Skitsnack på jobbet

DISA-programmet används för att förebygga depressiva symptom hos skolelever. Men flera forskare riktar nu kritik mot metoden. Är det möjligt att förebygga psykisk ohälsa genom manualbaserade program? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Lina och Johanna gick i åttan fick de gå en DISA-kurs. De fick i uppgift att skriva dagbok över sin sinnesstämning, till exempel skulle de föra logg över sina negativa känslor. De kände sig inte bekväma i situationen och förstod inte varför de som tjejer var tvungna att genomgå kursen när killarna fick göra annat. DISA, som står för ”Din inre styrka aktiveras”, är ett program som används i skolor över hela Sverige. Det går ut på att identifiera negativa tankar och ersätta dem med positivt tänkande, på så sätt ska man kunna förebygga depressiva symptom.Sofia Kvist Lindholm, doktorand i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet, var till en början välvilligt inställd men när hon började intervjua ungdomar som genomgått programmet ändrade hon uppfattning.-Det är inte okej att man går ut och lär flickor att du har problem med ditt sätt att tänka, varför ska de behöva lära sig det? Istället för att jobba där de är får de anta färdig problembild, säger Sofia Kvist Lindholm.Samtidigt är en annan doktorsavhandling på gång i ämnet, Pernilla Garmy, doktorand i vårdvetenskap vid högskolan i Kristianstad, har låtit ungdomar självskatta sitt mående och enligt resultaten, som ännu inte är publicerade, verkar det som att de som genomgått programmet mår något bättre.Veckans Kropp & Själ berättar historien om hur ett program som använts för att behandla deprimerade i USA modifierades och började användas i den svenska skolan.

3 Nov 201554min

Aldrig förr har vi svenskar köpt så mycket D-vitamintillskott. Men är det verkligen nödvändigt? Hur oroliga ska vi vara över vår d-vitaminnivå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. D-vitaminbrist påstås ha kopplingar till en rad sjukdomar, som depression och Alzheimers sjukdom. Livsmedelsverket vill öka berikningen i flera livsmedel, eftersom det finns grupper som får i sig alldeles för lite. Samtidigt menar forskare att det vetenskapliga underlaget för att D-vitaminbrist skulle vara en riskfaktor för vissa sjukdomar är svagt. Det kommer så många studier att man kan välja den som passar ens tes bäst, menar professor Karl Michaëlsson vid Uppsala universitet. Forskaren Mats Humble tycker däremot att myndigheterna ska agera och efterlyser motsvarande flourtanten för att barn ska få i sig tillräckligt med vitamin D. I veckans program gräver vi i debatten om vitamin D.

27 Okt 201554min

För många föräldrar är maten en kamp som kan pågå i timmar. Hur kan man få sitt barn att vilja äta och vilken mat är lämplig att börja med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På en förskola i Stockholm är kocken Sam i full gång med lunchen. Emil och Ellinor, båda fem år, har fått vara med och bestämma veckans lunchmeny. Emil har önskat pannkaka och Ellinor blodpudding. De tycker inte om när föräldrarna tjatar, utan vill bestämma själva när det ska äta.Logopeden Kajsa Lamm Laurin har många års erfarenhet av barn som matvägrar, det gäller att skapa rutiner och struktur kring ätandet och att som vuxen försöka behålla lugnet för att skapa en bra situation vid måltiden. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm är aktuell med boken ”Smakäventyret”, om barnet ska lära sig att tycka om grönsaker och fisk gäller det att börja tidigt menar hon.Lyssnarna kan ringa in till det direktsända programmet och ställa frågor kring barns ätande, telefonnummer: 08 215 216.

20 Okt 201554min

Vad kommer att krävas av oss för att fungera på framtidens arbetsplatser? Ska vi bli produktiva arbetare som ger varandra feedback för att utvecklas och ska vi jobba på kontoret eller hemma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans Kropp & Själ spanar in i framtidens arbetsliv. Samtidigt som en del företag inför helt fria arbetstider så finns stämpelklockan kvar inom många yrken. Enligt sociologen Roland Paulsen kan de fria arbetstiderna göra det svårt att veta hur mycket man egentligen ska producera, det är medelklassens förbannelse, menar han.Feeback är ett begrepp som blivit vanligare i arbetslivet, på utbildningsföretaget Hyper Island i Stockholm är feedback vardag för både studenter och anställda. Enligt forskaren Alva Appelgren är viss typ av återkoppling mer hjälpsam, hon har studerat vad som händer i hjärnan på personer som gör ett test och samtidigt blir bedömda, de som fick höra ”du är bra” blev mer stressade och presterade sämre än de som får höra ”du hade rätt”. Resultaten tyder på att beröm påverkar oss människor på olika sätt.

