När barnet inte äter

Många har någon gång tittat med kritiska ögon på den egna kroppen i spegeln eller börjat på någon diet men alla har inte drabbats av en ätstörning. Vad är det som gör att vissa utvecklar ett sjukligt förhållningssätt till mat och den egna kroppen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns några olika kända anledningar, enligt forskningen. Orsakerna kan vara sociokulturella, psykologiska eller genetiska. Det sistnämnda gäller specifikt anorexi.– Bantning, som är en av de största riskfaktorerna, tycks trigga igång vissa genetiska förändringar. Det kan ibland vara ofrivilligt, jag har haft patienter som fått cancer, där behandlingen gör att de har svårt att äta, de äter då mindre och mindre och börjar utveckla anorexisymptom. Om man har den genetiska variationen verkar det triggas av att man äter mindre, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi.När det gäller ätstörningar pratar man ofta om det som något som gäller barn och unga. Men en annan, lite mer dold, riskgrupp är mammor som tidigare haft en ätstörning. Enligt Anna Ehn som skrivit boken Mamma med ätstörning har en av tio gravida kvinnor en ätstörning.– Först och främst handlar det om att kroppen förändras och växer vid en graviditet, det kan kännas jobbigt för många. Det blir ett väldigt fokus på kroppen, vikten och på vad man äter. Många kanske hanterar sina symtom under graviditeten, men när barnet är fött försvinner den motivationen. Efter graviditeten kan man triggas av föreställningen att man ska gå ner gravidkilona snabbt. Det finns en föreställning om att det inte ska synas att man varit gravid överhuvudtaget. Sedan innebär ju föräldraledigheten ycket tid ensam, att rutinerna förändrats och sedan finns även de höga förväntningarna på att vara den perfekta mamman, säger hon.Gäster i programmet: Erika Nyman Carlsson, doktorerar inom ätstörningsfältet, Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi och Anna Ehn, journalist och författare till boken Mamma med ätstörning.Behöver du eller en närstående stöd? – Hit kan du vända dig:Vårdguiden om ätstörningar. Ring 1177 eller gå till 1177.se.Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS.Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer i åldern 12-25 år.Shedo, ideell förening med syfte att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende.

1 Feb 202255min

Svettiga handflator, darrande knän och ytliga andetag. När nervositeten kommer krypande kan den vara svår att skaka av sig. Det kan kännas som om allt man gör för att bli kvitt den obehagliga känslan nästan gör den värre. Så hur ska man göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla drabbas vi då och då av den förlamande känslan som nervositeten kan utgöra. Det finns då dem som vänder sig till det medicinska och väljer att ta en så kallad betablockerare – från början en hjärtmedicin, men som också verkar lugnande på skakiga nerver.Men om man inte vill vända sig till betablockerare finns det några andra knep. Jan Marcusson är professor och överläkare vid Linköpings universitet och utbildar blivande kirurger om prestationsångest och nervositet.– Det finns tyvärr ingen quick fix för att bota nervositet. Men en viktig aspekt är att ha god självkännedom, att veta vem man är och vilka resurser och begränsningar man har, säger han.Han fortsätter.– Sedan måste man också normalisera att bli nervös. Man måste förstå att det inte är något konstigt att bli nervös i en situation man aldrig varit med om tidigare.Gäster i programmet: Jan Marcusson, professor och överläkare vid Linköpings universitet, Kata Nylén, psykolog och Mikael Wallsbeck, idrottspsykologiskt rådgivare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

25 Jan 202255min

Bilden av den typiska mamman som en bullbakande, trygg och omhändertagande figur har funnits under hundratals år. Förväntningarna på den perfekta mamman verkar inte ha förändrats trots att förutsättningarna gjort det. Hur kombinerar man moderskapet med ett yrkesliv i staden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster i programmet: Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, Tova Winbladh, leg. psykolog som jobbar med föräldraskap och Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet.

