Rasism som får kroppen att åldras snabbare
Rasism och hälsa hänger ihop. Du både åldras snabbare och blir mer mottaglig för sjukdomar om du utsätts för rasism, visar forskning från USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mödradödligheten i USA är ett tydligt exempel där svarta kvinnor löper tre till fyra gånger större risk att dö än vita kvinnor, på grund av rasismen de utsatts för under livet. Rasism kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande av kroppen. När du utsätts för långvarig rasism, vardagsrasism eller strukturell rasism, så skapas en stressreaktion i kroppen som i sin tur påverkar din kropp fysiskt och gör dig mer mottaglig för sjukdomar. Fenomenet kallas "weathering" och beskriver hur hälsa och rasism hänger ihop i USA. I programmet hörs: Charles Johnson, änkling till Kira Johnson, Arline Geronimus, professor Health Behavior and Health Education vid Michigan University, Carol Houge, professor i mödrar och barns hälsa och chef över kvinnor- och barncentret på Emory Universitetet i Atlanta. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
18 Juni 201919min
Kan man betala bort sin flygskam?
Många reseföretag erbjuder klimatkompensation. Vad innebär det? Har det någon effekt eller är det bara ett sätt att rättfärdiga onödig och miljöskadlig konsumtion? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritiker säger att klimatkompensation aldrig kan ta bort skadliga koldioxidutsläpp som en gång är gjorda. Men projekt för att kompensera utsläppen kan trots det skapa nyttiga insatser för ett bättre klimat, säger andra. Så hur ska man göra? Bäst är kanske att inte flyga, men om man ska kompensera gäller det att veta vad pengarna går till, att de gör nytta och att projekten inte skadar lokala ekosystem. Maria Johansson är skogsekolog vid Stockholms Universitet och hon ifrågasätter meningen med att vi ska kompensera våra utsläpp i Afrika och inte här hemma. Julien Morel är klimatanalytiker på Naturvårdsverket och Paul Glantz miljösamordnare på Stockholms Universitet. De pekar på vikten av att ta reda på vad kompensationsprojekten verkligen innebär. Johanna Grant som är klimatanalytiker på företaget Zeromission anser att de som använder sig av klimatkompensation också är de som blir mest medvetna om klimatfrågan och är bäst på att göra något positivt för klimatet. Medverkar gör också Johanna Sandahl, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare:Tomas Lindblad Producent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
18 Juni 201919min
Hur miljövänligt är semestertåget – egentligen?
Tåg är bra för miljön får vi ofta höra, men är det så överallt? I vissa länder är det diesel som gäller. På andra ställen är det koleldad el. Det gör att tåg inte alltid är bästa miljöalternativet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi reder ut skillnaderna mellan olika färdsätt för den klimatsmarta semesterfiraren. Följ med från Stockholm till Paris, samtidigt som vi rådfrågar experterna om var det är bäst för klimatet och miljön att välja tåg, buss eller bil. Jörgen Larsson är konsumtionsforskare på Chalmers i Göteborg och han har skapat en kalkylator för klimatsmart semester. Oskar Fröidh forskar om järnvägstrafik på KTH i Stockholm precis som Jonas Åkerman. Medverkar gör också Susanne Elfors, tågentusiast och skapare av facebookgruppen Tågsemester, samt resenären och reportern Sara Sällström. Uppgifterna om koldioxidutsläpp kommer från klimatsmartsemester.se som är ett projekt från bland annat Chalmers och Göteborgs Universitet. Programledare:Tomas Lindblad Producent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
17 Juni 201919min
Han är chef för barnhälsan i världen
Professor Stefan Swartling Peterson är medicinsk chef för Unicef. Förr räddade han småbarn från feber, nu vill han stoppa tonåringar från självmord, våld, olyckor och ofrivilliga graviditeter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges radios globala hälskorrespondent Johan Bergendorff möter honom på konferensen EAT Stockholm Food forum. Stefan Swartling Peterson började toppjobbet på Unicef 2016 och är tjänstledig från jobbet som professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Tidigare har han även forskat vid Karolinska institutet och Makerere University i Uganda samt varit med och startat svenska grenen av Läkare utan gränser. Han har Pippi som idol och i våras provade han att bära runt på en docka ett dygn på magen för att förstå bättre hur jobbigt det är med så kallad känguruvård för föräldrar till förtidigt födda barn. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se
13 Juni 201919min
Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen
Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet. I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programledare:Olof Peterson Producent:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
12 Juni 201919min
Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)
Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
11 Juni 201919min
Polarpriset – hiphopens teknikutvecklare och folkbildare
En av hiphopens pionjärer, Grandmaster Flash, belönas med årets Polarpris. Vi djupdyker i forskningen om scratching, hiphopens teknikutveckling och hur musikformen används som folkbildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hiphop idag är en mångmiljardindustri spridd över hela världen. Ofta kallas den fortfarande för en ungdomskultur, men pionjärerna är i övre medelåldern eller äldre – Grandmaster Flash är 61 och det var över 40 år sedan musikstilen och hela kulturen omkring föddes – i Bronx, New York. Men i år var första gången Polarpriset gick till någon som ägnat sig åt hiphop. Hiphop är numera också ett akademiskt ämne – särskilt i USA är det många universitet som har “Hip hop studies” på schemat. Under den rubriken finns det forskning om musik, konst, dans, sociologi, kulturhistoria med mera. Också i Sverige har det skrivits några avhandlingar om hiphop. Två av forskarna som skrivit sådana ska vi träffa i det här programmet: Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, och Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Dessutom träffar vi tävlings-dj och flerfaldige SM-mästaren i scratching: Alexander Danielsson, känd som 12-10 Jazz. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
10 Juni 201919min
Månen – människorna som tog oss dit
En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Reporter:Olof Peterson Producent och programledare:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
9 Juni 201919min