13 Okt 201554min

Sprinterstjärnan Florence Griffith Joyner har de hittills oöverträffade världsrekorden i 100 och 200 meter. Men var hon världens snabbaste kvinna? Hennes karriär är omgärdad av dopingrykten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Här hemma i Sverige tränar sprinterhoppet Joel Groth för att bli uttagen till EM, många timmar i gymmet krävs för att hålla kroppen i form. Att springa ett kortdistanslopp ger ett adrenalinpåslag som inte går att jämföra med något annat.-Det är ett rejält pump i hela kroppen, det är svårt att få den kicken från något annat i livet, säger han.Inom motionsidrotten har explosiva träningsformer, där utövaren ger allt under några få sekunder, blivit allt mer populära. I programmet hörs en exklusiv intervju med mannen bakom tabata, Izumi Tabata, som är förvånad över att träningsformen blivit så stor i väst. Han tycker att många gör träningsformen på fel sätt, den ska vara så utmattande att man omöjligt ska klara av två tabatapass på en dag.I studion medverkar Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi, Peter Schantz, professor i humanbiologi och Maria Akraka, före detta friidrottare som tränat med Florence Griffith Joyner.

6 Okt 201554min

Vatten har framhållits som det ultimata skönhetsknepet. Många har dåligt samvete över att de dricker för lite, men allt fler höjer nu sina röster mot att dricka överdrivna mängder vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Människor har en nästan patologisk rädsla för att bli uttorkade, säger Kevin Miller, docent på Central Michigan University. Han är en av författarna bakom en ny rapport om vattenförgiftning och träning, rädslan för uttorkning får en del att dricka alldeles för mycket vätska och det kan ge allvarliga konsekvenser, menar han. Även inom sjukvården, där man tidigare gav stora mängder vätska vid operationer, är man i dag betydligt mer restriktiv. Mats Rundgren, docent i fysiologi, Christer Svensen, professor i anestesiologi och Veronica Öhrvik, livsmedelsverket, medverkar.

29 Sep 201554min

I bilkön, när barnen bråkar eller när partnern vägrar diska direkt efter middagen. Det kryllar av situationer när tålamodet prövas. Men hur mycket tålamod ska vi egentligen ha med omgivning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Charlotta är ensamstående mamma till tre barn, varav ett har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hon vet hur det är när tålamodet prövas. Efter långa konflikter händer det att hon säger saker som hon sen ångrar. Tålamod beskrivs som en dygd inom flera religioner, den tålmodige kan utså stress och press utan att rubbas och låter aldrig humöret ta över. Men att vara väldigt tålmodig kan också vara en strategi som låter den konflikträdda slippa undan konfrontation. Programmet är ett telefonväkteri och lyssnarna kan ringa till det direktsända programmet för att berätta om sina erfarenheter av hur det känns när tålamodet brister, telefonnummer: 08 215 216. Gäster i studion är psykologen Anna Bennich Karlstedt och Åsa Nilsonne, psykiater och författare.Vi berättar också om ett av psykologins mest berömda experiment, då barns tålamod testades med marshmallows. De barn som avstod från godiset lyckades bättre senare i livet, men på senare år har slutsatserna som drogs ifrågasatts.

22 Sep 201554min

Klara Bremberg räddade livet på Fredrik Sidh genom att snabbt ingripa och ge honom hjärt-lungräddning, HLR. Överlevnaden vi plötsligt hjärtstopp har ökat dramatiskt i takt med att fler lärt sig HLR, men fortfarande är det bara 1 av 10 drabbade som överlever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För den som överlever ett hjärtstopp är det inte säkert att allt blir som vanligt igen. Efter hjärtstoppet får runt hälften kognitiva svårigheter, som minnesproblem, docenten och överläkaren Tobias Cronberg berättar om den senaste forskningen på området. Owe Wickström, författare och präst, som själv drabbades av hjärtstopp säger att det påtvingade honom en existenspaus. Men i efterhand har han fått en annan densitet i livet.

15 Sep 201554min