Hälsotrender på julbordet

Mångsyssleriet har fått ett uppsving det senaste året, många har skaffat sig nya intressen eller blivit hemmafixare. Är det en renässans för den breda kompetensen vi ser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en tid då specialisten ofta hyllats våras det nu för generalisten. Den nytänkande människan med gott självförtroende som kan lite om det mesta. I takt med digitaliseringen och teknikens framfart på många områden har det skapats en längtan efter värden som inte går att digitalisera. Mänskliga värden som kreativitet, flexibilitet och social färdighet. Och även pandemin har påverkat detta. - Generalistens tid är nu. När allt är osäkert och ingen vet vilken fot den ska stå på, då behövs generalisten. Det menar Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare. Lena Edlund har varit vaktmästare, teaterlärare, jobbat i butik, varit journalist, sångerska, jobbat med reklam, utvecklat en app, jobbat med turism, varit översättare, servitris och trumpetare på militärbegravningar i London. Nu lär hon sig bygga båtar. - Jag vill lära mig nya saker hela tiden. Jag är lättmotiverad, om någon föreslår något säger jag ja. Jag har alltid haft en grundmurad kärlek till mig själv och tycker att jag är bra på saker, berättar hon. För några år sedan köpte Finn Lindberg en stor tomt med en lite stuga. Han satte genast spaden i jorden och idag är platsen fylld av pågående projekt. En jordkällare, ett vindkraftverk, växthus, solpaneler och hönsgård. Till våren ska ha leda om bäcken för att skapa en damm för kräftor. - Jag är inte expert på någonting och det är det jag är expert på, att kunna lite om allt. Gäster i programmet: David Epstein, journalist och författare, Kata Nylén, psykolog, Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare, Johan Reunanen, managementkonsult. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

23 Feb 202155min

Flersamma relationer kan se ut på olika vis och bygger på en överenskommelse om att man vill ha kärlek eller sex med fler än en. Men vilka krav ställer det på relationerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Man måste våga vara helt naken med sina känslor på ett sätt som kan vara jobbigt och skrämmande. Det berättar Richard som lever flersamt. - Jag vill älska dem jag älskar på det sätt jag vill, berättar Cleo, som är förlovad med Richard och gift med en annan man, som i sin tur har två flickvänner. - Det blir en del familjemiddagar och ibland åker vi iväg och gör saker tex jag och min man och en av hans flickvänner. Högtider firar vi också tillsammans, berättar Cleo. Det är vanligt att personer som lever flersamt får frågan om de aldrig blir svartsjuka.- Om man tänker på svartsjuka som en stämning som ska undvikas till varje pris, då är det ett säkert sätt att utveckla en fobi för den. Men svartsjuka ingår i livet och om vi har ett utforskande förhållningssätt till den kan den vara utvecklande, berättar Martina Hallin som arbetar som existentiell coach och själv har erfarenhet av relationer som strider mot tvåsamhetsnormen. Gäster i programmet: Tanja Suhinia, psykolog, Martina Hallin, existentiell coach, samt Magnus Hübner som lever flersamt. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

16 Feb 202155min

En växande grupp människor har inte helt kunnat återgå till det vanliga livet efter sin infektion. Många har symptom som bland annat feber, orkeslöshet och nedsatt luktsinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkaren Miriam drabbades av Covid-19 i våras och har fortfarande inte blivit bra.- Jag är väldigt trött, har svårt att koncentrera mig, har nervsmärta och fluktuerande feber. Jag har lyckats anpassa mig någorlunda till att jag har den här funktionsnedsättningen som sjukdomen inneburit. Men vissa dagar gråter jag och känner sorg över att det blivit så här. Jag skulle bara vilja ha tillbaka mitt liv, berättar hon. I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från er som är långtidssjuka i Covid-19. Hur har ditt liv påverkats, hur ser din nya verklighet och hur gör du för att stå ut med ovissheten?Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00 Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid KI, Anna Kåver, psykolog, Pia Lindberg, sjuksköterska Tyresö husläkarmottagning Lideta, Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin KI.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

9 Feb 202155min

I den moderna tillvaron är det ganska få av oss som sover, vaknar, äter och rör oss i takt med solen. Men ny forskning visar att hur vi disponerar vår tid har stora effekter på hälsan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske är det dags att sluta stirra oss blinda på vad vi äter och hur vi tränar och istället tänka på när?Tajming är nämligen viktigare än man tror för att hålla sig frisk och sund och stryka kroppens funktioner medhårs, i enlighet med den inre klockan. Den inre biologiska klockan påverkar alla våra celler och kunskapen om den kan också hjälpa oss att förstå mer om olika sjukdomar och behandlingar.Celldelningen kan skilja sig över dygnets timmar och på så sätt kan man anpassa till exempel cancerbehandling till när den ger bäst effekt och minst biverkningar.Forskningsområdet kallas kronofarmakologi och är ganska nytt. - Dygnsrytmen reglerar alla våra gener. Vid en viss tid kanske läkemedlet inte har någon effekt för att vi har för lite eller för mycket av en viss genaktivitet till exempel, berättar Andrea Carmene Belin, forskare på instutionnen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon forskar om Hortons huvudvärk och undersöker om man skulle kunna behandla den bättre om medicinen ges vid en individanpassad tid på dygnet. Gäster i programmet: Satchin Panda, professor i kronobiologi, Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.

2 Feb 202155min

En sovande spädbarn som ler i sömnen, solens strålar genom snötäckta grenar eller ett konstverk som får oss att förundras. Vad består den här upplevelsen av och vad betyder den för vårt mående? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken Granskogsfolk har David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, intervjuat människor om deras relation till skogen. Han menar att skogen för en del personer kan fylla en roll likvärdig en kyrkas. I det sekulariserade samhället saknas ofta ord för livets olika dimensioner, det finns ingen färdig vokabulär för det som sker med en när man bli hänförd, hamnar i sorg eller kris. I naturen kan man spegla sig själv och sitt känsloläge utan ord, menar han. Förundran kan också användas som ett verktyg i pedagogiken, vissa menar att det är grunden för allt lärande.Tove Jonstoij är författare och regissör samt medförfattare till en bok om förundrans roll i pedagogisk verksamhet. - Förundran är att ha kvar den ursprungliga förmågan att bli glatt överraskad av någonting man upptäcker, känner eller ser. Förundran rymmer också att ta ett kliv tillbaka och tänka ”kan det vara så här!”, berättar hon. Gäster i programmet: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Sara Hammarkrantz, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

26 Jan 202155min

För många har relationen till arbetet satts på prov under det gångna året där stora delar av vår vardag förändrats. Vilken roll spelar arbetet i våra liv och vad är meningen med att arbeta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gränsen mellan arbete och fritid har för många suddats ut under den rådande pandemin. Hur påverkas man av att jobba hemma från soffan, vem blir man utan det dagliga småpratet med sina kollegor och hur effektiv blir arbetsdagen när Zoom-möten avlöser varandra? Den sociala situationen har förändrats för många, borta är de spontana samtalen med kollegor över skrivbordet eller vid kaffeautomaten. Bibliotekarien Caroline Åberg som jobbat hemifrån sen pandemin slog till brukar ha digital fikarast med sina kollegor. - Man sitter och stirrar på små rutor, det är ju inte så himla roligt. Att äta framför en kamera är inte heller så bekvämt. Man sitter mest och glor på varandra, berättar hon. Gäster i programmet: Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare samt författare, David Eklind Kloo, författare och projektledare på tankesmedjan Arena, Linus Jonkman, organisationsutvecklare, föreläsare och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

19 Jan 202155min

Vad krävs för att öppna sig för kärlek och ta emot den när den kommer? Hur vågar man ge sig hän och hur tar man emot starka känslor av kärlek från någon utan att känna sig kvävd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hör Claes som blev blixtförälskad efter ha varit på en gudstjänst. – Där står en präst i kyrkan och säger att hon har förlorat sin gudstro. Då tänkte jag att det där måste vara en fantastisk person. Jag friade efter 6 veckor, säger Claes. Claes menar att han såg en ängel, han föll pladask och stärktes av kärleken. – Trots min kastratmedicin så lyckades vi bli ett riktigt par. Det var en medicinsk sensation som fick min läkare att skrika. Hör Anna och Harald som träffades under en tv-produktion. Idag är de lyckliga och har barn tillsammans. Men deras kärlek kostade på. Både hade nämligen partners när de träffades. – Det var såklart en fruktansvärd jobbig tid. Det var en stor sorg samtidigt om jag var extremt lycklig, säger Anna. Gäster i programmet: Philip Bäckmo, parterapeut och författare, Gabriella Schwilik, parterapeut inriktad på EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden och Ninos Chamoun Programmet sänds direkt.

12 Jan 202155min

REPRIS. Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Hade hon kunnat undvika det om hon upptäckt hans psykopatiska drag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren – en man med psykopatiska drag. Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt – nedbrytningen av en människa sker successivt. Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. – Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta. Kropp & Själ tittar närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare. Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam. PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN 2020.

5 Jan 202155min