Den analytiska intelligensen – fördel och risk med att se mönster i allt
Människan är expert på att uppfatta mönster och använder sig av det för att skapa förklaringar och modeller. Samtidigt förenklar mönstren verkligheten. Kanske hindrar de oss från verklig förståelse? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder mönster-seendet om vi talar om Artificiell Intelligens? Kommer AI att utveckla en verklighetsuppfattning som är sannare än människans? Eller kommer AI att bli lika fördomsfull som vi? Vetandets värld sänder direkt från Vetenskapsfestivalen i Göteborg, tillsammans med Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet, och Rebecka Jörnsten, professor i biostatistik och tillämpad statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Camilla WidebeckCamilla.Widebeck@sverigesradio.se
3 Apr 201919min
Skonsam huggning kan rädda regnskogen
Regnskogen klarar skonsamt skogsbruk. Det säger svenska forskare som i 30 år studerat skonsamma sätt att bruka regnskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att hugga ned jätteträd i regnskogen kan vara ett bra sätt att rädda den undan skövling, enligt svenska forskare. Människor får inkomster, och svensk forskning att djungeln återhämtar sig efter ett antal år. Vetandets värd har rest till Kamerun i Afrika för att studera uthålligt skogsbruk i praktiken. Vi får höra dr Olle Forshed från WWF och docent Jan Falck från SLU. Dessutom medverkar Belmont Tchoumba och Julia Young från WWF, Kameruns skogsminister Jules Doret Ndongo samt Dindo Daniel och Isobel Etomella från bakabyn Assoumindele. Programledare: Torbjörn Esping Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
1 Apr 201919min
Så lagrar du din solenergi i vätgas
Helt självförsörjande på el och värme, utan pellets eller ved? Framtidens off-grid-hus lagrar solenergi i vätgas. Nu byggs flera sådana hus i Västsverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Risken för strömavbrott gör att många vill minska sitt beroende av elnätet, och även bli självförsörjande på värme. Solceller är populärt, men ger inte tillräckligt mycket el året runt i svenska bostäder. Det krävs lagring av solenergin, och batterier kan bara lagra elen ett dygn i taget. På senare tid har därför fler börjat lagra solel i vätgas. Enskilda initiativ har gett ringar på vattnet och nu görs installationer i sex miljonprogramshus i Vårgårda. I Mariestad tankar kommunen sina bränslecellsbilar i en soldriven tankstation, och i satsningen Electrivillage ska en förskola få el och värme från sol och vätgas. I programmet medverkar Hans-Olof Nilsson, elingenjör och boende i off-grid-hus i Göteborg, Jan Thorsson, vd Vårgårdabostäder, Anna Alexandersson, verksamhetsledare vätgasteknologi forskningsinstitutet Rise i Borås, Jonas Johansson, utvecklingschef Mariestads kommun och Johan Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande Mariestad. ProgramledareMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
31 Mars 201919min
Interplay på Berwaldhallen – Att sjunga sig ny
Få instrument är så flexibla som sångrösten. Hur har sången utvecklats? Varför är sången ett sådant oöverträffat instrument? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan är om det finns något ljud som har en sådan genväg till vårt känsloliv som sången har. Vetandets värld sänder från Berwaldhallen i Stockholm inför kvällens konsert med sopranen Malin Byström som sjunger Richard Strauss Fyra sista sånger. Samtalet kretsar kring sångens kraft att påverka oss och förnya oss, både som åhörare och när vi själva sjunger. I programmet hörs: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, Anna Einarsson, sångerska kompositör och forskare. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
28 Mars 201919min
Syrehalter minskar i världens hav
Syrefria bottnar har vi länge hört talas om som ett problem i Östersjön. Liknande problem finns i andra kustnära områden världen över. Nu rapporteras om sjunkande syrehalter även ute i oceanernas fria havsmassor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När syret försvinner från bottenvattnet kan de flesta arter inte leva där. Som orsak till syrebristen brukar näringstillförsel från land nämnas – den leder till stor tillväxt av organismer i havet, och när de sedan faller till botten och bryts ner gör den processen slut på syret. Men i den syreminskning vi ser nu spelar också det allt varmare klimatet en roll. Forskarna kallar det champagne-effekten – havets syre bubblar upp till ytan som bubblorna i ett champagneglas. Vart kommer det all leda för havets ekosystem? Susanna Baltscheffskysusanna.baltscheffsky@sverigesradio.se Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
28 Mars 201919min
Nya hybrider tar över när de gamla almarna dör
Almsjukan sveper bort almbestånd i både Sverige, Europa och Nordamerika. När almen försvinner tar den med sig ett hundratal arter som är beroende av den. Men i de gamla trädens ställe kommer hybridalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Almsjukan fortsätter att sprida sig. Det är en svamp som sprids med skalbaggar, och som dödar träden. Då slår den också ut det hundratal arter som är beroende av almen. Men nu sprids nya hybridalmar, korsningar mellan olika sorters almar, som tar över när de gamla inhemska träden faller. Kan de ge en fristad åt de hotade arterna? Programledare: Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
26 Mars 201919min
När kollapsar ett ekosystem?
Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende. Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet. I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet. Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
25 Mars 201919min
Var går gränsen för arternas försvinnande?
Många växter och djur hotas idag av utrotning och deras livsmiljöer förstörs. Men hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
24 Mars 201919min
