Värmerekordet som förbluffar forskarna

Värmerekordet som förbluffar forskarna

September 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts globalt, och siffrorna får forskare att knappt tro sina ögon. Vad ligger bakom rekordet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jag trodde först att det var ett mätfel”, säger Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut om de nya siffrorna från EU:s klimattjänst Copernicus, baserade på satellitmätningar.

Den globala genomsnittstemperaturen för september 2023 var 1,75 grader varmare än förindustriell tid och det tidigare rekordet slogs med hela 0,5 grader. Även månaderna juni, juli och augusti är de varmaste som uppmätts, och det ser ut som att även helåret 2023 kan bli rekordvarmt.

Människans utsläpp av växthusgaser, men också väderfenomenet El Nino och ett mycket ovanligt vulkanutbrott pekas ut som förklaringar.

Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI:s Rossby centre; Daniel Värjö, reporter Sveriges radios miljöprogram Klotet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent och reporter: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se

Avsnitt(1000)

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-15 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-15 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Juli 20244min

Svenska elbilar - ett outnyttjat jättebatteri

Svenska elbilar - ett outnyttjat jättebatteri

Alltfler elbilar rullar på svenska vägar. Bilar som, med rätt teknik, skulle kunna användas för att stabilisera vårt gemensamma elnät. Redan köper privatpersoner stora batterier i samma syfte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ökande andel privatpersoner i Sverige satsar på egna batterilager, både för att bli mer självförsörjande, och för att kunna tjäna en hacka på att sälja eventuellt överskott av producerad sol-el tex tillbaka till sitt elbolag. Även företag bygger batterilager, ibland stora som flera fotbollsplaner, för att lagra överskott av vindkraft.Men redan nu finns också en stor flotta outnyttjad batterilagring i Sverige - elbilarna som långa tider står oanvända och som enligt forskare skulle kunna göra stor nytta för att stabilisera vårt gemensamma elnät.

12 Juli 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-12 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-12 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Juli 20245min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-11 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-11 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Juli 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-10 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-10 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Juli 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-09 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-09 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Juli 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-08 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-08 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Juli 20245min

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland. Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”. Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

5 Juli 202419min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
doden-hjarnan-kemisten
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
barnpsykologerna
rss-spraket
rss-vetenskapspodden