ansvariga utgivaren? Reporter: Alexandra Sannemalm Att berätta om en persons asylärende med efterföljande granskning av Migrationsverkets beslut, har blivit en vanligt förekommande form av reportage. Det är ofta känslostarka berättelser där personen själv berättar om sin situation och det fruktansvärda som kan vänta i hemlandet vid en utvisning. Samtidigt som Migrationsverket ofta framstår som enögda byråkrater. De senaste veckorna har några ukrainska fall av migrationsärenden fått stor uppmärksamhet i nyhetsrapportering och i sociala medier. Men just när det gäller ukrainska medborgare så finns det speciella omständigheter som skyddar från utvisning - men dom omständigheterna glöms och göms märkbart ofta bort i publiceringens vinkel. Reporter: Martina Pierrou

15 Mars 29min

Sitter ledarsidorna i dödens väntrum?

Sitter ledarsidorna i dödens väntrum?

Ska man driva opinion i en nyhetstidning? Under veckan har en brinnande debatt om ledarsidornas varande eller icke-varande blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det började med att Expressens kulturchef Victor Malm ojade sig över slakten av landets kulturredaktioner, apropå att Norrbottens-kuriren tagit bort sin kulturredaktörtjänst. Hejaropen och ryggdunken duggade tätt efter hans text.Men sedan kom blicken att riktas mot ledarsidorna, och där gick åsikterna isär. Tillhör ledarsidorna det som utgör tidningens själ? Något som tidningarna måste slå vakt om och kämpa för att bevara.Eller är det en arvssynd som omedelbart borde slopas?Reporter: Alexandra SannemalmJust nu har SVT Småland en serie nyhetsinslag om ett LVU-ärende. Det handlar om att en liten pojke på drygt ett och ett halvt år, nu efter tio månader i ett familjehem, ska flyttas till ett nytt hem. Det, efter att kommunen utrett familjehemsföräldrarna och anser dom olämpliga till att ta hand om pojken. Det lilla barnet är med i flera av inslagen, både med sitt förnamn och fullt synlig i bild. Å det är något som sticker ut - att ha med barn i såhär utsatta situationer med namn och bild i medier är ovanligt. I den ena vågskålen - att ge kött och blod åt nyhetsstoryn. I den andra - pojkens integritet. Reporter: Martina PierrouDe känns lite som en relik från en gammal tid. En gång i tiden sedd som livsnödvändiga länkar mellan publik och redaktion, och därefter, omdebatterade och bespottade.Fram och tillbaka har de åkt på svenska mediers sajter. Men frågan är om kommentarsfälten ser en renässans nu, igen? Sedan en tid tillbaka har Aftonbladets Sportbladet börjat med kommentarsfält under sina artiklar. Reporter: Erik Peterson

8 Mars 29min

Vad säger bilderna om gärningsmannen i Örebro?

Vad säger bilderna om gärningsmannen i Örebro?

Efter massmordet i Örebro har bilden av gärningsmannen etsat sig fast på näthinnan hos många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gärningsmannen har, vad hittills kunnat hittas, inte lämnat särskilt många digitala spår efter sig. Det finns nästan inget stoff för medier att använda för att teckna porträttet av gärningsmannen. Men det finns en handfull bilder på honom.Hur har medierna resonerat i vilka och hur frekvent man använt bilderna?Reporter: Alexandra SannemalmPlötsligt blev den norska mediekoncernen Schibsted dubbelt så stor. Den svalde i veckan svenska TV4 och finländska MTV som tillsammans är lika stora som hela Schibsted Media.En jätteaffär som lägger ihop de två nog mest folkliga svenska medierna hos samma norska ägare – Aftonbladet och TV4. Vad det här kommer betyda för tittarna, för mediemångfalden – och för de på tv-marknaden så heliga sporträttigheternaReporter: Lasse TruedsonHur lång är egentligen paus? Hur länge kan man egentligen pausa en publicering eller ett program? Hur länge - innan det är något som glöms bort på begravningspatsen för skrotade program och reportage? Det finns just nu en rad olika program och publiceringar som ligger i väntan på bättre - eller bara andra - tider. Vilka är de här? Och varför har dom fastnat i medieuniversiumets ingenmansland? Reporter: Martina Pierrou

1 Mars 29min

VK mitt i storbråk mellan sameby och Rally-VM

VK mitt i storbråk mellan sameby och Rally-VM

I tävlingsförberedelserna har en infekterad konflikt mellan arrangören Rally Sweden och Rans sameby blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har handlat om vilka sträckor som är lämpliga att köra, med tanke på renarnas vinterbete. Konflikten har lett till en hätsk debatt i kommunen - där samer fått utstå hat och hot.Men mitt i dom här spänningarna mellan rally-ivrare och renägande samer har lokaltidningen Västerbottenskuriren hamnat i skottgluggen.Reporter: Alexandra SannemalmEn dokumentär om kryolit, det som kallas Grönlands vita guld, har lett till en rasande debatt i Danmark. TV-dokumentären från public service-kanalen Danmarks Radio, handlar om Danmarks brytning av mineralen kryolit på Grönland sedan 1800-talet. Enligt dokumentären gav mineral brytningen Danmark 400 miljarder danska kronor, motsvarande i dagens penningvärde. Drygt 600 miljarder svenska kronor. Det här beloppet, 400 miljarder danska kronor, har blivit central i den brinnande debatten som följt i kölvattnet av publiceringen. Dokumentären har mötts av hård kritik från flera fronter - journalister, forskare och politiker i Folketinget har rasat mot Danmarks Radio, och principen om armlängds avstånd mellan politiken och journalistiken har luckrats upp. Efter många turer avpublicerades i veckan den 55 minuter långa filmen från DR, men krisen rullar vidare.Reporter: Martina Pierrou

22 Feb 29min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
killradet
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
rss-mer-an-bara-morsa
flashback-forever
aftonbladet-krim
blenda-2
hor-har
p1-dokumentar
historiska-brott
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord