Villkor för vänskap

Stella kallas mirakelflickan. När hon var sju år hamnade hon i det iskalla vattnet i skärgården och drunknade, hon hittades flytande på mage med is i ansiktet. Kroppstemperaturen var bara 13 grader, men Stella överlevde och klarade sig bra. Troligen är det tack vare kylan. Stella var nedkyld innan hon sedan drunknade vilket gjorde att hennes hjärna klarade sig bättre än den annars skulle ha gjort. Det här är ett unikt olycksfall med lyckligt slut, men faktum är att kunskapen om hur kyla påverkar hjärta och hjärna redan används inom vården. Dagens program handlar om hur man behandlar plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkter genom att kyla ner patienter. Vid en lägre kroppstemperatur klarar kroppen belastningen från en blodpropp bättre. Medverkar gör bland andra: Arvid Otterlind, överläkare i barnanestesi och intensivvård vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt Hans Friberg, överläkare vid Intensivvårdsavdelningen på Univeristetssjukhuset i Lund och expert på nedkylning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Dec 201241min

Länge har man inom psykologen forskat om vilka människor det är som blir uttråkade, men aldrig kring vad uttråkning egentligen är. Hur definierar man känslan av att vara uttråkad? Det bestämde sig professor John Eastwood på Toronto University i Kanada för att ta reda på och upptäckte till sin förvåning att han befann sig på helt outforskad mark. Men oavsett hur vi definierar den så är det en av våra vanligaste känslor och trots att den kan vara direkt obehaglig så kan den också leda till något gott. I veckans program diskuterar vi vilken nytta känslan av att vara uttråkad egentligen har. Gäster i studion är Walter Osika, läkare och forskare vid Stressforskningsintitutet och Teo Härén, författare och föreläsare i kreativitet. I programmet hör ni också professorn och författaren Peter Toohey som skrivit boken Boredom - a lively history om hur uttråkade vi varit genom historien och författaren Torgny Lindgren om hur känslan av att vara uttråkad leder till leda som kan leda till kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Dec 201241min

Doktorer dök upp i radion under samma period som folkhemmet byggdes upp. Radiodoktorn skulle vara ett alternativ till den vanliga läkaren och uppmuntra till att söka vidare vård. Frågorna var ofta intima och handlade om sådant man inte vanligtvis pratade om. Dagens program diskuterar hur hälsoråd har förts fram i radion från 40-talet och fram till idag. Vi hör bland annat hur det lät i det första programmet som hette Kropp & Själ och som leddes av Gunilla Myrberg på 80- och 90-talet. Gäster i studion är Sofia Seifarth, historiker som forskat om hälsoråd i radion, Inger Attestam, medicinjournalist och Thomas Johansson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Ett annat sätt att föra ut medicinsk kunskap till nya grupper är via teatern. Kropp & Själ besöker KELs anatomiska teater som spelas just nu på Stockholms stadsteater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Nov 201241min

I en lägenhet mitt i stan sitter fem män i en ring på golvet. De sitter på kuddar och andas för att slappna av och fokusera. De utgör en del av en mansgrupp som startade för ett år sedan med män i åldrarna 27 till 55 år. Syftet är att stärka sin manlighet och hitta meningen med livet. Här i en grupp med enbart män kan de vara helt ärliga utan att bättra på sanningen eller konkurrera med varandra. Dagens program besöker en mansgrupp och diskuterar och hur vi definierar vad som är manligt idag och hur man gör för att få kontakt med sin manliga sida i en tid när människors roller inte längre bestäms av könet. Programmet är ett telefonväkteri och gäster är mansforskarna Linn Sandberg, från Linköpings universitet och Ulf Mellström från Karlstads universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Nov 201241min

Åsa Sandell, före detta proffsboxare i USA, sitter på vardagsrumsgolvet hemma i Sverige. Framför henne på filten griper Vera 4 månader efter klossar i tyg. För Åsa kom beslutet att skaffa barn ganska sent i livet. När hon träffade sitt livs kärlek vid 42 års ålder fick de bråttom, men varken den naturliga vägen eller fertilitetsbehandling fungerade. Vera kom till slut till genom en äggdonation och föddes när Åsa hade hunnit fylla 45 år. Dagens program handlar om varför många väntar med att skaffa barn, om vad som gör det möjligt och vilka fördelar och risker det innebär. Länge har man tänkt att begränsningen för att bli föräldrar senare i livet legat på modern, men med hjälp av den moderna tekniken är det möjligt för kvinnor att bli gravida till och med efter klimakteriet. Dessutom visar ny forskning att många av de genetiska defekterna faktiskt inte följer med moderns anlag. Kvinnans ägg är relativt välbevarade under hela tiden som de fortfarande produceras. Däremot försämras spermiekvaliteten betydligt i takt med att mannen åldras. Babyboomer kommer och går, faktum är att det är en myt att det bara är nu som mammorna är gamla. 1920 var medelåldern för mammor 28 år inte långt från idag. Samhällstrukturen och normer påverkar hur och när vi skaffar barn, säger Disa Bergnéhr, socialantropolog vid Linköpings universitet. Medverkar i programmet gör också: Outi Hovatta, professor i obstretik och gynekologi vid Karolinska Institutet, Monalill Lundquist, laboratoriechef vid Huddinge Sjukhus, Kari Stefansson, VD för företaget Decode och fd. professor i Genetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Nov 201241min

I en lägenhet i Norrköping sitter sju kvinnor i en ring och klämmer på lilafärgade dildos och fjärilsformade vibratorer. Erotikleksakspartyn har närmast blivit en folkrörelse som finns över hela Sverige. Men att tala öppet om att tillfredsställa sig själv har inte alltid varit självklart. År 1712 sprids pamfletten Onania som en löpeld genom Europa, där beskrivs onani som något så farligt att man till och med kan dö. Den som ger sig hän åt sin egen njutning antas få håriga händer och barn uppmanas att hålla händerna på täcket. Dagens program handlar om onani, om varför det fortfarande kan vara svårt att tala öppet om sina onanivanor, och om vilka rena hälsovinster det ger att onanera. Medverkar i programmet gör: Maria Bergström, sakkunnig inom sexualupplysning vid RFSU och Axel Brattberg, neurolog vid Akademiska sjukhuset, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, Majvor Kindeland som säljer sexleksaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Nov 201241min

Jessica och hennes lillasyster var oskiljaktiga som barn, men i tonåren förändrades allt. Enligt Jessica var systern elak och hård mot henne, något som var svårt att förlåta, under en period pratade de inte med varandra överhuvudtaget. I dag har de återupptagit kontakten men det finns fortfarande saker som Jessica inte vill ta upp med sin syster på grund av rädslan över att förlora henne. Svartsjuka, konkurrens och olika inställning till föräldrar eller arv kan vara saker som utlöser syskonbråk i vuxen ålder. Men vad kan man göra åt det? Dagens Kropp & Själ tar itu med den livslånga men ofta komplicerade syskonrelationen. Familjeterapeuten Görel Fred sitter i studion och svarar på lyssnarnas frågor och tankar kring syskonbråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Okt 201241min

Olof är 69 år och dement. De senaste åren har varit en resa genom sjukhusbesök och mediciner för hans hustru Greta. När han åt som mest medicin fick han knappt 20 tabletter om dagen med parkinsonmedicin, lugnande, sömnmedel och blodtryckssänkande och han blev orolig och fick kraftiga hallucinationer. Det här är en ganska vanlig bild i Sverige idag, för trots att man varit medveten om övermedicinering av äldre i över 15 år så har ingenting hänt. Läkemedelsanvändningen har istället fördubblats sedan 80-talet och 30 procent av alla akutinläggningar beror på biverkningar av mediciner. Nästan inga läkemedel är ordentligt utvärderade på riktigt gamla, menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet. Åldrandet i sig gör att man får en ökad känslighet och man måste tänka om när det gäller den här gruppens medicinering. Medverkar i programmet gör också: Johan Fastbom professor i geriatrisk farmakologi och utredare åt Socialstyrelsen och Eva Nilsson Bågenholm, äldresamordnare vid Socialdepartementet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Okt 201241min