18 Jan 202255min

Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar – den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion – nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi.– Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

11 Jan 202255min

De senaste åren har flera stora rättsfall uppmärksammats där barn utsatts för sexuella övergrepp på nätet. I fallen finns, tillskillnad från andra typer av brottsmål som rör sexualbrott, ofta stark bevisning i form av bilder och chattar. Bilder och chattar som offren i många fall skickat i största hemlighet för vuxenvärlden där polisförhör och rättegång känns som ytterligare ett övergrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meja är 16 år och går första året i gymnasiet. Hon är i skolan när samtalet från hennes mamma kommer. Mamman berättar att hon har pratat med polisen och fått reda på att de hittat nakenbilder på Meja hos en man. Meja kallas till förhör. – Jag skäms. Det är så pinsamt att jag skickat nakenbilder, att jag visat upp min kropp för att få pengar, säger hon. Det har gått över ett år sedan en man kontaktade henne på Snapchat och erbjöd henne pengar om hon skickar nakenbilder. – Precis när man hade glömt av det blev man påmind om det igen. Det blev samma visa en gång till, säger hon. Meja är ett av många barn i ett stort brottmål. I de här fallen är det ofta så att barnen inte berättar för vuxna vad de varit med om. Många gånger uppdagas det först när en gärningsperson åker fast. När polisen går igenom datorer, telefoner och hårddiskar hittar de bilder och kontakter till massvis med barn som blivit utsatta. Barn som nu tvingas berätta om det här för sina föräldrar, för polisen och ibland också vittna i rättegång. För en del är den processen minst lika jobbig, som när övergreppet skedde. I det här programmet har Kropp & Själs Stina Näslund undersökt hur det blir för barnen när brotten de utsatts för kommer upp i domstol, inför många vuxna ögon som granskar det allra mest privata. Programledare: Stina NäslundProducent: Alice LööfSTÖD OCH HJÄLP:Har du blivit utsatt?Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343Larma om misstänkta övergrepp:Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.seÄr du orolig för att begå övergrepp?Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

4 Jan 202255min

När vi summerar 2021 här i Kropp & Själ så märks det att många program kretsat kring sökandet efter en identitet, suget efter att hitta fram till en egen väg i tillvaron. Därför ska vi i årets sista program ska blicka tillbaka på några av de samtal vi haft kring identitet och att hitta sin plats i tillvaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare och producent: Alice Lööf.

28 Dec 202155min

Är du också trött på det eviga scrollandet i mobiltelefonen och längtar efter inspiration för att plocka upp en gammal god bok? Följ med Kropp & Själ-redaktionen i vår hyllning till litteraturen när vi i veckans avsnitt ägnar oss åt att läsa just böcker på hälsotemat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ninos Chamoun – Gud:Jakten av Joel HalldorfSebastian Hedlund – Burn av Herman Pontzer och Kuddboken av Sei ShōnagonMarcel Pacheco – Bättre än perfekt av Alexander RozentalUlrika Hjalmarsson Neideman – Incel av Stefan KrakowskiAlice Lööf – Nyfiken – Väck ditt inre geni av Ulrica Norberg

21 Dec 202155min

Vänskap ska vara något självklart, en av alla de saker i livet som bara ska flyta på och vara enkelt. Men hur gör man egentligen när man inte har några vänner? Hur skaffar man nya vänner som vuxen när många naturliga dörrar, så som fritidsaktiviteter och klasskamrater, har stängts? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker det är viktigt att påminna sig om att det finns fler som vill ha vänner därute och att vi tenderar att underskatta hur bra andra människor tycker om oss, säger Frida Bern Andersson, psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner.Hon fortsätter.– Ett annat bra tips är att erbjuda sin hjälp. Hjälpa till när någon kollega ska flytta, låna ut en bok eller hjälpa till att lösa problem, säger hon.För 15 år sedan flyttade Christian Altenius från Stockholm till Skåne, och han insåg att han inte hade någon vän att umgås med. Det resulterade i att han startade föreningen Citypolarna – en aktivitetssajt där medlemmar kan boka in olika aktiviteter, som andra medlemmar kan haka på.– Jag tror att ett bra tips är att utgå från miljöer där man känner sig trygg, då är det lättare att vara socialt modig. Det är inte alla som trivs på krogen till exempel, och då kanske inte det bästa sättet att börja hitta någon att hänga med är att föreslå en AW, utan kanske snarare en aktivitet i en miljö där man känner sig mer hemma, säger han.I det programmet bjuder vi in lyssnarna i samtalet, som ska få berätta hur de har gått tillväga för att stifta nya bekantskaper.Gäster i programmet är Frida Bern Andersson, leg. psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner, Christian Altenius, grundare av Citypolarna och Anna Bennich, leg. psykolog som bland annat skrivit boken Att vinna över ensamheten.

14 Dec 202155min