Att ta ett barn – del 1/2

Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med. Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar. – Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde. Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med. – Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått. Henry heter egentligen någonting annat. Programmet gjordes 2018. Av Cecilia EkmanProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias MiselliMusik Lars Ekman Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson

26 Jan 201850min

När det nya bostadsbolaget tar över de ökända kvarteret på Ramels väg i Malmö vill man rusta upp och städa bort kriminaliteten. När en familj vräkts sprängs bolagets lokal tre gånger på kort tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omfattande svartuthyrning, vapen och knark. Det här är en berättelse om en liten grupp män som dominerar kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö. -Han som äger miljonerna, han kommer få betala för det nån gång när han går över gränsen. Och hittills, han är på god väg att göra det. -Vad menar du med det, betala? -Det kan vara allt möjligt, det kan vara en bomb. -Det finns regler som alla måste följa, bryter man mot dem så blir det konsekvenser. Många i kvarteret gillar de nya ägarna, som renoverar de nedslitna lägenheterna och rustar socialt, genom att anställa ungdomar som aldrig haft jobb. Men det finns också ett jäsande missnöje över bostadsbolaget, som sätter stopp för svartuthyrning och vill säga upp kontrakt för hyresgäster som sysslar med kriminalitet.  Programmet gjordes i oktober 2016. Producent: Håkan Engström Lotta Malmstedt är reporter på Sveriges Radio sedan 1991. Hennes första P1 Dokumentär, Att komma nära en korp, sändes 2014.

19 Jan 201849min

11-åriga Mona friterar potatis på en balkong i Damaskus när en granat slår ner och frityroljan sköljer över flickan. Familjen flyr och hamnar i ett garage på en dammig gata i norra Libanon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mamma, pappa, sex systrar och två småbröder försöker nu upprätthålla nån sorts värdigt liv i det trånga garaget. Ingen av systrarna har ännu fyllt 20, och  i Syrienkrigets skugga blir de utnyttjade. De blir barnbrudar, skiljer sig, en syster tvingas till abort, flera av systrarna blir slagna av sina män. Lillasyster Mona föder en son men tvingas lämna ifrån sig bebisen till barnets pappa.  Hemma i Syrien har deras gamla kvarter bombats till smågrus. Föräldrarna är maktlösa. Men systrarnas pappa Abed tycker att hans döttrar är hjältinnor. Av Katja MagnussonProducent Håkan EngströmMedarbetare i Libanon Daisy MohrSlutmix Ludvig Jansson

12 Jan 201850min

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet.Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra.Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén HansenReporter: Anna HammarénProducent: Håkan Engström

3 Jan 201847min

Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA. Utan pengar och jobb är livet i La La Land inte längre en dröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn. Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige. 31-åriga Sanna, har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA. Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin 8 månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på facebook har hon råd. Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum. Av Sara Miller och Angelica Rundberg

29 Dec 201750min

En envis tonåring från Filipstad blev på kort tid världsmästare, olympisk guldmedaljör och framröstad till Sveriges populäraste person. Men allt vände när han startade en proffsliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jonny Nilsson slog igenom som 19-åring efter att under flera år ha tränat på egen hand, utan instruktör, på en stängd och nedsläckt idrottsplats. Under sin aktiva karriär strömmade tiotusentals människor till arenorna för att se skridskokungen Jonny tävla. Han fick till och med ett eget teveprogram. Men Jonny Nilsson blev ett kontroversiellt namn då han trotsade amatörreglerna och startade en proffsliga där världens bästa skridskoåkare tävlade om pengar. Ett beslut som gjorde att de aktiva stängdes av från EM, VM och OS-deltagande. I efterhand fick Jonny Nilsson viss upprättelse då Internationella Olympiska Kommitténs ordförande Juan Antonio Samaranch ska ha tackat honom för att hans initiativ gav IOK mandat att börja skriva om amatörlagarna. En dokumentär av Martin Marhlo. Programmet gjordes 2016.

24 Dec 201750min

25 gånger har vi varit en hårsmån från kärnvapenkrig. Varje gång till följd av missförstånd eller tekniska haverier. Hur länge kan turen hålla i sig? En resa från Hiroshima 1945 till New York 2017. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. MAD-doktrinen, Mutually Assured Destruction, löftet om en garanterad ömsesidig förstörelse, själva fundamentet i terrorbalansen, är det som sägs ha upprätthållit freden efter andra världskriget. Men alla är inte lika övertygade.  En chans på tre Så stor bedömer fysikprofessor Max Tegmark risken att dö i ett kärnvapenkrig. Som fysiker vet jag att tur inte är någon långsiktig strategi. Tegmark har lett ett upprop i forskarvärlden till stöd för ett förbud mot kärnvapen. Sleepwalking into a nuclear war  William Perry var försvarsminister under Bill Clinton och har arbetat med säkerhetsfrågor sedan 60-talet. Risken för att det blir katastrof i dag, bedömer han som större än under kalla kriget. Perry jämför med 1914, då länderna som drogs in i världskrig inte förstod vad som höll på att hända. De gick som i sömnen. Idag är det som att vi går i sömnen mot ett kärnvapenkrig, säger William Perry.  Atomvinter   Fysiker har visat att ett kärnvapenkrig idag skulle kunna utlösa så kallad nukleär vinter, ett tillstånd där solens strålar inte kan tränga igenom de stoftpartiklar som bildas. Följden blir en period av drastiskt kallare klimat och massvält. Klimatkollapsen ökar kärnvapenhotet Det förändrade klimatet leder till extremväder, översvämningar och andra naturkatastrofer; samt till ökat ekonomiskt och socialt tryck. Detta spär på redan existerande konflikter mellan kärnvapenstater. Indien och Pakistan är två sådana oroshärdar. Pandoras ask 1939 skickade Einstein ett brev till USA:s president, och varnade för att nazisterna kunde utveckla en atombomb. Det ledde till Manhattan-projektet och tillverkningen av den första atombomben. Einstein har kommit att symbolisera det mänskliga intellektets högsta höjder. I slutet av sitt liv vädjade han att inte låta mänsklig dumhet förstöra allt vi har skapat. Av Per Shapiro Producent Håkan Engström Slutmix Fredrik Nilsson

15 Dec 201749min

Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn. Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader? Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon. Av Lollo Collmar Programmet sändes första gången i juni 2017.

8 Dec 201750min