En ätstörd generation 2008-08-26 kl. 13.00

Per skidar i minus trettio grader i ett öde vitt landskap. Målet är att nå Sydpolen. En resa som ska lära honom allt om stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner. Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning. - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen.Medverkande: Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

18 Nov 202555min

Anna-Karolina kom till genom spermiedonation på 80-talet. När hon är vuxen vill hon veta sitt genetiska ursprung. Men det blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan decennier har barn kommit till genom spermiedonation i Sverige. Nu har många av de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor. Vilka anlag har jag? Finns det syskon till mig?Anna-Karolina är fem år gammal när får hon veta att hennes pappa har fått låna spermier av en annan man. Hon undrar vem han är. Om han är lik henne. Leontine Olsbjörk upptäcker som vuxen att hon har mängder av halvsyskon runt om i världen. Det väcker många känslor och funderingar. Hon känner sig massproducerad.Nu berättar de som blivit till genom könscellsdonation. Veckans avsnitt handlar om vilka frågor det väcker att inte veta sitt genetiska ursprung. Och om hur föräldrar bör agera.Medverkande: Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

11 Nov 202555min

Gunnar älskar sitt arbete men känner sig alltmer ensam på arbetsplatsen. Mobbningen pågår i flera år. Till slut bryter han ihop och byter jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. Medverkande: Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson, psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken “Konsten att överleva mobbning” och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

4 Nov 202554min

Ett svagt starkt grepp kan vara tecken på sjukdom och att du riskerar att dö i förtid. Ett starkt grepp kan vara tecken på styrka och livskraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När forskarna tittar på åldrande och sjukdom är greppstyrka ett av de mått de använder sig av. Men varför är greppstyrka ett bra mått och kan man öva upp sin greppstyrka och på så vis få ett längre och friskare liv? Det tar Kropp & Själ reda på idag. Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning på medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, Tomas Deierborg professor i neuroinflammation vid Lunds universitet, Tove Wåhlin, Svenska Klätterförbundet, Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologioch Antoni Lacinai, föreläsare om kommunikation och ledarskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell och Leontine Olsbjörk

28 Okt 202555min

Suzan var vegan i över tjugo år. En dag bestämde hon sig för att börja äta kött igen. Då försvann flera vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tvåbarnsmamman Suzan Enell tränar hårt. En dag känner hon att den veganska kosten inte räcker för att hon ska må bra och kunna träna fullt ut. Hon går och köper ägg, mjölk och kött och hela familjen får öva sig på att gilla den nya kosten.Veckans Kropp & Själ handlar om att gå från att äta grönsaker och baljväxter till att också lägga en köttbit på tallriken. Men vad är ätbart kött egentligen? Varför väljer vi filé före komage och lunga, njure och hjärna? - Lammhjärtat är sirligt och vackert, det ger mig respekt, hjärtat är ju livet. Jag tycker att man ska använda hela djuret och ändra vår syn på vad som går att äta, säger kocken Stefan Eriksson.Rättelse införd 29/10 2025:I programmet nämns de kostråd som utfärdas baserat på de Nordiska näringsrekommendationerna. Där föll ordet max bort. Råden från Livsmedelsverket lyder ordagrant: Ät gärna kött, men inte så mycket.Ät inte mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd.Medverkande: Stefan Eriksson, kock, Ingrid Larsson, docent och näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, Jens Linder, matskribent och kock.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane och Leontine Olsbjörk

21 Okt 202555min

Fem kvinnor tar plats vid ett middagsbord. Faten dignar av mat men vännerna tar inte för sig. De har ingen aptit längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Nygårds är en av gästerna på middagen och hon liksom de andra äter aptitsänkande läkemedel. I hela sitt liv har Karin haft ett komplicerat förhållande till mat. Hon har kämpat med att äta mindre och att gå ner i vikt. Hon har letat förklaringen till sin övervikt i sig själv och trott att det var henne det var fel på. Men när hon får aptithämmande medicin inser hon att det är kemi det handlar om.Det har gått ett par år sedan de aptithämmande läkemedlen mot fetma kom ut på marknaden, men hur påverkar medicinerna livet och personerna som tar medicinen? Är de här läkemedlen lösningen på överviktsproblemen eller är de bara ännu en bantarfluga?Medverkande: Ylva Trolle Largerros, överläkare vid Centrum för obesitas, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Elisabet Jerlhag, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

14 Okt 202555min

Anneli blir glad när hon får syn på sin sambo. Erik säger att det här är något man bara vet. Det känns i magen och hjärtat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans program undersöker hur man vet om man är kär på riktigt och hur viktig den första förälskelsen är för att få relationen att fungera. För att bli förälskad krävs tre ingredienser säger psykoterapeuten Philip Bäckmo: Intellektuell, emotionell och sexuell attraktion.Medverkande: Maria Farm, psykolog som är aktuell med boken “Är jag verkligen kär?” Philip Bäckmo, psykoterapeut och författare, Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi vid Stockholms universitet, Juliana Wolf Garcindo, bröllopsfotograf. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

7 Okt 202555min

Erica får sin första tvångstanke när hon är 12 år gammal och hennes mamma drabbas av cancer. Tänk om jag vill att mamma dör, tänker Erica. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tanken har ingen förankring i verkligheten men går inte att få bort. Tanken skapar mycket ångest och blir början på många år av jobbiga tankar. Till slut biktar hon sig och berättar det här för sin mamma. Veckans program tar itu med olika typer av jobbiga tankar som inte vill släppa taget. Det är katastroftankar, ältande, tvångstankar och tankar som ställer sig i vägen när du till exempel ska prestera något. Det finns sätt att stoppa tankar på, eller i varje fall få dem att blekna och ta mindre plats i ditt huvud. Medverkande: Linda Jüris, psykolog, Camilla Sköld, forskar och utbildar om Mindfullness vid Karolinska Institutet, Johan Plate, idrottspsykologisk rådgivare, Marie Banich, professor i kognitiv neurovetenskap på University of Colorado at Boulder.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

30 Sep 202555min